ETT SÄTT ATT FÅ UPPMÄRKSAMHET. "Det är en del av ett sätt att få uppmärksamhet när annat inte biter, när man saknar egen politik, när man märker att den kritik man framför inte vinner gehör", säger Fredrik Reinfeldt om att han framställs som känslokall. Foto: Sven Lindwall
ETT SÄTT ATT FÅ UPPMÄRKSAMHET. "Det är en del av ett sätt att få uppmärksamhet när annat inte biter, när man saknar egen politik, när man märker att den kritik man framför inte vinner gehör", säger Fredrik Reinfeldt om att han framställs som känslokall. Foto: Sven Lindwall

Statsminister Fredrik Reinfeldts svaga punkt

Publicerad
Uppdaterad
Statsminister Fredrik Reinfeldt och alliansregeringens 183 politiskt tillsatta tjänstemän har fått sänkt skatt med sammanlagt över sju miljoner kronor de senaste fyra åren.
Samtidigt har sjuka och arbetslösa tvingats vara med och betala miljarder genom nedskärningar i sjukförsäkringssystemet och a-kassan.
Expressen har granskat statsminister Fredrik Reinfeldts svaga punkt, bilden av den hjärtlöse statsministern.
Roland Spers, 51 BORLÄNGE. Påkörd av en bil i 180 kilometer i timmen. Utförsäkrad 1 juli.
Maria Edin, 50, KUNGSBACKA. Har opererat bort tumörer ett flertal gånger.
VINNARNA. Statsminister Fredrik Reinfeldt och alliansregeringens 183 politiskt tillsatta tjänstemän har fått sänkt skatt med sammanlagt över sju miljoner kronor tack vare regeringens jobbskatteavdrag.Foto: Robban Andersson
Nike Markelius, 48, FARSTA STRAND. Läkarna ordinerade fortsatt sjukskrivning och långsiktig rehabilitering efter en större operation.
Helen Lundh, 30 HELSINGBORG. Sjukskriven i långa perioder sedan en trafikolycka 2002. Har precis fått avslag på asökan om sjukpenning.
Eva, 62, tänder ett ljus för sin son Rasmus i Domkyrkan i Göteborg.
Den 26 mars i år blev Rasmus, 34 år gammal, utförsäkrad av försäkringskassan.
Han hängde sig samma dag.
- Försäkringskassan jagade honom hela tiden. När han inte svarade på deras samtal skickade de brev till honom. Jag anser att det var Alliansens fel att min son jagades in i döden, säger Eva.

Expressen har granskat de två statsministerkandidaternas svaga punkter.
I lördags handlade det om Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och det låga förtroendet för henne hos väljarna bland annat beroende på den så kallade "Toblerone-affären" 1995.
I dag handlar det om den andre statsministerkandidaten, moderatledaren Fredrik Reinfeldt.
Var tredje väljare bestämmer sig de kommande dagarna. Pressad av opinionssiffrorna hoppas oppositionen att deras beskrivning av Reinfeldts och regeringens politik som hjärtlös mot sjukskrivna och arbetslösa trots allt ska fälla avgörandet.
Alla ministerskandalerna som skakat alliansregeringen - Borelius, Stegö Chilò, Billström, Borg - har regeringen lyckats skaka av sig. Liksom skandalen med statssekreteraren Ulrika Schenström, som tvingades avgå efter att ha uppträtt berusad på krogen när hon hade jouransvar för regeringskansliets krisorganisation.
Nu är oppositionens strategi att fram till valdagen på söndag ta varje tillfälle att beskriva hur regeringens sjukregler slår mot de svaga i samhället.
- Vi måste få ut att det här händer nu. Det är inget som hände för ett år sedan och nu är över, utan det fortsätter hela tiden, säger en centralt placerad socialdemokrat.
Ylva Johansson (S), vice ordförande i socialutskottet, har de senaste dagarna skickat ut pressmeddelanden om att socialförsäkringsminister Cristina Husmark Persson inte vågar möta henne i debatt om de hårdare reglerna för sjuka.
- Det är en omänsklig och en kalla handens politik som ökar klyftorna. Man har gjort de här försämringarna för att få råd med skattesänkningar, säger Ylva Johansson.
Peter Esaiasson, professor i Statskunskap vid Göteborgs universitet:
- Nu väljer de rödgröna att i stor utsträckning lägga fokus på just sjukförsäkringsfrågan. Hösten 2009 hade denna fråga konsekvenser på regeringen, men det återstår att se om det få konsekvenser nu.

Fram till för 13 år
sedan kände Rasmus arbetskamrater honom som en pigg, glad och hjälpsam kille. Efter en dödsolycka på hans arbetsplats började han förändras.
- Det var en tragisk olycka. Hans arbetskamrat dog och Rasmus började må psykiskt dåligt. Ingen förstod hur dåligt han mådde. Han klarade inte av att gå tillbaka till jobbet, berättar mamma Eva.
Rasmus skickades mellan olika läkare. Han klagade på att han hade ont i ryggen. Först sjukskrevs han två år i taget. Hans psykiska hälsa varierade från dag till dag. Han blev mycket folkskygg.
- Han ville vara med sin familj hela tiden. Han klarade av att gå till affären och till badhuset men inget mer, säger Eva.
- Varje gång han skulle omförsäkras mådde han gräsligt dåligt.
Hans handläggare på försäkringskassan ringde honom varenda vecka. Han blev så fruktansvärt stressad. Hon talade om för honom att han var tvungen att anmäla sig till arbetsförmedlingen, säger Eva.

De stora inkomstskattesänkningarna
för landets 4,7 miljoner löntagare hade inte varit möjliga utan kraftiga besparingar i sjukförsäkringssystemet och i A-kassan.
Inget har sannolikt skadat regeringen mer i opinionen under mandatperioden än hanteringen av nedskärningarna, visar Expressens granskning.
Frågan om varför sjuka och arbetslösa ska vara med och betala stora skattesänkningar för dem som har jobb upptog en stor del av SVT:s viktiga partiledarutfrågning med Fredrik Reinfeldt.
Siffror på hur stora nedskärningarna verkligen är visades på storbildsskärm i studion: 22 miljarder på sjukförsäkringen, 12 miljarder på A-kassan.
Mona Sahlin pressade Fredrik Reinfeldt på samma tema när de möttes i duellen i SVT i söndags:
- När ekonomiskt utrymme uppstår så väljer du att hälften ska gå till att fortsätta sänka skatterna för de som redan har och som inte skapat jobb utan bara skapat ökade klyftor.
Expressens socialdemokratiska kommentator Lotta Gröning skrev efteråt:
"Uppriktigt sagt blir jag chockad över att Reinfeldt i debatt efter debatt vägrar visa någon som helst sympati för arbetslösa och sjuka."
Aftonbladets politiska kolumnist Lena Mellin konstaterade nyligen att Reinfeldts ömmaste punkt är de försämrade villkoren för sjuka.
"Den rör flest människor. Och den rör dem som är skörast, de som behöver vård och stöd. Om alliansen, med Reinfeldt i spetsen, förlorar valet den 19 september kommer nedskärningarna i sjukförsäkringen, och den stundtals haltande hanteringen av den, vara en av de viktigaste förklaringarna."

Fredrik Reinfeldts regering har sänkt inkomstskatterna med 70 miljarder kronor under de senaste fyra åren, för landets 4,7 miljoner löntagare. Mest, räknat i kronor, har de fått som har de allra högsta inkomsterna.
Bland vinnarna finns de 183 politiskt tillsatta tjänstemännen i det borgerliga regeringskansliet.
Expressen har kört deras aktuella inkomstuppgifter i nätverktyget Jobbskatteavdrag.se.
Undersökningen visar att den sammanlagda skattesänkningen jämfört med 2006 för statsministern själv, hans finansminister Anders Borg och regeringens politiskt tillsatta tjänstemän i år blir drygt 7,1 miljoner kronor.
I genomsnitt får de skatten sänkt med 38 490 kronor per år.
Till exempel har HG Wessberg, stabschef i statsrådsberedningen, fått en skattesänkning per år på 45 336 kronor, presschefen Roberta Alenius 41 580 kronor, planeringschefen Kristoffer Tamsons 42 528 kronor, statssekreterare Gustaf Lind 42 840, stabschefen Niclas Bengtsson 42 336 och statssekreterare Mikael Sandström 43 020 kronor.

Rasmus skickades mellan
en rad olika läkare och psykologer. Han ordinerades sömnmedlet Propavan, det antidepressiva medlet Sertralin och ångestdämpande Atarax.
Mamma Eva berättar hur Rasmus i början av 2010 upplevde det som att försäkringskassan trappade upp jakten på honom.
- Hans handläggare hotade honom med att han inte skulle kunna få ut en enda krona, vare sig från försäkringskassan eller från socialen om han inte anmälde sig till arbetsförmedlingen.
- Han var väldigt orolig. "Vad ska jag leva på?", frågade han, berättar Eva.
Rasmus skämdes för att han mådde så dåligt.
- Han skämdes för de biverkningar som han fick av medicinerna. Han skämdes över att han hade svårt att röra sig och över att han fungerade långsamt i sina tankegångar. Han var en helt annan människa.
Rasmus var 34 år gammal. Eva berättar att Rasmus sa till henne att han inte längre kände igen sig själv.

Den första januari i år
uppnådde 17 848 personer maxgränsen i sjukförsäkringen, 550 dagar, och åkte ut.
Efter massiv kritik gjordes vissa undantag, bland annat för svårt cancersjuka.
14 321 utförsäkrades. 12 575 slussades in i arbetslivsintroduktion hos arbetsförmedlingen.
Av dem var den 31 juli i år 5 836 åter sjukskrivna.
1 444 har arbete, men de allra flesta av dessa med arbetsmarknadsstöd. Endast 362 personer har ett arbete utan stödåtgärder.
Björn Johnson är statsvetare vid Malmö högskola:
- En väldigt liten andel av de här personerna har kunnat komma ut och börja jobba. Det är bara omkring två procent som har fått jobb utan stöd och ytterligare 5-6 procent som har fått jobb med stöd. Över 40 procent har redan gått tillbaka till sjukförsäkringen och resten är arbetslösa.
Han hänvisar till studier som visar att många arbetsgivare är väldigt negativa till att anställa personer som har varit långtidssjukskrivna.
- Det betyder att de här personerna, som är sjuka och som har nedsatt arbetsförmåga, inte kommer att vara attraktiva och inte kommer att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.
Han anser att regeringen framstått som verklighetsfrämmande och lite hjärtlös.
- Däremot har man varit duktig på att lyfta fram att sjukfrånvaron faktiskt har minskat kraftigt under mandatperioden. Det är en kamp om hur verkligheten bäst kan beskrivas.
Försäkringskassan har nyligen presenterat siffror som visar att ytterligare 34 000 sjukskrivna kommer att utförsäkras under nästa mandatperiod.
Mattias Strandh, docent i sociologi vid Umeå universitet:
- Om man ska putta folk ut ur ett system för att de ska söka jobb, är det rimligt om de har jobbchanser.
Enligt Strandh är de flesta som har drabbats inte anställningsbara, även om de har registrerad arbetsförmåga.
- I dagens situation finns det många arbetslösa och det kommer dessutom ut nya utbildade. De människor som har lågt humankapital och som inte är högproduktiva hamnar längst bak i kön, säger Mattias Strandh.

Fredagen den 26 mars skulle Rasmus anmäla sig till arbetsförmedlingen. Eva berättar att Rasmus handläggare på försäkringskassan krävde att hon skulle ringa henne måndagen den 29 mars och tala om för henne om sonen hade anmält sig eller inte.
Men Rasmus orkade inte längre. Den 26 mars hängde han sig hemma i lägenheten.

Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet tror att Mona Sahlin och oppositionen missat sin chans att vinna valet på frågan om Fredrik Reinfeldts och den borgerliga regeringens hjärtlöshet i sjukförsäkringen och A-kassan:
- Jag tror att denna fråga påverkade Alliansen långt före valet. Att rödgröna drog ifrån med en 8-10 procentenheter berodde bara på den frågan. Men nu finns det ingenting som talar för att de lider någon större skada. Då var det en fajt mellan Moderaterna och journalisterna. Den fajten vann journalisterna. Nu är det en debatt mellan vänster och höger och då bli det jämnt. Reinfeldt har lättare att slåss mot sossar än mot journalister.
Tidskriften Fokus förre politiske chefredaktör Martin Ådal, i dag verksam vid Centerpartiets tankesmedja Fores, är inne på samma linje i en krönika i Fokus:
"Sahlins största chans var sannolikt krisen kring årsskiftet med de sjukskrivna som jagades av försäkringskassan. Det överrumplade borgerligheten och Reinfeldt gömde sig i veckor medan han framställdes som hjärtlös mot cancersjuka. S kommer säkert försöka återuppliva frågan, men det blir svårt. Alliansen svarade till slut upp mot kritikstormen med alla upptänkliga ändringar."
Eva säger att hon måndagen den 29 mars ringde handläggaren på försäkringskassan, som hon blivit uppmanad.
- Jag sa att nu kan du riva alla papper. Han är borta. Nu behöver du inte jaga honom längre.
Eva säger att handläggaren frågade henne om hon tyckte att det var hennes fel.
- Hon sa att hon bara gör bara sitt arbete, säger Eva.

Göran Greider, chefredaktör
på Dala Demokraten och tongivande socialdemokratisk opinionsbildare, menar att borgerliga medier är en stor del av förklaringen till varför Reinfelt inte drabbats hårdare av de ändrade sjukkassereglerna och sänkta a-kassan.
- Det har sopats under mattan. Medierna har glömt bort det och de rödgröna har inte lyckats exploatera frågan som de borde ha kunnat.
- Reinfeldt borde egentligen ha fått avgå bara på grund av de ändrade sjukförsäkringsreglerna. Det är otroligt att det kunnat genomföras utan större buller och bång.
Göran Greider menar att det främst är den borgerliga storstadspressen som "glömt" bort de här frågorna och därmed gjort att "Reinfeldt och alliansen klarat så lindrigt undan".
- I landsortspressen har det skrivits betydligt mer om de här frågorna. Storstadspressen som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen har varit dåliga på att rapportera om det här.
Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på fackförbundet Saco:
- Jag tror att det här spelade en stor roll för opinionssiffrorna för ett till ett och ett halvt år sedan. Intresset i massmedia har svalnat. Och så kan det vara så att folk inte ser så mycket konkret av det omkring sig.

Daniel Melén, universitetslektor i sociologi vid högskolan i Kristianstad, säger att han är förvånad över att regeringen lyckats slippa diskutera sjukförsäkringsreglerna i valspurten.
- Jag hade väntat mig att det skulle bli en tung valfråga.
Han menar att debatten kring rehabiliteringskedjans tidsgränser i dag mer fungerat som en vattendelare.
- Mellan dem som röstar höger och är för reglerna, och de som röstar vänster och är emot reglerna.
Leif Lewin är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet:
- För majoriteten, som bestämmer valutgången, tror jag att beslutet ses som en del av arbetslinjen, som är regeringens starka kort.
Han får stöd av Niklas Ekdal, tidigare politisk redaktör på Dagens Nyheter, i dag borgerlig fristående kolumnist och författare:
- Det blev en hel del absurda konsekvenser i början, men man har rättat till den sortens problem.
Precis som Fredrik Reinfeldt själv beskriver han resultatet av den ändrade sjukförsäkringslagen som ett positivt trendbrott.
- Det man har gjort är i grunden samma sak som Socialdemokraterna insåg redan på 1990-talet. Det är ett problem om sjukförsäkringen blir en sista linjens försörjningssystem. Socialdemokraterna orkade inte med det eftersom man får den här sortens kritik, att det är brutalt. Men i praktiken är det mycket hjärtlöst att gömma undan hundratusentals människor i förtidspension och lång tids sjukskrivning.

Eva säger att hon är förbannad och ledsen över hur Rasmus behandlades av försäkringskassan.
Och hon lägger en stor del av skulden på regeringen.
- Det är alliansen som har gjort den här lagen att alla måste ut och jobba. De drev min son in i döden. Det går inte att beskriva. Det är så hemskt. För att kunna överleva måste man hålla det långt in i tankarna, säger Eva.
Efter Rasmus död skrev hon ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt och berättade vad som hänt.
Reinfeldt hörde inte av sig, Eva fick svar från socialdepartementet.
Eva skrev till drottning Silvia också.
- Det var bara hon som brydde sig om oss. Hon skickade drottning Silvias bönbok som tröst, säger Eva.

Expressens reporter David Baas
mötte statsminister Fredrik Reinfeldt efter utfrågningen av Alliansens partiledare i TV4.
Hur reagerar du på att du framställs som en känslokall politiker?
- Det är en del av ett sätt att få uppmärksamhet när annat inte biter, när man saknar egen politik, när man märker att den kritik man framför inte vinner gehör, säger Fredrik Reinfeldt.
- Jag får i min roll vara beredd på hård kritik både från mina politiska motståndare och de som granskar mig, ibland från befolkningen. Men det balanseras av den enorma värme som möter mig för det jag gjort och den jag är när jag reser och möter människor över hela Sverige.
FOTNOT: Eva och Rasmus heter i verkligheten något annat. Eva vill av hänsyn till Rasmus barn inte framträda öppet i tidningen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag