TRäDDE FRAM 2001. Den 17 augusti 2001 publicerades Expressenintervjun där Joel Bjurströmer Almgren själv trädde fram och berättade om sin politiska kamp som inte sällan förs med våld. Foto: Björn Lockström
TRäDDE FRAM 2001. Den 17 augusti 2001 publicerades Expressenintervjun där Joel Bjurströmer Almgren själv trädde fram och berättade om sin politiska kamp som inte sällan förs med våld. Foto: Björn Lockström

Vänsterextremisten
slåss mot nazisterna

Publicerad

Han trädde själv fram i Expressen med namn och bild efter sin inblandning i EU-kravallerna i Göteborg - och sa då:

– Självförsvar kan definieras på olika sätt.

Nu åtalas vänsterextremisten och Revolutionära Fronten-grundaren Joel Bjurströmer Almgren misstänkt för mord alternativt dråpförsök efter att ha huggit en 28-årig nazist i ryggen med morakniv under upploppet i Kärrtorp.

Han hävdar nödvärn.

Den 14 juni 2001 möttes USA:s dåvarande president George W Bush av hundratals demonstranter i Göteborg. Glasrutor krossades och stenar haglade mot polisen i en omfattning som aldrig tidigare skådats i Sverige.

En av dem som var på plats och bröt upp gatsten ur marken på Rektorsgatan vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg var den då 22-årige Joel Bjurströmer Almgren. Han var maskerad med ett tygstycke för ansiktet och kastade minst tio stenar mot polismännen.

Bildades efter EU-kravaller

Flera av de andra som åtalades efter kravallerna har i dag skaffat sig lugnare liv och lämnat den våldsamma politiska kampen bakom sig.

Men inte Joel Bjurströmer Almgren. När han i Stockholmsförorten Kärrtorp den 15 december förra året stack sin kniv i en 28-årig nazist var det första steget mot ett tionde avsnitt i belastningsregistret.

Av stämningsansökan mot honom, som kom in till Södertörns åklagarkammare under torsdagen, framgår att han nu åtalas misstänkt för mord alternativt dråpförsök. Dessutom åtalas han för våldsamt upplopp samt brott mot knivlagen.

Han figurerar sedan tidigare i brottsregistret för brott som misshandel, våldsamt upplopp och vapenbrott. Första gången han dömdes var 1998.

– Jag är förvånad över att han fortfarande är engagerad i sådana här saker. Man tänker sig kanske att ett engagemang man hade i slutet av tonåren skulle ha falnat när man blivit äldre, men det verkar det ju inte ha gjort här, säger en tidigare bekant.

Revolutionära Fronten, RF, bildades i kölvattnet av EU-kravallerna i Göteborg. Joel Bjurströmer Almgren var tidigt engagerad och var, enligt Expressens uppgifter, med och grundade organisationen.

- RF är ett militant alternativ till AFA som startades av folk med AFA-anknytning som tyckte att de hade blivit för borgerliga, säger författaren Anders Bergman som skrivit flera böcker om vänsterextremism.

Går omkring beväpnad

Att döma av Joel Bjurströmer Almgrens kriminella bakgrund går han ofta omkring beväpnad. Ett färskt exempel är Kärrtorpsupploppet förra året, då han bar en morakniv med rött skaft.

Advokat Thomas Albinsson är den 28-årige nazistens målsägandebiträde.

- Han höggs två gånger. Man har hittat två knivhugg ganska högt upp i ryggen. Han hade luft i lungan, men det var inga vitala delar som blev skadade. Jag har inte läst hela rättsintyget, men han säger själv att han kunde gå därifrån själv. Sedan var han inne på sjukhuset något dygn. Som han uttryckt det, så märkte han det inte från början. Han märkte det här först när han hade blod på händerna.

Utredningen visar att huggen finns på film, erfar Expressen. Nu är det upp till åklagaren Tove Kullberg att övertyga rätten om att det är Joel Bjurströmer Almgren som syns på bilderna:

- Jag kommenterar inte bevisningen förrän åtal har väckts, säger hon kort.

Hävdar självförsvar

Joel Bjurströmer Almgren har själv, i en intervju med Kriminalvården, berättat att han medger att han huggit nazisten, men hävdar att det skedde i nödvärn, självförsvar. Hans advokat Björn Törnell är mer försiktig i sina kommentarer inför rättegången:

- Just nu har jag inga kommentarer om utredningen, säger han.

Expressen erfar att den beslagtagna morakniven, tillsammans med filmerna, är åklagarens viktigaste bevisning för att få 35-åringen fälld för dråpförsök, ett brott som kan ge ett flerårigt fängelsestraff.

Enligt förundersökningen ska 35-åringen ha blivit beordrad av polis på plats i Kärrtorp att släppa kniven - vilket han då gjorde. Sedan försvann han från platsen. Han greps först flera dagar senare.

Enligt uppgifter till Expressen har den 28-årige nazistens DNA kunnat knytas till vapnet. Dessutom finns vittnesuppgifter om att den aktuella morakniven tillhörde Joel Bjurströmer Almgren.

Sedan i december har han varit häktad misstänkt för försök till dråp. Åklagaren Tove Kullberg vill inte svara på om hon planerar att ändra brottsrubriceringen inför åtalet. Men hon nämner att det även finns misstankar om att han gjort sig skyldig till våldsamt upplopp:

- Försök till dråp är det brott han är häktad för.

Joel Bjurströmer Almgren har under tiden på Huddingehäktet i Flemingsberg fått flera besök av närstående. Han stöttas också i en särskild grupp på Facebook. Trots den flera månader långa inlåsningen har han uppvisat ett gott humör inför personalen på häktet, erfar Expressen.

"En brinnande antifascist"

Under en intervju med Kriminalvården har han inte velat berätta vad han arbetar med men han har varit tydlig med att han har sin egen försörjning. Enligt Expressens uppgifter har han varit verksam i budbranschen.

Däremot har han i samtal med Kriminalvården noggrant redogjort för sitt politiska engagemang, som började redan under de tidiga tonåren.

- Jag har haft ett engagemang för vänstern sedan 13-14-årsåldern för ett mera jämlikt samhälle. Jag har arrangerat studiecirklar och demonstrationer och ser mig som en brinnande antifascist, har han sagt till Kriminalvården.

Organisationen Revolutionära Fronten, förknippas dock med våldsammare sammankomster än studiecirklar och demonstrationer:

- Det är ett väldigt radikalt vänsteralternativ. De liknar mer de hårdföra autonoma vänstergrupperna som funnits i Grekland och Italien, säger Anders Bergman.

Kastade brandbomber

Joel Bjurströmer Almgrens politiska kamp har inte sällan förts med våld. Utöver EU-kravallerna är han bland annat dömd till fängelse för en våldsam husockupation i Linköping där han och andra vänsterextremister kastade brandbomber - molotovcocktails - mot polisen.

Två av polismännen tvingades söka sjukhusvård. Efteråt hittades bland annat bräckjärn, brandbomber, stenkulor och silvertejp i huset.

I en intervju med Expressen i augusti 2001, där Joel Bjurströmer Almgren framträdde med namn och bild, redogjorde han för sin politiska ideologi:

- Det är ok att använda våld om man blir angripen, sa han.

I intervjun sa han också, om att han i ett tidigt skede blev släppt efter attacken mot polisen vid Hvitfeldtska gymnasiet:

- De hade nog inte släppt mig om de visste vem jag var.

Han klargjorde också vilka som då var hans viktigaste politiska frågor:

- Djurrättsgrejen och alkohol och drogpolitiken. Det är fel att ha lördagsöppet på Systemet. Och det blir ju bara mer sprit i Sverige med EU. Jag är emot droger.

Misshandlade 14-åring

Så sent som 2011 dömdes Joel Bjurströmer Almgren efter att ha misshandlat en då 14-årig pojke på en McDonald's-restaurang i Liljeholmen i södra Stockholm. Han skrek också:

- Jag ska döda dig, åt 14-åringen.

Motivet berättade han själv om inför polisens utredare. Han menade att pojken hade bråkat med hans styvson i skolan.

Två år tidigare dömdes han för hot och förgripelse mot tjänsteman sedan han knuffat en biljettkontrollant i Stockholms tunnelbana. Enligt offrets berättelse i domen skrek han åt kontrollanten:

- Djävla turk, flytta på dig.

Och sedan:

- Jag ska ta dig, jag ska plocka dig.

Expressen har sökt Joel Bjurströmer Almgren.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag