Nu är det inte jag som tycker att Katrineholm är tråkigast i Sverige.
Det är våra läsare.
På Expressens webb bad vi läsarna rösta fram landets trevligaste respektive tråkigaste stad.
Resultatet blev klart i går kväll:
Helsingborg toppar trevlighetslistan, Katrineholm toppar tråkighetslistan.
För drygt 13 år sedan, i april 1994, utnämnde jag i Expressen Gävle till Sveriges tråkigaste stad med stöd av att jag vid det laget, i mångårig tjänst på denna tidning, besökt samtliga Sveriges städer – utom Sävsjö.

Inte populärt i Gävle

Det blev, som det heter, ett errans liv på Gävleborna. Ja, det blev faktiskt irriterande.
Hoppas Katrineholmsborna är mer förstående nu när det inte är jag utan våra läsare som avgjort denna tävling. I alla fall, när resultatet av omröstningen blev klart hastade vi förstås genast hit för att prata med de stackars invånarna i denna tråkighet.
Det fanns inga.
Centrumgrillen hade stängt, likaså Pizzeria Primavera.
Men Statoil hade i alla fall öppet och där träffade vi på Camilla som sa:
– Tråkigast? Jaa, det stämmer nog. Folk här sitter mest inne och tittar på tv.
På Statoil köpte jag i alla fall en grillad med bröd samt senap och ketchup för 13 kronor jämnt. Avnjöt den i min gripande ensamhet på Stortorget.
Det regnade.

Självinsikt i tidningen

Köpte också på Statoil dagens nummer av Katrineholms-Kuriren som över ett tvåsidigt reportage hade den tiospaltiga rubriken ”Med jämmer och elände vi sjunger klagovisans gnälliga lov.”
Jättereportaget handlade om hur gnälliga Katrineholmsborna är eftersom det är så trist och tråkigt här. Reportern Carina Wising skriver:
”Det blåser en kall vind i Katrineholm. Inte bara denna genomtrista novemberdag utan mest hela året. Det klagas på våldet, på ungdomarna, på vården, på centrumhandeln.”
Jaha.
Jag pratade med Katarina Nitz, kulturredaktör på Katrineholms-Kuriren, och frågade varför hennes stad är så tröstlöst tråkig.

Skyller på vädret

Hon svarade:
– Hmm, det är lite irriterat här i stan nu. Men det kan ju bero på vädret, det har varit så trist de senaste dagarna.
– Kulturlivet tycker jag är bra, men inte nöjeslivet. Det är bra för dem upp till nitton år, men sedan blir det total öken. Till dess man blir pensionär för då blir det kul igen.
– Jag och en väninna försökte gå ut här en onsdag. Klockan 21 motades vi ut från det första stället eftersom det skulle stänga. Klockan 22 motades vi ut från det andra av samma skäl.
Men Statoil är i alla fall öppet till midnatt, konstaterade vi.