Stefan Löfven intevjuas.
Stefan Löfven intevjuas.

Hur ska du få fram
43 000 nya lärare?

Publicerad

Stefan Löfven hävdar att arbetskraftsinvandring leder till sänkta löner. Men några bevis kan han inte visa upp.

- Jag begriper inte varför vi ska behöva förklara att vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad, säger Stefan Löfven.

Samtidigt lanserar han ett nytt förslag om att skolan ska styras enligt kanadensisk modell.

I vårmotionen avsatte ni 775 miljoner kronor för att redan till hösten kunna minska storleken på klasserna. Var ska ni ta de här extra lärarna ifrån?

- Det är framför allt i de högre kurserna och ämneslärare, där vi har den stora bristen. Men vi vill ju minska klasserna ifrån förskoleklass upp till årskurs tre och där bedömer vi att det finns tillgång till lärare.

Det kommer att saknas 43 000 behöriga lärare de närmaste sex åren, enligt SCB.

- Precis, den stora bristen är högre upp. Det är inte där vi föreslår en mindre klass, utan det gör vi i de lägre åldrarna. Högre upp måste vi också ha fler lärare. Därför föreslår vi möjligheter för de som har en akademisk utbildning i ett ämne, fysik eller matematik, att bli lärare med en ettårssatsning. Så får de möjlighet att bli lärare förutsatt att de har en bättre finansiering. Där lägger vi in resurser för att öka på den mängden lärare.

Men just nu finns enligt Lärarförbundet 217 heltidsarbetslösa lärare för hela grundskolan, alltså nio årskurser. Blir det inte ett problem att hitta lärare?

- Vi ökar också på lärarutbildningen, men enligt vår uppfattning har du större tillgång till lärare i de lägre åldrarna, inte minst på förskolan. Där finns det möjlighet att anställa flera. Och sedan ska vi ha fler platser på lärarutbildningen och dessutom höja lärarutbildningens kvalitet.

Enligt lärarfacken är det enda sättet att locka tillbaka lärare som har slutat till skolan att höja lönerna. Varför har ni inget sådant förslag?

- När vi säger att vi ska höja läraryrkets status så har det fler ingredienser. En sådan är lönen, men en annan är också deras möjlighet till kompetensutveckling och pedagogisk utveckling, deras möjlighet till autonomi för att själv kunna få styra mer utav utbildningen och lärandet i förhållande till i dag, när de har mycket detaljregler och rapporter som ska skrivas. Det innehåller också en komponent av löner. Däremot är jag mer noggrann med att jag tycker lönerna ska sättas mellan parterna. Det är en förhandlingsfråga. Vad vi kan göra är ju att bidra med resurser till det här. Så det funderar vi på.

Ni har ju lagt många skolförslag redan. Kommer det några fler före valet?

- Ja, vi går ut med ett nytt förslag i dag om att vi ska ha tydligare mål för skolan. Vi tycker att skolan ska styras som i Kanada, som är ett av de länder som har bäst resultat i Pisa-undersökningen. I dag styrs vad skolan ska erbjuda av lagen, vad enskilda individer ska lära sig och så vidare. Men vi vill tydliggöra de målen, som man gör i Kanada. Där fokuserar man på tre, fyra mål, så att skolan tydligare ska styras av resultaten. 1. Vad är det vi gör nu på skolområdet som faktiskt stärker skolresultaten för eleverna? 2. Vad är det vi gör som gör skolan mer jämlik? För i dag har vi en alltmer ojämlik skola och det bidrar till de dåliga resultaten. 3. Vad gör vi för att höja läraryrkets status? Vi vill att beslut och reformer i framtiden skall styras av de tre målen. Man får mäta utifrån dem och prioritera.

Socialdemokraterna styr i dag i 142 kommuner. I snitt tjänar en lärare 500 kronor mindre i en socialdemokratiskt styrd kommun än i en borgerligt styrd kommun. Hur ser du på det?

- Du har skillnader i löneläge överlag mellan olika kommuner. Det är klart, att om du jämför Täby eller Danderyd med en bruksort någonstans i Mellansverige eller i norra Sverige så skiljer det ju i skatteintäkter, det skiljer i löneläge, på hela arbetsmarknaden. Så det går inte att jämföra det där rakt av.

Fast även om man justerar det mot skattekraft så är det en skillnad på 250 kronor.

- Ja, den där statistiken kan man läsa på väldigt många olika sätt, så det går inte att göra det. Och det är ju inte de här hundralapparna nu som är den stora frågan. Nu är ju frågan hur du höjer läraryrkets status så att de får mer autonomi. Det är de själva som ska styra mycket mer än vad de gör i dag.

Men du vill ju lämna lärarlönerna till arbetsmarknadens parter.

- Om man bara säger att det här får ni sköta, då blir det svårare. Men vi lägger dit resurser för detta och säger att det är parterna som ska göra upp.

Och hur ska ni tillföra resurser?

- Till exempel genom kompetensutveckling. Det kan vi göra mer. Vi har också lagt mer resurser för lärare att ta på sig uppdrag i de skolor som har störst utmaningar. Det kan man göra för att styra resurser både till att höja lärarlönen men också dit det gör mest nytta. Så att vi får en mer jämlik skola.

Socialdemokraterna vill satsa nästan en miljard varje år på byggandet av hyresrätter. Pengarna ska tas från de tolv kommuner med flest höginkomsttagare, bland annat Stockholm. I Svenska Dagbladet sa din skuggfinansminister Magdalena Andersson att inte bara de rikaste kommunerna, utan också landstinget, ska vara med och betala det här. Betyder det att ni vill ta från sjukvården och ge till nya bostäder?

- Vi kan inte säga att det här får marknaden ordna, för det visar sig att det inte fungerar. Vi bygger alldeles för lite hyreslägenheter. Vi bygger för lite små lägenheter, för både unga och gamla, vi bygger för lite studentlägenheter. Då får vi hitta alla möjligheter vi kan. Det är faktiskt mer än en miljard som vi föreslår. Det här var en del av det. Men vi har också en byggbonus till de företag som bygger små lägenheter och studentlägenheter.

Men frågan var ju om det ska bekostas av sjukvården också.

- Nej, det ska det inte göra. Men om det är så att vi har en överföring nu som är orättvis där regeringen valde att låta dessutom ytterligare nästan en miljard gå till de tio mest välbeställda så tycker jag att det är rätt att fördela om dem.

Enligt många experter handlar bostadsfrågan mycket om makten över marken. Krävs en hårdare statlig styrning av kommunerna?

- Vi kan nog tydliggöra hur marken används och underlätta mer i detaljplaneringen så att vi får en snabbare process. Man kan se hela beslutsprocessen från översiktsplan till detaljplan. Det behöver nog tydliggöras i kommunerna, så att vi faktiskt har mark till förfogande för att bygga.

I december förra året presenterade du och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tio punkter för en schystare arbetsmarknad. Ett av de här förslagen gick ut på att facket ges vetorätt över vilka som får komma till Sverige och arbeta. Sedan backade du i en intervju med Svenska Dagbladet och sade att du inte tänker tvinga arbetsmarknadens parter dit. Vad blir det i stället?

- Det blir bindande regler för de arbetsgivare som vill ta in arbetskraft utanför EU, EES-området. Du kan som arbetsgivare säga till någon person att du får så här mycket i månaden, de här villkoren kommer gälla. Men sedan får du inte alls det. Vi har människor som köper arbetstillstånd för 100 000 kronor någonstans i världen, kommer hit och får jobba för 5 000-6 000 i månaden. De blir fullständigt livegna. Så ska vi inte ha det på den svenska arbetsmarknaden. Det ska vara ordning och reda. Jag tycker att när det gäller den svenska arbetsmarknaden så är det en naturlig del av den svenska modellen att parterna också samverkar kring det. Nu ville inte alla parter det och då ska vi naturligtvis inte tvinga dem. Men att det ska vara rättsligt tvingande erbjudanden som arbetsgivaren ger, det är viktigt. Och vi ska ha bättre kontroll att det efterföljs. Och är det någon som inte sköter sig, då får den arbetsgivaren faktiskt ta följderna också.

Du pratar om låga löner. Socialdemokraterna brukar prata om att det blir en lönepress när inte reglerna följs när utländska arbetare kommer hit. Men det finns andra siffror på det här. Enligt siffror från Svenskt näringsliv så är det bara 0,4 procent av arbetskraften som är arbetskraftsinvandrare. Och på LO:s område handlar det om mellan 4 500 och 6 000 personer per år. De här låga siffrorna ger ingen lönepress, enligt LO:s migrationspolitiska expert Thord Ingesson. Det finns också rapporter från OECD, från EU-kommissionen och parlamentet. Och ingen har kommit fram till att arbetskraftsinvandringen innebär en lönedumpning.

- Du ser ju inte den i statistiken året efter, det gör du inte. Men det är ju självfallet så om du börjar betala lägre löner på något område. Du får en oschyst konkurrens.

Men vi har ju haft arbetskraftsinvandring i många år.

- Ja, just det. Men då ska det ju vara med schysta villkor.

Jo, men om det är som du säger, så skulle vi ha sett det i statistiken.

- Du ser det inte i statistiken på det sättet, men du har också en svart del. Då får du en svart arbetsmarknad där de seriösa företagen ska tävla med ickeseriösa företag och få det allt tuffare. Och jag begriper inte varför vi ska behöva förklara att vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Jag förstår inte att Svenskt näringsliv inte tycker det är viktigt att deras arbetsgivarorganisationer som sluter avtal med arbetstagarförbundet inte ska gälla för alla. För det blir en oseriös konkurrens. Vi ser det på lastbilssektorn, vi ser det i skogsindustrin, vi ser det i byggsektorn, vi ser det i restaurangsektorn. Oavsett om du kan visa det nu i statistik eller inte så kommer det förr eller senare bli en press på lönerna och det absolut viktigaste är att oavsett var du kommer ifrån och jobbar här, ska du ha lika villkor.

Men är det en press på lönerna redan eller kommer det bli? Du är lite otydlig här.

- Nej, men det blir ju en press på lönerna. Om någon restaurang i dag betalar enligt kollektivavtalet, så tar någon restaurang in arbetskraft och betalar en fjärdedel av lönen, då är det klart att det blir en oseriös konkurrens. Exakt när du ser det i statistiken, det kan man alltid diskutera, men det är ingen tvekan om att det blir en oseriös konkurrens och det ska vi inte ha i Sverige.

Men hur vet ni att det blir en lönedumpning? Det syns ju inte någonstans.

- Eftersom vi har hur många fall som helst i medierna där man har visat hur människor kommer i kläm och får en lön på 5 000-6 000 kronor i månaden. De får bo i köket på restaurangerna, har inte ens en lägenhet. Vi har hur många fall som helst av det. De som kommer hit och planterar skog från Kamerun, byggnadsarbetare från Polen, människor som jobbar i köken nere i Malmö. Vi behöver ju inte rada upp alla de exemplen.

Är det inte det som är problemet, de här tragiska exemplen? Men har det den effekten på svenska löner som du pratar om?

- Det kommer att bli så, det är ingen tvekan om det. Om du har det här under en överskådlig tid så blir det så. Förr eller senare så kommer du se det också i statistiken. Men det viktiga är att vi ska ha schysta villkor på svensk arbetsmarknad. Det är de kollektivavtalsenliga lönerna och villkoren som gäller. Det är därför jag inte förstår att vi överhuvudtaget behöver diskutera det här. Det är den svenska modellen, så det borde vi ju kunna vara överens om.

Ett av era viktigaste förslag för att nå Europas lägsta arbetslöshet år 2020 är 90-dagarsgarantin. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, dömde ut utvecklingsgarantin på hundra dagar som Göran Persson införde. Varför skulle 90-dagarsgarantin ge så många fler jobb?

- Det är skillnad på tydligheten på vad vi föreslår i statlig finansiering. Vi lägger dit, väldigt tydligt, pengar för att det här ska bli av. Både på utbildningsdelen, så att vi till exempel har det vi presenterade nyligen, kunskapslyftet. Det är 30 000 utbildningsplatser. En del av dem ska gå till ungdomar som inte har sin gymnasieutbildning. Men också yrkesintroduktionsplatserna, där vi föreslår en högre finansiering än vad regeringen har. Det motsvarar ungefär 75 procent av lönen på den offentliga sektorn och 12 000 kronor per månad plus att handledarkostnader på den privata sidan också är täckta. Så det är en bättre finansiering. Den är tydligare uttalad.

IFAU är inte heller särskilt imponerade av 90-dagarsgarantin. Biträdande chefen Anders Forslund menar att det finns en överhängande risk att man snarare riskerar att fördröja övergången till jobb. Hur ser du på det?

- Med dagens situation tycker jag att det borde fungera. Efter de snart åtta åren med den här regeringen har vi faktiskt en högre ungdomsarbetslöshet. Ungdomar blir kvar i långtidsarbetslöshet. Vi har allmänt sett en ökande långtidsarbetslöshet. Då borde vi fundera på att göra någonting annat. Vårt besked till de svenska ungdomarna är att om du är arbetslös eller går ut skolan utan att ha ett arbete, då ska du ha hjälp från dag ett, inte som i dag då du får vänta några månader på hjälpen. Sedan ska du senast inom 90 dagar ha din utbildningsplats, praktik, jobb eller en kombination av det. Jag tycker att det är väldigt viktigt att sätta sådana mål och ta på sig sådana åtaganden. Det är en viktig signal till Sveriges ungdomar och vi ska leva upp till den.

Du har själv sagt att det krävs ungefär 200 000 nya jobb för att halvera arbetslösheten till 2020. Men Konjunkturinstitutets prognos visar att 270 000 fler personer kommer att vara sysselsatta 2020 redan med dagens politik. Då behöver du ju inte ändra någonting för att uppnå det målet, eller hur?

- Det är arbetslösheten i procent räknat som är viktigt. Vi måste se hur många vi har i arbetskraften. När befolkningen växer så växer faktiskt också sysselsättningen. Men hur är det i förhållande till den arbetskraft du har? Den arbetslösheten har ökat under den här regeringen och det är den vi ska minska. Så du behöver fler människor i arbete och du behöver fler arbetade timmar för att du ska få in mer i skatteintäkter. Då behöver man vara mycket, mycket mer noggranna med att folk kommer i arbete. Vi har i dag ett rekryteringsgap som är helt osannolikt. 400 000 människor är arbetslösa. Företag säger att vi skulle vilja och kunna anställa om vi hittar rätt utbildade människor. Men de hittar inte dem. Då är det ett väldigt tydligt besked på att vi behöver utbilda bättre. Det är 20 procent, vart femte rekryteringsförsök, som misslyckas. Det motsvaras av 80 000 till 100 000 människor som skulle kunna ha varit i arbete om man fått rätt utbildning. Så vi har några lågt hängande frukter att faktiskt plocka ganska fort.

Du pratar om utbildning. Nu är det 2014. Hinner ni utbilda så många till 2020?

- Alla ska inte utbildas. En del ska ha utbildning, andra ska ha jobb. Vi har till exempel ungdomsgarantin, så vi borde ha utbildningsplatser och yrkesintroduktionsjobb. För de som är äldre som finns i fas 3, där har vi också en del utbildning, men också extraplatser i välfärden inom den offentliga sektorn. Vi vill anställa 6 000 ytterligare lärare exempelvis. Och 5 000 fler i vården. Vi har ju 15 000 till 20 000 yrkesintroduktionsjobb för ungdomar.

Efter valet ska riksdagen rösta om statsministern ska sitta kvar eller inte, enligt en ändring i grundlagen. Om en majoritet röstar bort Fredrik Reinfeldt förutsätter det att Sverigedemokraterna röstar för dig eller lägger ned sin röst för att du ska bli statsminister. Jimmie Åkesson kommer inte göra det här gratis. Är du beredd att ge honom någonting för det?

- Nej.

Det var ett klart besked. Hur ser du på att regera i minoritet med tanke på att Sverigedemokraterna har röstat med alliansen i åtta av tio omröstningar?

- Det beror på hur det ser ut i parlamentet. Man kan tänka sig olika scenarier, dels i regeringen och i parlamentet. Om du har en minoritetsregering, då måste du veta att du kan samla majoritet i riksdagen.

Vet du det?

- För att undvika en situation där man får en svag minoritetsregering som ska vara beroende av Sverigedemokraterna, för jag kommer aldrig sätta mig i en sådan situation, så måste man sträcka ut händer över blockgränsen. Det är därför som vi har gjort det till bland annat Centerpartiet och Folkpartiet. Så min fråga till dem är den motsatta: Är de också beredda till det för att undvika en situation där Sverigedemokraterna får ett avgörande inflytande?

Hur ser du på det läget?

- Vi är beredda att ta ansvar för att Sverige ska få en handlingskraftig regering. Vi ser Miljöpartiet som en naturlig samarbetspartner, utan att lova några som helst ministerposter. Vi ser stora möjligheter till samarbete med Vänstern. Vi delar exempelvis samma kritik av bristerna i välfärden. Men så har jag också sagt att Centerpartiet och Folkpartiet är två partier som socialdemokratin historiskt har haft bra samarbete med i riksdagen. Med Folkpartiet så delar vi uppfattningen om att socialförsäkringen borde vara enligt inkomstbortfallsprincipen, att den ska skydda din inkomst. Med Centerpartiet har vi mycket gemensamt vad gäller hur hela Sverige ska leva och ha en stark regionalpolitik. Men det beror på. Jag har sträckt ut handen och jag är beredd att göra det för att verkligen åstadkomma någonting. Jag tror att blockpolitiken är fördummande. Den är inte bra för Sverige och jag vill gärna höra svaret från den andra sidan. Jag tror, att efter ett val, så hamnar vi i en sådan situation.

Men du nämnde både Centerpartiet och Vänsterpartiet som tänkbara regeringspartners?

- Nej, inte som regeringspartner. Du kan göra det här på olika sätt. Endera så kan du ta olika partier i en regering. Det andra sättet är att samla majoritet i riksdagen.

Så Vänsterpartiet är inte en tänkbar regeringspartner?

- Vi delar inte ut några ministerposter överhuvudtaget. Det är det första beskedet. Sedan har jag sagt vilka jag kan tänka mig att samarbeta med, och samarbete kan man också göra i riksdagen, det är där som man måste samla majoritet. Det är därför just den här regeringen, som nu är en minoritetsregering, har så himla svårt att komma fram med förslag, därför att de tar inte den här uträckta handen i riksdagen. De orkar inte gå från Rosenbad till riksdagshuset och göra upp med olika partier.

Men du har fått blankt nej från alliansens partier, i alla fall inför valet. Hur ska väljarna veta vad det blir? Blir det inte en väldigt stor osäkerhet?

- Alla partier går till val själva, söker så stort mandat som möjligt, och så får man förhandla i olika konstellationer. Det enda sättet för ett parti att få igenom hela sin politik är att få över 50 procent. Det är väldigt liten sannolikhet att något parti överhuvudtaget får det. Det är samma förhandling på den andra kanten med de fyra regeringspartierna. De tycker olika om arbetsrätten, de tycker olika om sjukförsäkringen. Vi vet inte, blir det en försämring av arbetsrätten som Centern vill? Blir det ungdomslöner, som både Centern och Folkpartiet vill?

Men de har ett gemensamt valmanifest.

- Ja, men i alla frågor där de inte har sagt någonting, vad blir det där? De kommer att tvingas att förhandla. Blir det en ökning av vårdnadsbidraget, som KD vill, men som Folkpartiet absolut inte vill?

Du nämner Folkpartiet. Ni har tidigare också gjort klart att ni vill samarbeta med Miljöpartiet. Kan du se dem komma överens i kärnkraftsfrågan?

- Där säger jag samma sak till alla: Vi måste sätta oss ner och få en bred överenskommelse där man lägger in sina ingångsvärden. Där ska man vara tydlig hur man ser på de olika energislagen, men du måste också vara beredd att göra upp. Det viktigaste med de där samtalen är att göra en gemensam analys över hur behovet ser ut över 2030 till 2040. Då pratar jag inte om Energimyndighetens nuvarande analys, utan om den politiska, gemensamma analysen. Därefter kan vi börja prata om olika energislag.

Du delar inte ut några ministerposter säger du. Det låter nästan som att du inte vill ha med något annat parti, utan att samarbetet bara ska ske i riksdagen?

- Det är av det skälet att alla ska gå till val själva. Partierna får presentera sin politik och så får väljarna säga "Så här tycker vi". Då måste alla partier vara beredda att ta ansvar för regeringsfrågan, sätta oss ned och göra det bästa av detta. De partierna som då har kommit in i riksdagen, de sitter där på ett förtroendemandat från dem som har valt dem. Då utgår jag från att partierna hjälps åt och ser till att vi får en handlingskraftig regering.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag