Expressen har pratat med polisforskare och enskilda poliser - för att söka svaret på ”Varför funkar inte polisen?" Foto: Meli Petersson EllafiExpressen har pratat med polisforskare och enskilda poliser - för att söka svaret på ”Varför funkar inte polisen?" Foto: Meli Petersson Ellafi
Expressen har pratat med polisforskare och enskilda poliser - för att söka svaret på ”Varför funkar inte polisen?" Foto: Meli Petersson Ellafi
"Det skadar inte med fler poliser, men det är i sig inte lösningen", säger professor Bo Wennström."Det skadar inte med fler poliser, men det är i sig inte lösningen", säger professor Bo Wennström.
"Det skadar inte med fler poliser, men det är i sig inte lösningen", säger professor Bo Wennström.
Kriminalinspektör Lars Johansson är en av de poliser som i artikeln svarar på vad de tror poliskrisen beror på. Foto: Olle SporrongKriminalinspektör Lars Johansson är en av de poliser som i artikeln svarar på vad de tror poliskrisen beror på. Foto: Olle Sporrong
Kriminalinspektör Lars Johansson är en av de poliser som i artikeln svarar på vad de tror poliskrisen beror på.  Foto: Olle Sporrong
Professor Johannes Knutsson säger att det inte gick åt så mycket polisiära resurser som man ville påskina gällande asylsökande.Professor Johannes Knutsson säger att det inte gick åt så mycket polisiära resurser som man ville påskina gällande asylsökande.
Professor Johannes Knutsson säger att det inte gick åt så mycket polisiära resurser som man ville påskina gällande asylsökande.

”Varför funkar inte polisen?" Sant och falskt om poliskrisen

Publicerad

En frustrerad förundersökningsledare i Örebro väcker enormt engagemang med ett Facebookinlägg där han beskriver sin vardag.

Inrikesministern kallar upp rikspolischefen till krismöte och en samlad opposition kräver samme polischefs avgång.

Vi översvämmas av förklaringar och bortförklaringar och det är egentligen bara en enda sak som alla verkar vara överens om: den svenska polisen fungerar inte.

Men vad säger de som borde veta, de som har som yrke att analysera hur polisens arbete bedrivs? Expressen har samlat ledande polisforskare - och pratat med enskilda poliser - för att söka svaret på frågan ”Varför funkar inte polisen?"

Först lite fakta:

... endast 14 procent av de anmälda brotten klarades upp i fjol - den sämsta siffran på 16 år - vilket innebär att mängder av brottsoffer inte kommer att få upprättelse.

... antalet ärenden som polisen lämnade över till åklagare minskade med tio procent från 2014 till 2015.

... känslan av otrygghet ökar, visar Nationella Trygghetsundersökningen. Kvinnor, äldre, boende i flerfamiljshus och utrikesfödda känner sig mer otrygga än övriga.

... poliserna syns inte på gatorna. Södra Lappland - en yta lika stor som Danmark - täcks av en radiobil och bemannades i somras med hjälp av övertid under nattpassen.

... arbetsmiljön för poliserna är under all kritik och det finns ett utbrett missnöje med hur chefer tillsätts.

... antalet poliser yngre än 40 år som slutat har mellan 2011 och 2014 legat på 70-90 personer om året, men ökade 2015 till 121 personer.

... bevakningsbranschen växer stadigt då kommuner och företag hyr in väktare för att patrullera, ta hand om snattare och sköta sysslor som polisen förut har tagit hand om. Säkerhetsbranschen (som är en förening med 150 säkerhetsföretag som medlemmar) omsätter 22 miljarder kronor om året och har 28 000 anställda.

... Statskontoret (som utreder och utvärderar på uppdrag av regeringen) har riktat skarp kritik mot genomförandet och resultatet av Polismyndighetens omorganisation. Det handlar om hur chefstillsättningar har gått till, att polisen ännu inte kommit ”närmare medborgarna” och att utredningsresultaten försämrats.

... polisfackets huvudskyddsombud, Emma Cronberg, larmade i juli om att resursbristen är så stor att arbetsbelastningen leder till ohälsa och olycksfall. Detta påverkar också Sveriges förmåga att hantera eventuella terrordåd.

... nio visselblåsare som i Expressen-kolumnisten Hanne Kjöllers bok "En svensk tiger" (Fri tanke förlag) har vittnat om att poliser som vågar höja sina röster och kritisera slarv, övervåld och direkta lagbrott systematiskt tystas och att polisen lägger oerhörda resurser på att förfölja och straffa sådana medarbetare.

 

Peter Springares Facebookinlägg

I början av februari väckte Örebropolisen Peter Springare ett enormt engagemang. I ett inlägg på Facebook skrev han att de grova våldsbrott han utreder till stor del har misstänkta gärningsmän med ursprung i Mellanöstern och Nordafrika.


Springare fick kritik av bland annat polisprofessor Leif GW Persson - men blev också hyllad och väckte stort engagemang för Springare i synnerhet och poliskåren i allmänhet.


På Facebook startades stödgruppen "Stå upp för Peter Springare" som i skrivande stund har över 200 000 medlemmar. Springares ursprungliga inlägg har gillats nästan 50 000 gånger och nyhetsrapporteringen om den frispråkige polismannen har nått långt utanför Sveriges gränser.

Så vad säger polisforskarna om de anledningar som lyfts fram av politiker och opinionsbildare till att polisen befinner sig i kris?

Här är förklaringarna vi brukar få höra:

Påstående 1:

"Poliskrisen beror på flyktingströmmarna och terrorhotet"

"Vi har haft det största asylmottagandet sedan andra världskriget, vi har för första gången på över 20 år beslutat att införa gränskontroller i vårt land och vi har haft ett förhöjt terrorhot", sade inrikesminister Anders Ygeman (S) vid pressträffen på Rosenbad den 20 januari i år, efter statsrådets möte med rikspolischefen.

Fakta: Dagens nyheters granskning visade att mindre än en procent av polisens resurser gick åt till detta. Polisens särskilda insats Alma som sattes in i samband med flyktingkrisen kostade omkring 182 miljoner kronor, enligt SVT Skånes granskning. Poliser över hela landet vittnade om hur gränskontroller och bråk på flyktingboenden gjorde att det vanliga arbetet med att utreda stölder, rattfylleri och misshandel blev lidande.

Polisen införde en särskild kod för brott och ordningsstörningar med koppling till asylsökande. Ungefär en procent av alla ingripanden i Sverige var under en tremånadersperiod relaterade till migrantströmmen, skrev Dagens Nyheter.

Anders Ygeman, inrikesminister. Foto: Tomas Leprince

Polisforskarnas kommentarer:

Då Bo Wennström konfronterade Statskontoret med att så lite som en procent av polisens resurser gick åt till att hantera flyktingströmmarna och det höjda terrorhotet fick han följande svar:

– Det var inte arbetet i sig med detta, utan att man pratat och diskuterat så mycket om flyktingströmmarna och terrorhoten som gjort att verksamheten gått ner sig, menade Statskontoret. Att pratet skulle stjäla så mycket fokus är oroväckande, säger professor Bo Wennström.

Professor Bo Wennström.

– Säpo sköter det mesta av arbetet mot terrorhotet. Att den vanliga polisen skulle ha drabbats så hårt av detta är inte sant. Procentuellt sett har väldigt få poliser berörts.

Docent Stefan Holgersson förklarar i sin forskning: Ett par-tre hundra anställda kan gå in på en polisstation om morgnarna, men ut kommer bara två polisbilar. Om en av dessa blir uppbunden med ett ärende på ett asylboende så är det lätt hänt att poliserna uppfattar att så mycket som 20-25 procent av deras resurstid går åt till ärenden kopplade till den ökade flyktingströmmen, men om man tittar på polisens totala resurser blir resursåtgången försvinnande liten.

Docent Stefan Holgersson.

Mycket resurser går till annat än operativt arbete, till exempel en omfattande bemanning på de nationella enheterna som kommunikationsavdelningen.

Professor Johannes Knutsson:

– Visst var det en stor anströmning av asylsökande, men det berörde inte hela Sverige och det gick inte åt så mycket polisiära resurser som man ville påskina. Det är "hitte på", säger han.

 

Påstående 2:

"Vi har för få poliser"

Polisförbundet och många debattörer menar att det behövs betydligt fler poliser i Sverige. Rikspolischef Dan Eliasson sade i fjol att polisen måste förstärkas med upp till 2 500 poliser och 1 600 civilanställda till och med år 2020. Samtidigt har inrikesminister Anders Ygeman flera gånger sagt att vi har fler poliser i dag än på flera decennier.

 

Fakta: Att vi har fler poliser i dag än tidigare är en sanning med modifikation, visar nyhetssajten Kits granskning. Toppåret 2010 fanns det 20 398 poliser, jämfört med 20 310 poliser i april i fjol. Tar man hänsyn till befolkningsökningen så har antalet poliser per 1000 invånare minskat sedan 2010 och 2011. Antalet civilanställda har däremot ökat. Sverige har i likhet med de andra nordiska länderna internationellt sett minst antal poliser sett till befolkningsstorleken.

Kommuner och företag hyr in väktare för att sköta sysslor som polisen förut har tagit hand om och säkerhetsbranschen har nu omkring 28 000 anställda och omsätter cirka 22 miljarder kronor om året.


Polisforskarnas kommentarer:

Den svenska polisen kan mycket väl vara underdimensionerad, men i första hand måste man ta itu med effektiviteten, menar Johannes Knutsson.

– Man säger alltid att polisen har för lite resurser, men hur använder man de resurser man har? Då Sten Heckscher (rikspolischef 1996-2004, reds anm) tillträdde var Sverige i kris och skulle spara pengar. Polisen sparkade en massa civilanställda som gjort väsentliga insatser samtidigt som äldre och erfarna poliser fick gå i pension i förtid. Detta ledde till att uppklarningsprocenten sjönk, säger professor Knutsson och tillägger:

– Då man införde "new public management" (styrnings- och ledningsfunktioner som introducerats inom offentlig sektor och lånat managementidéer från den privata sektorn) började man mäta saker som kanske fungerar på bilfabriker men som var illa avpassade för att mätas med trubbig statistik. Det ledde till att polisen fokuserade på fel saker, vilket i sin tur har varit väldigt demotiverande för många poliser.

Det skadar inte med fler poliser, men det är i sig inte lösningen

Docent Stefan Holgerssons forskning visar att näringslivsliknande mål om exempelvis ökad uppklaringsprocent har lett till "resultatdopning" som gör det svårt att jämföra resultatet över tid. Till exempel kan 100 sms-hot till en person registreras som 100 ärenden för att få många K-nummer att redovisa till åklagare, trots att dessa senare i processen slås samman till ett och samma ärende. Han pekar också på att kommuner ibland hyr in väktare för att hålla ordning och skapa säkerhet. Skattebetalare drabbas därigenom av dubbel beskattning.

Professorn i rättsvetenskap, Bo Wennström, menar att man måste bryta ner statistiken och titta på olika delar av polisverksamheten. Inom ordningsverksamheten kan det exempelvis behövas fler poliser.
– Det skadar inte med fler poliser, men det är i sig inte lösningen. Att bara ge ett tillskott av resurser ger inte resultat. Man måste börja använda de resurser som finns bättre, minska överbyråkratiseringen, se till att poliserna stannar kvar och att unga människor fortfarande vill bli poliser, säger Bo Wennström.

Om uppgifter som tidigare legat på polisen flyttas över till privatanställda väktare leder det till ett kompetenstapp, enligt Bo Wennström.

– Dessutom har säkerhetsbolagen inte som affärsidé att på samma sätt som en statlig myndighet se helheten och arbeta brottsförebyggande.

600 nya civilanställda brottsutredare tror professor Wennström inte ger önskad effekt.

– Viss typ av verksamhet kan vara svår att göra om man inte har samma befogenhet som poliser. Det tar väldigt lång tid att få civilanställda att bli duktiga utredare. Det kräver mycket utbildning och handledning, vilket i sig innebär ett resurstapp för befintliga poliser. Det måste även kännas märkligt för poliser att lära upp civilanställda som tjänar mer.

 

LÄS MER: Leif GW Persson: Dags att montera ner vår gigantiska polisbyråkrati

 

Påstående 3:

"Det är omorganisationen som gör att polisen är i kris".

Polisfacket och enskilda poliser har argumenterat att den nya organisationen är en av huvudorsakerna till polisens försämrade resultat. "Våra medlemmar ger en tydlig bild av att polisverksamheten inte fungerar och att polisorganisationen är i kris", sade Polisförbundets ordförande Lena Nitz i höstas till SVT.

 

Fakta: 2015 samlades de tidigare 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium, numera Nationellt forensiskt centrum) i en polismyndighet. Det har talats om en underbemannad utryckningsverksamhet och att utredningshögarna vuxit lavinartat. Dessutom har det funnits ett utbrett missnöje mot hur chefer rekryterats.

Polisförbundets medlemsundersökning i november 2015 visade att inte en enda av de som svarat - 2 558 poliser - tyckte att omorganisationen gjort polisen mer effektiv. Tvärtom upplevde sju av tio mer negativ stress på jobbet. Flera poliser sade sig inte ens ha tid att äta eller gå på toaletten under sina arbetspass. Statskontoret riktade i höstas skarp kritik mot omorganisationens genomförande.


Polisforskarnas kommentarer:

Polisen är inte lika bra som den en gång var och det har man försökt att lösa genom att organisera om verksamheten, menar professor Bo Wennström. Men polisens försämrade resultat började långt innan den nya organisationen infördes 2015.

– Organisationsförändringen har inte gjort det hela bättre. Svensk polis befinner sig i fritt fall sedan Sten Heckscher förändrade chefsrekryteringen och Stefan Strömberg (rikspolischef 2005-2007, reds anm) genomförde en perverterad form av "new public management" som ledde till pinnjaktsstatistik och resultatdopning, menar Johannes Knutsson.

 

LÄS OCKSÅ: Hur märks poliskrisen bland medborgarna?

 

Enligt Stefan Holgersson har man i onödan slagit sönder fungerande rotlar och enheter, som exempelvis länskriminalen i Skåne och ungdomssektionen i Stockholm. Detta har försämrat förmågan att klara upp brott och påverkar polisernas motivation. Sättet att genomföra omorganisationen har också lett till en ökad centralisering, bland annat vad gäller polisens kommunikationsledningscentraler. Kommunikationscentralerna som tidigare hade en förankring i och en kunskap om lokalsamhället har ersatts med något som kan betecknas som stora "callcenterlösningar", vilket minskar chansen att klara upp brott, har en negativ inverkan på polisernas motivation och medför ökade kostnader, konstaterar Stefan Holgersson.

Foto: Tomas Leprince

Ett annat problem är att Polismyndigheten har inriktat sig på flöden och administration i stället för att grunda sig på den polisiära verksamhetens särskilda krav då man fattar beslut om förändringar, menar professor Bo Wennström.

Professor Johannes Knutsson berättar att det förut krävdes en lång, gedigen traineeutbildning för att bli polischef. Utöver juridisk examen skulle den blivande chefen i flera steg tjänstgöra vid andra myndigheter, ha praktik som polis (de som saknade poliserfarenhet), gnuggas i tillämpningen av färdigheterna, praktisera vid Rikspolisstyrelsen och börja karriären i mindre distrikt för att sedan i takt med ökande erfarenhet möta utmaningarna i de större distrikten.

– Då man övergick till att "riktiga poliser" utan juristexamen skulle kunna bli chefer och att rekryteringen skedde regionalt och lokalt genom länspolismästarna blev det i många fall så att de kunde anställa lojala personer som tyckte likadant som länspolismästarna och som kunde stå i tacksamhetsskuld till vederbörande och att dessa chefer i sin tur kunde rekrytera kompisar i stället för att gå på kompetens, säger han.

"Man använder lagen för att bryta mot lagen"

Johannes Knutsson menar att det inom polisen finns fina "buzzwords" (floskler, reds anm) om att man ska vara "en lärande organisation".

– Men för att vara en lärande organisation så krävs en viss typ av ledarskap där cheferna har sina tjänster i kraft av sin kompetens, en icke-auktoritär ledarstil och där det finns en ämbetsmannakultur där man förstår vikten av att vi exempelvis har meddelarfrihet så att anställda kan larma om missförhållanden och organisationen därigenom kan komma till rätta med eventuella problem och utveckla verksamheten.

Professor Bo Wennström menar att man kan läsa Hanne Kjöllers bok "En svensk tiger" på två sätt:

– Antingen som att det är synd om de inblandade poliserna som råkat ut för sådana repressalier för att de vågat larma om missförhållanden eller som en beskrivning av en förvaltningskultur som havererat. Polismyndigheten följer inte förvaltnings- och arbetsrättslagar. I stället använder man lagen för att bryta mot lagen, säger Wennström.

Han fortsätter:

– Statsminister Stefan Löfven, inrikesminister Anders Ygeman och rikspolischef Dan Eliasson driver bara samma linje ännu hårdare. Det normala när man får signaler om att allt inte står rätt till inom organisationen är att erkänna att man har haft fel och säga att man måste tänka om. Det görs inte här, säger professor Bo Wennström.

 

Påstående 4:

"Gängskjutningar och mord gör att polisen inte hinner bekämpa vanlig brottslighet"

Polisledningen framhåller ofta att den tunga brottsligheten slukar så mycket polisiär kraft att det påverkar uppklarningsprocenten för vardagsbrott.

 

Fakta: I början av 1990-talet dödades i snitt fyra personer om året av "gängskjutningar". Förra och förrförra året låg antalet sådana mord på omkring 30, berättar Mikael Rying, kriminolog vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), för SVT. Både i fjol och året före dog cirka 110 personer om året av dödligt våld, jämfört med drygt 80 personer årligen de fem föregående åren.

 

Polisforskarnas kommentarer:

Här måste man fråga sig vad det beror på att vi har stora problem i många utanförskapsområden, menar professor Johannes Knutsson.

– Ledningen har under lång tid struntat i det problemorienterade polisarbetet och brottsförebyggande verksamhet och trots tydliga signaler från poliser som jobbar i dessa områden vad som kommer hända om polisen inte tar tag i problematiken så har ledningen inte agerat, säger Knutsson, vilket även stöds av Stefan Holgerssons forskning.

Han fortsätter:

– Att det ser ut som det gör är således inte något som polisledningen är offer för utan är en del av.

I och med att polisen har gjort de här prioriteringarna har man i princip lämnat utanförskapsområdena vind för våg, menar polisforskarna.

 

LÄS MER: I Ronneby har två bröder tagit makten över hela centrum

 

Enkät med polisanställda - "Vad anser du att poliskrisen beror på?"

Foto: Helen Rasmussen

Kvinna, polis i radiobil:
– Vi har vissa chefer som inte vet ett dugg om polisverksamhet och då är det svårt för dem att fatta rätt beslut. Lönen är ett skämt - och vi förväntas handleda aspiranter och civilanställda som tjänar mycket bättre än vi men kan mindre. Erfarenhet värdesätts inte. Man vill göra ett bra jobb, men förutsättningarna finns inte.

 

Foto: Helen Rasmussen

Man, kriminaltekniker:
– Det är tack vare kollegerna det överhuvudtaget funkar, det är inte chefernas förtjänst.

 

Foto: Helen Rasmussen

Kvinna, polis i radiobil:
– Många poliser går och är ledsna och frustrerade. Jag har sett många lågor slockna. De som behöver hjälp i samhället får det inte och det gör ont för vi har ju valt det här yrket för att vi vill förändra. Som polis ser du samhällets baksida: vad som händer när skolan och vården monteras ner. Samhället är på väg utför. För egen del har jag min elfte chef sedan omorganisationen gjordes för två år sedan.

 

Foto: Helen Rasmussen

Kvinna, polis i radiobil:
– Specialistgrupperna är borta. Tidigare fanns väl fungerande arbetsgrupper som exempelvis sysslade med trafik eller bekämpning av narkotika. De här arbetsgrupperna har inte ersatts av något annat. Jag hade en fantastisk chef tidigare, men han sade upp sig för att han inte kunde stå för verksamheten när arbetsgrupperna slogs sönder. Jag känner sorg över situationen.

 

Lars Johansson: "Poliskrisen kommer sig av stora avgångar"Foto: Olle Sporrong

Lars Johansson, kriminalinspektör på underrättelseenheten, Region Stockholm:
– För min del fungerar det bra och det är inga problem med förutsättningarna. Jag trivs på jobbet och älskar det jag gör och vill göra bra saker som de drabbade.


– Poliskrisen kommer sig av stora avgångar där de stora klasserna som gick Polishögskolan på 1970-talet har slutat och erfarenhet kring utredningsverksamheten inte har kunnat föras över till nya poliser med stor vilja. Utan mentorer får de nya poliserna tuffa förutsättningar att göra ett bra jobb. Arbetsbelastningen är på många håll hög, inte minst när det varit skjutningar i storstadsregionerna. Då blir andra brottsutredningar lidande. Låter man det gå för långt i utanförskapsområdena blir det enorma problem att hämta tillbaka. Vi behöver många poliser som syns på gatorna, som arbetar brottsförebyggande och har kontakt med de unga. Som det är nu blir det en hel del brandkårsutryckningar, att vi släcker bränder minutoperativt men missar det brottsförebyggande. För att vända trenden behövs mer resurser till lokalpolisområdena med hög kriminalitet.

 

LÄS MER: Så märks poliskrisen där du bor

 

– Mycket kraft går åt vid statsbesök och för att hantera idrottshuliganer. Bedrägeribrotten innebär också ett gigantiskt inflöde, där polisen måste lära sig att göra rätt prioriteringar och se sambanden mellan olika brottsserier. Polisens brottssamordning har en kraftsamling mot bostadsinbrott och brott riktade mot äldre och det känns viktigt.


– I viss mån handlar det om att gilla läget och tro på det som pågår, annars blir man deprimerad själv. Man försöker hitta ljuspunkter och fokusera på det som polisen är bra på.

Tre ord förklarar varför den svenska polisen inte är en lärande organisation

Gängse förklaringar håller och räcker inte för att förklara varför polisen inte lyckas bättre, menar polisforskarna, som ger en mer komplex bild. Så vilka är då orsakerna?

Problemen började på 1980-talet då tankar om "new public management" började ta fart, anser Bo Wennström, professor i rättsvetenskap.

– Att försöka kopiera från näringslivet har lett till en klåfingrighet.

Stefan Holgersson kommer i sin forskning fram till att det med "new public management" är lätt att manipulera siffror och att många siffror heller inte syns i statistiken.

Foto: Robert Boman / BILDBYRÅN

Professor Johannes Knutsson pekar också på undermålig utvärdering och problem med den analytiska kompetensen. Han talar om brister i den överordnade polisbyråkratin och säger att meddelarfriheten inte respekteras.

– Polisens sätt att arbeta strider mot principer om hur ämbetsmannakulturen ska fungera. Det etos (den etiska grundsyn, reds anm) som ska finnas finns inte. Jag tycker att tre ord förklarar varför den svenska polisen inte är en lärande organisation. Det handlar om självtillräcklighet, inkompetens och kunskapsförakt, säger Johannes Knutsson och berättar hur Rikspolisstyrelsen då man skulle redovisa sitt brottsförebyggande arbete till exempel hade räknat in tid för hund- och hästdressyr.

– Man lägger dit en massa fnattiga grejer för att få siffrorna att se bättre ut och ingen ifrågasätter varför rapporterna ser ut som de gör.

Holgerssons varning

Bristerna i ledarskapet är för Knutsson något av det mest centrala.

Stefan Holgersson refererar i sin forskning till chefer som tänker mer på sin karriär än på verksamheten. Vid rekryteringar tenderar man enligt Holgersson att sortera bort personer som tänker annorlunda och vågar ifrågasätta.

Holgersson tycker att det är ett stort problem att polisen lägger så mycket av sina resurser på kommunikationsverksamhet. I näringslivet där det råder konkurrens kan man ägna sig åt "storytelling" och sälja en produkt, men när det gäller polisens arbete kan du inte välja någon annan "produkt", polisen har monopol. Dessutom har polisens så kallade krishantering stor del i att Polismyndigheten inte utvecklas på önskvärt sätt genom att problem döljs eller nedtonas. Den externa kommunikationsstrategin förhindrar både externt och internt förändringstryck som är positivt för verksamhet. Polisens fejkade eller friserade bilder, att likna med Donald Trumps "alternativa fakta", riskerar dessutom att på sikt skapa en förtroendekris när fler människor börjar genomskåda att polismyndighetens presenterade bilder inte är tillförlitliga, varnar Holgersson.

"Det ser för jäkligt illa ut i Sverige"

Centraliseringen som syftade till att polisen skulle komma närmare medborgarna har fått en motsatt effekt och försvårar polisarbetet. Det framgår av alla tre polisexperternas forskning.

– Man måste jobba med lokala kommunikationscentraler så att folk som sitter där kan geografin och känner igen dem som ringer. Nu när callcentren är regionala har de inte en chans att ha den typ av kunskap om lokala förutsättningar som krävs för effektivt polisarbete, säger Johannes Knutsson.

Han jämför med situationen i Norge, där han har sin forskningsbas:

– Norge hade sin poliskris efter Breiviks attentat, men det ledde till en rejäl genomgång och man nådde ut med kritiken och genomförde en omorganisation. Men i Norge har man inte haft samma genomslag för "new public management" som i Sverige. Det ser för jäkligt illa ut i Sverige, säger Johannes Knutsson som i 41 år har forskat om polisens arbete.

Polisen bemöter påståendena

Ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving instämmer i en rad påståenden riktade mot polisen.

Men han har också invändningar.


Mats Löfving är chef för den nationella operativa avdelningen inom polisen. Han har fått läsa i genom Expressens granskning av poliskrisen.


– Jag känner igen en del saker. Vi fastställde i september förra året att läget är ansträngt. Vi har också tagit del av Statskontorets första rapport, säger Löfving.

Mats Löfving.Foto: / RIKSPOLISSTYRELSEN

Han anser att påståendet att "arbetsmiljön för poliserna är under all kritik" saknar grund. Samma sak med att det finns ett utbrett missnöje med hur chefer tillsätts. Löfving menar att polisen inte fått skarp kritik av Statskontoret när det gäller polisens omorganisation. Och han protesterar emot att polisen skulle lägga oerhörda resurser på att förfölja medarbetare som inte tycker som majoriteten.


Vidare menar han att polisen i samarbete med Säpo drar ett väldigt tungt lass för att förhindra terrorhot. Löfving säger sig inte känna igen att det finns missnöje mot att poliser utan juristexamen kan bli höga chefer.


– Det är första gången jag överhuvudtaget hör talas om att det skulle finnas en kritik i den förändringen, säger Löfving som också betonar att polisen inte lämnat utanförskapsområdena "vind för våg".

 

Expressen har samlat ledande polisforskare:

* Bo Wennström som är professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet och som bloggar under vinjetten "Polisprofessorn 2.0".

* Johannes Knutsson som jobbat för Rikspolisstyrelsen och som är professor i polisforskning vid Polishögskolan i Oslo.

* Dessutom har vi hämtat material från docent Stefan Holgerssons forskning. Holgersson har arbetat som polis i 25 år, doktorerat med avhandlingen "Yrke: Polis", varit studierektor vid Linköpings universitet och jobbat som polisintendent på Rikspolisstyrelsen. Stefan Holgersson, som driver sajten "Polisforskning.net", har degraderats till inspektör.

– Då man som offentligt anställd i praktiken inte har något meddelarskydd vill jag inte längre yttra mig i medier. Men ni kan självklart citera min forskning, säger Stefan Holgersson som 2013 belönades med Civilkuragepriset (som delas ut av de tre polischefsföreningarna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland för att uppmuntra frispråkighet inom polisen) för sina vetenskapliga rön om polisarbetet.

Källor:

Polisprofessorn.se, www.phs.no/researchers/johannes-knutsson, www.polisforskning.net, Polistidningen, "Polisforskning vid universitet och högskolor i Sverige - En översikt" (Polishögskolan), Polisens faktablad, "Året med Polismyndigheten 2015", Anna Dahlbergs ledarkrönikor i Expressen, Leif GW Perssons krönikor i Expressen, Aftonbladets granskning av poliskrisen, Nationella trygghetsundersökningen, "Personer lagförda för brott" (Brå), Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, KIT, "En svensk tiger" (Hanne Kjöller, Fri Tanke förlag), Statskontoret, regeringen, SVT.

https://kit.se/2016/06/01/49277/nej-ygeman-vi-har-inte-fler-poliser-an-pa-20-ar/

http://www.svd.se/lat-foretag-ta-over-vissa-av-polisens-uppgifter

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lattad-eliasson-begar-mer-pengar-till-polisen/

http://www.polisprofessorn.se/?page_id=14

http://www.phs.no/researchers/johannes-knutsson/

http://www.fritanke.se/bok/en-svensk-tiger/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/granskontroll-bara-8-promille-av-polisarbetet/

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/det-behovs-fortfarande-fler-poliser

http://www.svd.se/rikspolischef-efterlyser-fler-poliser

http://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/sparka-dan-eliasson-och-alla-som-tror-som-han

http://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/dags-montera-ner-var-gigantiska-polisbyakrati

http://statskontoret.se/nyheter/starkt-nationell-polis-men-delaktighet-och-lokalt-polis-arbete-maste-prioriteras-mer/

http://polistidningen.se/2016/02/tilltron-till-omorganisationen-svag-enligt-medlemsundersokning/

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisfacket-organisationen-ar-i-kris

http://polistidningen.se/2013/09/polisforskare-prisas-for-besvarande-frisprakighet/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/dan-eliasson-hundratals-nyanstallda-ska-losa-polisens-kris/

http://www.polisforskning.net/

http://polistidningen.se/2016/02/bristande-kompetens-i-polisens-overordnade-byrakrati/

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortsatt-manga-fall-av-dodligt-vald-1

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/01/anders-ygeman-svarade-pa-fragor-efter-mote-med-rikspolischefen/

Följ Expressen på Facebook!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag