Maud Olofsson om: Saab och företagen
2010-07-22
-2
5
0
L: Om man tittar på dina stora affärer då, Saab och Vattenfall, vad har du lärt dig? För det har ju tagit mycket av din tid…
– Jag har lärt mig att stå emot. Jag har lärt mig att det är tufft att vara kvinna och utmana en del traditionellt manliga branscher: näringspolitiken, energipolitiken, företagen är stora. Det är väldigt mycket män och det är väldigt grabbigt. Det är klart att i någon mening så, i några av de här lägena så visste jag inte 100 vilka det var jag utmanade. Det var mycket, mycket starkare krafter än vad jag kunde drömma om. Men jag ångrar inte att jag gjorde det, för det måste krävas lite mod att stå emot när de bankar på dörren och vill ha en massa skattepengar, eller när man vill reformera ett stort bolag som behövde reformeras.
L: Jag tänker på Vattenfall. Är inte det lite orimligt att man har olika regler utomlands och i Sverige?
– Ja, det är ju det som vi har ändrat på.
L: Och för Saab då, de skattepengar nu, visst vi är …
– Lånegarantin?
L: Ja, är det värt det? Tänk om det går i putten, det är mycket pengar vi får…
– Ja, fast vi har ju tagit säkerheter. Det var ju därför jag var så noga med det här, för jag såg ju framför mig att om man som Mona Sahlin sa ”vi kan äga bara ett litet tag”, då såg jag framför mig att jag skulle börja ta fram bilmodeller och säga upp folk och allt möjligt sådant där som vi varken kan eller ska göra. Och det var därför jag var så noga med att det skulle vara ett privat ägande. Men lånegarantier, det var vi ju beredda att ta fram, forskningspengar var vi beredda att bidra med. När man ger lånegarantier så kollar man alltid att man har säkerheter och det har vi.
L: Men du, du håvar ju in statliga skattepengar i SAS. Hur mycket pengar ska man hålla ett sådant ganska dåligt, döende företag under armarna?
– Ja, men man ska skilja på… vi äger SAS, och då har man ett ansvar som ägare. Men vi har inte subventionerat SAS, utan vi har räknat helt marknadsmässigt, och den som noterade vad vi gjorde när vi tillförde aktiekapital var att vi tvingade alla fackliga organisationer att faktiskt ta ansvar, det var det vi gjorde. Vi tvingade fram besparingsprogram så att vi visste att SAS hade en möjlighet att bli konkurrenskraftigt. Saab äger vi ju inte.
L: Men har SAS… tror du på SAS i framtiden?
– Vi skulle aldrig ha gått in i med aktieägartillskott om vi inte trodde att vi skulle få tillbaka pengarna.
L: Är du beredd att satsa mer pengar?
– Nej, jag har sagt till dem att ”ni måste klara hem det här med de här insatserna” och egentligen så var det så att vid första tillskottet, hade inte den här stora krisen kommit så tror jag att SAS hade klarat det här själv, men i grunden tycker jag att: ”vi ska inte äga SAS”.
L: Ni vill sälja SAS?
– Ja, absolut, men det finns inga som står i kö för att köpa flygbolag i dag. Jag tycker också, det här väcker en intressant principiell diskussion, många säger så här: ”ja men om vi äger statliga bolag så får vi avkastning på vårt kapital och tillskott till statskassan”. Ja, men det är ju bara då det går bra, men när det går dåligt så står vi ju där och då ska vi ju tillföra pengar till de här bolagen och de pengarna konkurrerar alltid med pengar till lärare, till sjuksköterskor eller poliser eller vad det vara månde. Så det är därför jag är så noga med att vi inte ska äga en massa statliga bolag, utan det här kan skötas på den privata marknaden, och ju fler vi kan lyfta ut till den privata marknaden, desto bättre.
L: Vill du lyfta ut Vattenfall?
– Vi går igenom alla bolag nu för att titta på: När finns det ett samhällsintresse av att äga bolag? När den genomgången är klar ska vi redovisa vad vi tycker och tänker.
L: För Vattenfall är ju en mjölkko för staten?
– Ja, både och skulle jag vilja säga.
L: Det är ju massor med pengar.
– Ja, det är massor med pengar men inte i förhållande till vad det skulle kunna vara. Glöm inte att kärnkraften står stilla i Tyskland. Den har stått stilla här i Sverige, och även om man levererar miljarder till statskassan så är det inte tillräckligt i förhållande vad de skulle kunna göra. Det är därför som jag har varit kritisk till Vattenfall. Det är därför som jag har skärpt kraven när det gäller Vattenfall att: ”ni måste fokusera tydligare på lönsamhet”.
L: Men trots den här mjölkkon, att det är mycket pengar som går, så vanligt folk, många de är hos Kronofogden nu, de har inte råd att betala sin el. Hur ser du på det?
– Fast det är en helt annan fråga.
L: Jo, det är ju men det är ändå de som har det sämst ställt som får bära den största bördan då för förnyelsen av energin…
– Ja, fast att bygga ut ett energisystem, det kostar naturligtvis pengar, men å andra sidan om vi inte gör det, då har vi ju inte tillräckligt med energi framöver heller, så det är ju därför vi måste ta ett gemensamt ansvar för att det här byggs och då ska vi göra det också på marknadsmässiga villkor. Vi ska ställa krav på att det här är marknadsmässigt, och vi ska ha styrmedel som är de mest effektiva, till exempel elcertifikat och koldioxidskatt och annat. Det är de styrmedlen vi ska använda.