Sommaren är sval - men vädret som samtalsämne är stekhett. Men så är svenskarna också det tredje mest väderfixerade folket i världen. Bara Kina och Storbritannien är värre, enligt en mätning som tidskriften Väder gjorde häromåret.

Appar och gratistjänster i mobilen och på internet håller vårt intresse levande och erbjuder uppgifter om vädret - timme för timme, ort för ort.

Frågan är hur tillförlitliga prognoserna är. DN har byggt ett datorprogram som analyserat väderprognoser från sex väderinstitut under 40 dagar i 19 svenska städer.

Sommarvädret är klurigt

Prognoserna har hämtats från väderinstitutens hemsidor: svenska SMHI, danska DMI, norska yr.no och Stormgeo, finska Foreca (gör prognoser till klart.se) samt amerikanska weather.com (gör prognoser till appen ”Väder”). Därefter har uppgifterna jämförts med hur vädret blev.

Träffsäkerheten är i snitt 46 procent, vilket alltså innebär att varannan prognos slår fel.

Träffsäkrast är SMHI med ett snitt på 56 procent. Tvåa är yr.no med 50 procents träffsäkerhet och sist kommer DMI som hade rätt i 37 procent av sina prognoser.

Sommaren är oftast en svårspådd period eftersom vädret kan växla snabbt.

–  Med det väderläge vi haft nu har det varit mycket regnskurar. Höst, vinter och vår är oftast enklare för oss, säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI.

Skillnader i landet

Nyligen investerade SMHI i en ny superdator som ska kunna ge mer exakta väderprognoser.

–  Vi har ett ständigt utvecklingsarbete för att modellerna ska bli bättre. Men det är fortfarande inte säkert att prognoserna blir mer rätt, säger Therese Fougman.

Träffsäkerheten skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. I SMHI:s hemstad Norrköping stämde institutets prognos 29 av 40 dagar. I Stockholm vinner däremot yr.no med 24 rätt av 40 dagar. Gävlebor bör i stället besöka klart.se som tar sina väderleksprognoser från finska Foreca, skriver DN.