"Jag tycker inte att de andra partierna är feministiska partier", säger Soraya Post till Expressens reporter Karl-Johan Karlsson.
"Jag tycker inte att de andra partierna är feministiska partier", säger Soraya Post till Expressens reporter Karl-Johan Karlsson.

Varför vill ni ha fri invandring till EU?

Publicerad

Den 25 maj skickar de svenska väljarna ner 20 politiker till Bryssel för att representera Sverige i EU-parlamentet de kommande fem åren.

Vem vill du skicka?

Expressens politikreportrar Karl-Johan Karlsson och Hanna Jakobson ställer tio toppkandidater mot väggen.

I dag: Soraya Post (Fi).

Var står Feministiskt Initiativ på den politiska skalan? Är ni vänster eller höger?

- Vi är nog närmare vänster än höger. Vi har gemensamma åsikter och samma politiska tänk med partierna åt vänster i många frågor.

Kan det vara till nackdel för er? Det finns ju till exempel många feminister som är liberaler och identifierar sig som mer högerut i politiken.

- Jag tycker inte att de andra partierna är feministiska partier. Den feminism vi står för bygger på alla människors lika värde, total jämställdhet och att all sakpolitik ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, ett jämlikhetsperspektiv och ett antirasistiskt perspektiv. Där hänger de andra partierna inte med, så de som är feminister har inte haft den här valmöjligheten tidigare. Men nu när vi växer och etablerar oss så tror jag att de känner igen sig mer i vår politik.

I Fi:s EU-valplattform står det att ni vill "avskaffa kärnkraften". I dag är detta en fråga som varje EU-land själv bestämmer över. Och utvecklingen går åt motsatta hållet. I bland annat Frankrike och Finland planerar och bygger man nu nya reaktorer. Hur ska ni få andra EU-länder att avskaffa kärnkraften?

- Man måste lyfta den frågan och åskådliggöra vilka risker som man är beredd att spela med av ekonomiska skäl. Det handlar om att bedriva opinionsarbete.

I dag står kärnkraften för cirka en tredjedel av elproduktionen i EU. När ska kärnkraften vara avvecklad?

- Vi tycker att en omedelbar avveckling ska ske. Självklart kan det inte ske från en dag till en annan, men man ska ha ett program för avveckling, i stället för att som nu låta beroendet av kärnkraft öka.

I det politiska programmet tillsammans med andra feministiska partier i Europa skriver ni att ni vill ha en delad föräldraförsäkring. Varför ska inte familjerna själva få avgöra hur de vill dela upp föräldraledigheten?

- För att förutsättningarna för familjerna i dag ser ut som de gör, så det blir ingen jämställd fördelning. Det är oftast mannens ekonomi, som är bättre, som får styra hela familjeplaneringen, vilket gör att kvinnan hamnar i ett underläge. Det kan vara så att mannen vill vara hemma och dela på föräldraledigheten, men kan inte av ekonomiska skäl.

Detta är i dag en nationell fråga. Vill ni ha tvingande EU-regler för att få föräldrar att dela på föräldraledigheten?

- Vi vill egentligen inte ha en tvingande politik på lång sikt. 60 procent av besluten i Bryssel påverkar din och min vardag redan i dag, så vi tycker att varje stat ska ha självbestämmande, men i vissa frågor behöver det finnas en generell standard. Det här kan bli en sådan fråga. Det skulle vara önskvärt med en delad föräldraförsäkring i alla EU-länder. Men det där med att tvinga är känsligt, oavsett fråga.

Ni skriver i er EU-valplattform att ni vill ha "en värld utan gränser, ett öppet EU där flyktingar och papperslösa får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda". Vill ni ha helt fri invandring till EU?

- Ja. En fri invandring till EU där man kan söka asyl på laglig väg, så att man slipper ta sådana risker som gjort att 20 000 människor har dött i Medelhavet på grund av att man inte kan komma in på ett vettigt sätt. Alla människor ska via öppna gränser ha rätt att komma in och söka asyl.

Men man ska ändå behöva söka asyl och kunna få avslag?

- Det ska vara så öppet det bara kan. Det är en värld utan gränser. Vi i väst exploaterar mycket på andra kontinenter, när det gäller naturtillgångar, fiskebestånd och klimatförstöring, som kommer att leda till att människor inte kan bo kvar där och skapa en strömning dit man kan finna liv.

Fi vill att "Europas länder ska bidra till fred i världen genom rättvis handel, diplomati och sociala investeringar, inte genom militärallianser och vapenprogram", står det i er plattform. Kan det aldrig vara befogat med militära insatser för att skapa fred?

- Nej. Jag tycker inte det kan vara befogat överhuvudtaget. Våld föder våld. Vi ska vara så pass civiliserade att vi har en öppen dialog. Jag tror att intresset för att ha dialog finns överallt. Ingen tjänar på att människor dödas.

Men om det handlar om en våldsam diktator som inte går att prata med, vilket det finns flera exempel på i historien, kan det då inte vara befogat med militära insatser?

- Nej, jag tycker inte att man ska svara med våld. Då sänker man sin civiliserade syn på människor. Man ska hellre söka utrymme för att föra dialog och övertyga. Vi har FN och OSSE. Det finns organ som ska jobba för fred. Det ska inte enskilda stater göra.

Fi vill exportera den svenska sexköpslagen till övriga Europa. Hur ska det gå till?

- Vi vill visa hur bra den är. Det handlar om kvinnans rätt till sin egen kropp och om att slippa bli exploaterad. Vi kommer inte att ge oss på den här punkten. Detta är en väldigt viktig fråga för oss. Där vill vi gärna ha en EU-lag. Sexhandel är inte acceptabelt.

Du är språkrör för romer, både i Sverige och internationellt, och själv rom. Alla EU-länder har sedan 2012 en nationell strategi för integrering av romer. Funkar inte dessa strategier?

- Det har nyss börjat, så det återstår att se. När jag var i Bryssel för några veckor sedan lade man fram en delrapport, men jag skulle nog vilja säga att det är ett spel för gallerierna. Det låter bra, men det krävs mycket mer än så. EU har sina fonder för bättre levnadsvillkor för utsatta grupper, men vissa stater använder sig inte av deras fulla potential. Här behövs det kontrollmekanismer. Vart tar pengarna vägen? Och här krävs sanktionsmöjligheter när man bryter mot de överenskommelser man åtagit sig.

Vad ska Sverige göra åt situationen med tiggare i Sverige, som ju ofta är romer?

- Sverige försöker redan nu med dialog och stöd till Rumänien. Vi måste ha fler länder med oss och även kommissionen, men Rumänien backar totalt. De vill inte att kommissionen ska vara med i det här. Rumänien och Bulgarien har ansvar för sina medborgare. De behöver kommunicera med sina romer och se till att de får ID-kort och sjukförsäkringskort. Men de för ingen integrationspolitik när det gäller romer, utan utsätter dem i stället för så mycket att romerna vill lämna landet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag