Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Åkesson sågas av överläkare – igen

Publicerad

Jimmie Åkesson tog återigen upp ökad asylinvandring som en orsak till resursbrist inom äldrevården.

– Ingen ska behöva ha en nattfasta på femton, sexton timmar i svensk äldreomsorg och riskera undernäring eller svälta ihjäl, sade Åkesson i Expressens partiledardebatt.

Men Yngve Gustafson, överläkare i geriatrik, menar att argumentet inte håller:

– Huvudproblemet kring detta handlar egentligen inte om resursbristen.

Jimmie Åkesson fick kritik när han i SVT:s partiledarutfrågning kopplade Yngve Gustafsons forskning kring undernäringen bland äldre till asylinvandringen.

På onsdagskvällen tog SD-ledaren upp frågan igen. Först i Expressens partiledardebatt och därefter kom det på tal under Åkessons duell med integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i TV4:s Valspecial.

– Du har påstått att invandringen gör att äldre svälter ihjäl i äldreomsorgen. Det är så osmakligt Jimmie Åkesson. Istället borde du tacka de människor som kommer till vårt land och som bär upp hemtjänsten, som bär upp äldreomsorgen, säger Ullenhag i TV4.

"Största satsningen är asylinvandringen"

Jimmie Åkesson svarar i duellen att "er enskilt största satsning är större asylinvandring".

– Det kräver oerhörda resurser som naturligtvis går ut över bland annat äldreomsorgen. Så ser det ut i dag och det betyder att vi får ännu mindre resurser till äldreomsorgen, vilket betyder att vi tyvärr kommer få se ännu fler undernärda inom äldreomsorg och tyvärr fler som svälter ihjäl i det här landet. Ni klarar inte att bära upp välfärden, därför att ni prioriterar asylinvandring, säger Åkesson i TV4.

"En pension att leva på"

I Expressens partiledardebatt sa Åkesson bland annat i sitt avslutande tal sa att "den senaste tidens debatt har visat att det här är ett val mellan fortsatt stor asylinvandring eller svensk välfärd":

– Jag menar att det finns stora hål i den svenska välfärden. Vi behöver förbättra arbetsvillkor i offentlig sektor, vi behöver ge de som är gamla i dag, som har byggt upp det här landet en pension som det går att leva på. Ingen ska behöva ha en nattfasta på femton, sexton timmar i svensk äldreomsorg och riskera undernäring eller svälta ihjäl.

I SVT:s utfrågning var det Yngve Gustafsons - överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet - forskning som Åkesson hänvisade till.

Sågas av överläkaren

Gustafson svarade efteråt i Svenska Dagbladet att uttalandet från SD-ledaren visade på bristande kunskap om hur äldrevården i Sverige ser ut - och att han inte såg någon koppling mellan bättre äldreomsorg och minskad invandring.

Han pekar även nu på att mellan 20 och 50 procent av de som arbetar inom äldreomsorgen är invandrare.

– Svensk äldreomsorg skulle raseras fullständigt om vi inte hade invandrare som tog hand om våra gamla. Ur den andra aspekten har vi i vår kultur en väldigt åldersnegativ attityd. Vi har väldigt mycket att lära av andra kulturer hur man vårdar gamla människor, säger Gustafson.

Invandrare tar stor del av ansvaret

Han fortsätter med att säga att han tvivlar på att kostnaderna för asylinvandringen är en orsak till problemen inom äldrevården.

– Jag tror att invandrare tar stor del av ansvaret för vården av våra gamla. Vi skulle inte klara vår äldreomsorg utan dem.

Yngve Gustafson har i stället kommit fram till andra orsaker än resursbrist bakom problemet. Bland dem är bristande kunskap hos läkare, hur bemanningen organiseras och övermedicinering.

– Visst kan det i vissa fall handla om att man behöver mer personal för att kunna mata den som behöver lång tid på sig för att få i sig maten, men det största problemet är att man inte har tillräckliga kunskaper om den enskilda personens behov, säger han.

Läkemedel ett problem

Han menar också att det behövs större kunskaper kring de läkemedel man ger till människor inom äldreomsorgen.

– De flesta har inga kunskaper om att läkemedel kan försämra näringsupptaget så att gamla inte får i sig den näring de behöver, säger Yngve Gustafson och fortsätter:

– Då handlar det om att läkarna måste ha större kunskaper och inte ge sådana läkemedel som försämrar näringsupptaget eller minskar aptiten. Att man går runt med metallsmak i munnen hela tiden eller får svårt att svälja. Huvudproblemet kring detta handlar egentligen inte om resursbristen.

Han konstaterar att det på vissa äldreboenden krävs personal senare på kvällen och tidigare på morgonen för att tillgodose de individuella behoven hos äldre.

– Det handlar många gånger om att man inte har organiserat vården i relation till de gamlas behov, säger Gustafson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

Senaste nytt