En grupp svenska fallskärmsjägare var nära att skjutas och huggas ihjäl i Kongo sommaren 2003 när de attackerades av milismän. Svenskarna kunde inte försvara sig då deras vapen slutade att fungera. Foto: FÖRSVARET
En grupp svenska fallskärmsjägare var nära att skjutas och huggas ihjäl i Kongo sommaren 2003 när de attackerades av milismän. Svenskarna kunde inte försvara sig då deras vapen slutade att fungera. Foto: FÖRSVARET

Vapnen slutade fungera - mitt under eldstrid

Publicerad
Uppdaterad
Försvaret har mörkat fler skandaler än tortyren under Operation Artemis.
I en hemlig rapport - som Expressen tagit del av - avslöjas att svenska fallskärmsjägare skickades ut i strid i Kongo med bristfälliga vapen.
En hel patrull var nära att dödas när deras vapen slutade fungera mitt under en milisattack.
- Vi fick en chock på högkvarteret när vi läste rapporten, säger en källa till Expressen.
Endast en liten krets inom försvaret har känt till den hemligstämplade rapporten.
- Hela patrullen var nära att mejas ned av milisen, säger en källa.
Attacken inträffade när en grupp från fallskärmsjägarnas insatskompani var på spaningsuppdrag utanför Bunia i Kongo under Operation Artemis sommaren 2003.
Fallskärmsjägarna visste sedan tidigare att deras vapen, automatkarbinen AK5, inte var pålitlig. De bad om att få samma vapen som SSG, Särskilda Skyddsgruppen.
- Vid längre automateld blev det lätt eldavbrott med AK5, totalt stopp, uppger en källa.
Deras begäran om bättre vapen gav inget resultat. I stället fick de en modifierad version av AK5. Leverantören FMV, Försvarets Materielverk, garanterade att den var felfri.
Fallskärmsjägarna tvingades åka till Kongo med ett vapen som de inte litade på, medan SSG flögs ned med ett dyrare och bättre vapen.
Fallskärmsjägarna kom und-er operationen att, till skillnad från SSG, delta i samtliga strider.

Eldavbrott

Det som inte får hända inträffade när en grupp fallskärmsjägarna attackeras av cirka 30- 40 milismän beväpnade med Kalashnikovs, flera av milismännen hade också skarpslipade machetes.
- De hamnade i en oerhört allvarlig situation. Samtidigt upphörde minst två av svenskarnas automatkarbiner att fungera. De fick eldavbrott, säger en källa.
Svenskarna visste att om någon av dem togs till fånga riskerade de att få sina könsorgan avhuggna, en lokal ritul.

"Får inte hända"

Men de lyckades komma undan. Direkt efteråt fick högkvarteret i Stockholm en rapport.
- Det får bara inte hända att en soldat tappar förtroendet för sitt vapen, säger en källa.
Händelsen utlöste också mycket starka känslor bland insatskompaniet.
- Det rådde nästan upploppsstämning vid hemkomsten, säger en källa.
Först efter Operation Artemis fick insatskompaniet samma vapen som SSG. Vapnen flögs med specialtransport från Kanada till Karlsborg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag