Jimmie Åkesson intervjuas av Expressen.
Jimmie Åkesson intervjuas av Expressen.

Varför vill du stoppa Syrienflyktingar?

Publicerad

Ledande ekonomer menar att Sverigedemokraternas budget innehåller felberäkningar på runt 60 miljarder.

Jimmie Åkesson avfärdar kritiken som oseriös - men säger i nästa andetag att han inte är insatt i deras beräkningar.

- Jag hävdar naturligtvis att det är våra uträkningar som är korrekta, säger Åkesson.

I Ekots lördagsintervju nyligen sade du att du inte vill ge uppehållstillstånd till flyktingar som kommer från Syrien. Ska alltså ingen som flyr från kriget i Syrien få stanna i Sverige?

- Det kan säkert ske att en eller annan får uppehållstillstånd som kvotflyktingar, eller vad det nu kan vara för någonting, men regeln när det gäller krigsflyktingar tycker jag bör vara att vi hjälper dem på plats. När det är just krig, till skillnad från människor som flyr undan politiskt förtryck, så handlar det väldigt ofta om miljoner människor. I Syrienfallet handlar det om fem till sex miljoner människor. Alla de kan inte och vill inte komma till Europa eller Sverige. Då tycker jag att det är viktigt att man, för att hjälpa så många som möjligt, riktar hjälpen till de områden där de allra flesta Syrienflyktingarna finns, i stället för att ta emot ett litet fåtal i Sverige.

Du säger "en eller annan". Förra året fick 12 000 personer stanna i Sverige på flykt från Syrien. Du vill alltså inte att de skulle ha fått stanna? De riskerar att dö om de skulle vara kvar i Syrien.

- Ja, vara kvar i Syrien kommer de inte att vara. I så fall handlar det ju om att de får hjälp i närområdet, i till exempel Jordanien som har tagit ett stort ansvar.

Men samtidigt vill ju ni minska biståndsbudgeten med åtta miljarder. Hur går det ihop med er vision att hjälpa flyktingar i deras närområden?

- Fast vi ökar ju också under budgetperioden stödet till FN:s flyktingorgan med nästan sex miljarder. Och det menar vi ju är en väldigt viktig del av att effektivt bistånd.

Vi ska alltså ha nästan ingen invandring alls från Syrien, men vi ska ge 5,5 miljarder till UNCHR. Kommer det att lösa flyktingfrågan?

- Det kommer att hjälpa UNHCR väldigt mycket. Jag träffade ordföranden i Jordaniens utrikesutskott när vi var på besök i Jordanien. Om man sätter det vi lägger på att hjälpa de syriska flyktingarna som kommer till Sverige i relation till hur mycket som Jordanien har lagt på att hjälpa ungefär en miljon syriska flyktingar, så är det väldigt ineffektivt att hjälpa dem här i Sverige. Han talade om 3-4 miljarder per år som man lagt på att hjälpa de syriska flyktingarna, och då handlar det om en miljon människor.

Men varför minskar ni biståndsbudgeten?

- Jag ser det som helt olika saker. Vi vill dra ned på budgetstöd och sådana saker, men samtidigt ökar vi stödet till UNHCR, så att vi riktar in oss på flyktingstöd och den typen av katastrofbistånd.

Sverige hade under 2012 det minsta budgetunderskottet i hela EU med ett underskott på 0,2 procent, enligt EU:s statistikorgan Eurostat. Bara Tyskland hade överskott. Samtidigt är Sverige ett av de länderna i EU som tar emot flest flyktingar per capita. Om flyktingmottagandet är en sådan katastrof för ekonomin som ni påstår, hur går detta ihop?

- Ja, vi sparar ju 118 miljarder över budgetperioden. Det är ju ganska mycket pengar. Men de offentliga utgifterna i Sverige är väl 1 600-1 700-1 800 miljarder per år eller någonting sådant, så det är klart att det inte är helt avgörande. Men samtidigt menar vi att man kan göra ganska mycket för de här 118 miljarderna. Vi har satsningar i både välfärd och infrastruktur för de här pengarna. Både regeringens budget och andra bedömare pratar ju om att arbetslösheten hade sett väsentligt annorlunda ut om invandringen hade sett annorlunda ut. Det är genom invandringen som vi hela tiden fyller på arbetskraften. Det är det som är skälet till att arbetslösheten inte minskar och att sysselsättningen ökar.

Vi ska prata lite om de här 118 miljarderna du nämner. När ni presenterade er skuggbudget i höstas räknade ni med att kunna spara 118 miljarder genom att minska invandringen. Li Jansson, nationalekonom på Svenskt näringsliv, presenterade sina egna beräkningar baserade på ert underlag i en debattartikel i Expressen. Hon kom fram till att ni kan spara in max 50 miljarder på invandringspolitiken. Det är alltså 68 miljarder mindre än er beräkning. Har hon fel?

- Jag har inte studerat hennes beräkning i detalj, men jag vet att hon har helt sonika räknat bort invandrarnas konsumtion av välfärdstjänster. Det är ju inte seriöst. Så kan man inte göra. Vi räknar med att invandrare är överrepresenterade när det gäller konsumtion av välfärdstjänster. Då räknar vi med en faktor på 1,5. Det menar vi är väldigt lågt räknat, men likväl så räknar vi med den. Hon räknar med faktor noll och det är definitivt fel.

Det är precis det hon kritiserar, att ni säger att invandrare konsumerar 1,5 gånger så mycket välfärdstjänster som en inrikes född. Var får ni den siffran ifrån? Höftar ni bara?

- Jag pratade med dem som räknar på det här för bara några dagar sedan. Det finns vissa exempel där man faktiskt kan se att här finns siffror på överrepresentation. I inget av de fallen är siffran lägre än 3. Ändå väljer vi att räkna på faktor 1,5, för att vara helt säkra på att de här pengarna faktiskt finns. Men tyvärr finns det inte statistik på allting och då måste man göra en bedömning. Och det har vi valt att göra.

Ekonomiprofessorn Jan Ekberg har i en rapport kommit fram till att invandringen innebär en nettokostnad på ungefär 15-20 miljarder kronor per år, eller 60-80 miljarder på fyra år. Det skiljer 40-60 miljarder mellan er och Jan Ekbergs uträkning. Hur ser du på det?

- Jag kan inte Jan Ekbergs uträkning i detalj heller. Jag vet att han tidigare fått kritik för att han inte räknar på alla offentliga utgifter, utan bara på vissa delar. Men låt oss säga att sanningen ligger någonstans mittemellan, så är det ju ändå en väldigt, väldigt omfattande kostnad för invandringen jämfört med när Fredrik Reinfeldt kritiserar mig och säger att det inte innebär någon kostnad alls. Han hävdar till och med att det skulle vara en nettovinst för Sverige. Det finns inte en enda seriös ekonom som räknar så.

Men om du säger att sanningen ligger mittemellan, då fattas det ju plötsligt massa pengar i er skuggbudget. Ni finansierar era satsningar med de här 118 miljarderna.

- Ja, precis. Jag säger inte att det är så, men...

Du sade ju det alldeles nyss.

- Jag hävdar naturligtvis att det är våra uträkningar som är korrekta. Det är de vi baserar vår budget på. Jan Ekberg har tidigare kritiserat oss för att vi inte räknar med intäkter för invandringen, men det gör vi visst. Han sade till och med det innan han hade läst vår uträkning, vilket är fullständigt oseriöst. Så man kan räkna på lite olika sätt. Men jag skulle jättegärna ta del av seriös kritik mot våra beräkningar, men jag har aldrig fått det.

Är inte det ett väldigt osäkert sätt att finansiera en budget på, att man bara har en siffra som man kan bolla och diskutera och som du kan anta kanske ligger lite lägre.

- Sannolikt ligger den högre. Om man utgår från invandrarnas välfärdskonsumtion så har vi inte hittat en enda siffra på lägre överrepresentation än 3, men vi gör ändå ett antagande på 1,5. Då gör vi ett fullt rimligt antagande. Vi är absolut helt säkra på att de pengarna finns.

Vi fortsätter att prata om er skuggbudget. Det är flera tunga ekonomer som har påpekat att era beräkningar bygger helt och hållet på att invandrarna i stor utsträckning inte får jobb. Om Sverige lyckas få ned arbetslösheten bland utrikes födda så håller inte er siffra. Vilka antaganden om arbetslöshet bland utrikes födda har ni räknat med för att få fram siffran på 118 miljarder?

- Vad jag vet räknar man med att det tar i genomsnitt sju år för nyanlända att få ett jobb i Sverige. Då gäller det alla utrikes födda, så det är högst osäkert när det gäller till exempel asyl- och anhöriginvandring. Sannolikt tar det längre tid för dem.

Har ni några förslag på hur invandrare snabbare ska få jobb?

- Jag tror att man bäst bekämpar arbetslöshet genom att bekämpa arbetslöshet generellt, inte genom de här riktade insatserna som regeringen har försökt med i åtta års tid. Man har försökt med instegsjobb och nystartszoner, men inget av det har fungerat. Etableringsreformen har gett i princip ingenting. Vi ska rikta om de här satsningarna och i stället satsa på små och medelstora företag. Vi har ganska stora satsningar på landsbygden för att få fart på skogsbruk, jordbruk, gruvnäring och liknande. Då kommer även invandrare att få jobb.

Ni ägnar ett stort kapitel i er skuggbudget till förslag på jämställdhetsområdet och ni pratar mer och mer om kvinnor i era politiska förslag. Samtidigt är kvinnorna i Sverigedemokraterna kraftigt underrepresenterade på ledande positioner i partiet. I partistyrelsen är 5 av 21 kvinnor, i riksdagen är 4 av 20 kvinnor, på er valsedel till riksdagen är 17 av 60 kvinnor och ute i era 23 distrikt är det bara två distrikt som leds av en kvinna. Är inte detta ett problem om ni ska locka kvinnliga väljare?

- Fast det är också en fråga om hönan och ägget här. Jag tror att vi har passerat 20-procentsgränsen i medlemskurvan. Det är oerhört lågt och det är alldeles för dåligt naturligtvis. Så vill vi då bli lika stora bland båda könen måste vi naturligtvis också få fler kvinnliga representanter. Vi måste få kvinnor som syns och hörs.

Det har ni sagt varje år i Expressens stora partiledarutfrågning.

- Ja, och jag ser också att det går väldigt starkt framåt. Det är en betydligt högre andel kvinnor nu på till exempel riksdagslistan än tidigare. Drygt hälften eller möjligtvis precis hälften av kandidaterna till Europaparlamentet var kvinnor. Vi ser att det ute i distrikten tar plats fler och fler kvinnor i distriktsstyrelser. Så det händer ändå rätt mycket, men det går ganska sakta. Tyvärr gör det det.

Om ni vill locka kvinnor och vara mer jämställda, är det då en bra idé att släppa en valfilm med lättklädda tjejer i bikini?

- Det är kvinnoförbundet som har släppt den. Jag har inte varit inblandad i det beslutet, så det får du fråga dem om.

Vad tycker du om den valfilmen?

- Den var väl skojig. Det var många som skrattade. Jag skrattade också när jag såg den.

Nu ska vi prata om regeringsfrågan. Enligt en ändring i grundlagen ska riksdagen rösta om statsministerposten efter valet. Vi antar att du har funderat på hur Sverigedemokraterna ska agera i en sådan omröstning. Om Stefan Löfven vill bilda regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ni är vågmästare, hur agerar du då?

- Det kan jag inte svara på i dag, utan det beror helt på vad Stefan Löfven har för avsikt att regera kring. Vilket inflytande får extremistpartier som Miljöpartiet och Vänsterpartiet i en sådan regering och vilka ministerposter tänker han ge till Fridolin, Romson och Sjöstedt? Det är helt avgörande för hur vi hanterar regeringsfrågan. Och det där vet vi ingenting om än. Stefan Löfven har ju varit väldigt tydlig med att han inte heller tänker ge några sådana besked förrän efter valet.

Är du beredd att tvinga fram ett nyval?

- Allting är möjligt. Jag utesluter absolut ingenting. Det är mycket möjligt att vi utmanar och på så sätt skulle kunna framkalla ett nyval, men det kan jag inte svara på i dag. Det beror helt och hållet på situationen.

Er skuggbudget är drygt 130 sidor lång och spänner över alla politiska områden. Ett område får dock väldigt lite utrymme. Längst ner på sidan 131 ägnar ni knappt en halv sida åt klimatet. Varför är den frågan så nedprioriterad?

- Jag vet inte om den är så nedprioriterad egentligen.

En halv sida på sista sidan.

- Ja, det är möjligt att det är så. Jag har ingen bild alls av det där. Men klimatfrågan är en fråga som diskuteras i väldigt hög utsträckning och den finns också i andra sammanhang i riksdagen. Just klimatet har väl kanske inte så stor budgetpåverkan. Så jag tror att det är fler saker som saknas i budgetdokumentet. Sådant som inte är direkt kostnadsdrivande finns ju oftast inte med i budgeten, annat än möjligen i små, korta meningar där man nämner någon slags inriktning för det.

Då tar vi slutligen en fråga om brott och straff. Ni vill ha hårdare tag mot brottsligheten. Samtidigt har regeringen Reinfeldt fört en politik som kännetecknats av tuffa tag. Förslag som redan är genomförda eller håller på att genomföras är till exempel skärpt vapenlagstiftning, skärpta straff för allvarliga våldsbrott och skärpta straff för mord. Går inte Sverige redan i den riktning som ni vill se på det här området?

- Jo, särskilt sista åren har Beatrice Ask varit väldigt tydlig. Jag är väldigt glad för det. Jag tycker inte att det är tillräckligt, men det är ändå väldigt tydligt, med den här trianguleringen som sker. Det är inte bara när det gäller brott och straff, utan det finns också i andra frågor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag