Sugen på storstadssemester?

Då är det här sajten för dig!

Hitta drömresan

Massor av Sistaminuten finns här!

Storlek på text:
Skriv ut text
Foto: Cornelia Nordström Foto: Cornelia Nordström

Lotta Gröning och Marie Söderqvist frågar ut Fredrik Reinfeldt (M)

Annons:
Läs mer om
Moderaternas Fredrik Reinfeldt försvarar det nya arbetarpartiet, förklarar fnysningarna i trygghetsdebatten och förhalar en EMU-oröstning.
Politik handlar om åsikter.
I Expressens partiledarintervjuer ställer vänsterrösten Lotta Gröning och högerrösten Marie Söderqvist frågorna.
Du kan se mötena i webb-tv på Expressen.tv och läsa fler frågor och svar här på Expressen.se.

OM OPINIONSSUCCÈN

Lotta: I den rödgröna oppositionen så har småpartierna vunnit väldigt mycket på bekostnad av Socialdemokraterna. Hos er är det tvärtom, det är Moderaterna som har gått fram. Vad har du för förklaring till det?
– Det tror jag beror på att de frågor där Moderaterna har ett förtroende, alltså ekonomiskt ansvarstagande och skatter, står i fokus.
Marie: Nästan alla andra partiledare har lagt ut sin musik på Spotify-listor. Mona Sahlin har verkligen hottat upp sitt musikval också, bort med Bruce Springsteen och in med Veronica Maggio och så, men jag har inte sett någon lista från dig.
Skäms du för Magnus Uggla?
– Nej, jag avstod och då satte man samman en lista åt mig…

M: …så det är ju inte på riktigt?
Nej. Men jag behöver inte förklara för de där skribenterna huruvida jag har rätt eller fel musiksmak.

OM PÄRLHALSBAND

M: I början av regeringsperioden så tappade ni både Maria Borelius och Cecilia Stegö och sedan även Ulrica Schenström. När du tänker på det
efteråt: känner du att det fanns saker som du borde ha gjort annorlunda?

– Jag har lärt mig att frågor man ställer inte alltid får fullödiga och fullständiga svar och att man kan även ställa fler frågor och det har vi utvecklat.

M: Ni har tagit fram ett program och vill man bli minister så får man svara på frågorna?

– Det är bra att ställa fler frågor, inte minst för att vara rädd om den personen. Jag unnar inte någon att genomleva ett mediadrev.

M: Partisekreteraren har skickat ut ett omdiskuterat påbud när det gäller kläder. Bort med rasslande pärlhalsband och in med jeans. Hur ser du på det?
– Dels upplever inte jag att det där dokumentet har skickats runt. Sedan, möjligen, har det blivit lite för mycket diskuterat i förhållande till hur styrande och närvarande detta dokument är inom partiet. I någon mån kan man ändå tycka att det är en intressant tanke att ett parti försöker visa medvetenhet om att det finns en viss uppfattning om oss som vi försöker förändra.

M: Så det är egentligen ganska smart att tänka så, att om vi vill vara ett
modernt parti så är jeans ett bättre sätt att klä sig?

– Eftersom vi vet att när man frågar om vad som mest utmärker vårt parti, så kommer att vi företräder välbeställda människor alltid nästan högst. Vi har en ambition att utvecklas till ett parti som bär allmänintresset, som representerar hela Sverige, och det visar vi på olika sätt att vi försöker anstränga oss att få fram.

OM ATT FLÖRTA MED MP


M: Vi har ju intervjuat alla partier och man anar att Miljöpartiet är beredda att vara lite otrogna bara de får en  ministerpost. Skulle ni kunna tänka er att flörta med dem – riktigt ordentligt?
– Nej, deras parti fattar kongressbeslut som kraftigt ifrågasätter arbetslinjen och arbetets värde. Det är som att hälla vatten på den eld som driver oss.

L: Du är en av få politiker som har rubbat både Göran Persson och Mona Sahlin: de har väldigt svårt att möta dig i debatter. Vad är det du gör?
– De anser att de möter en person som förställer sig.

L: Som förställer sig?
– Ja, de anser inte att Moderaternas förnyelse har hänt och därmed så möter de inte sin motståndare där han eller hon står och det är grund för underskattning. Det var definitivt Perssons problem och jag tycker fortfarande att det är socialdemokratins problem. De förstår inte med vilken kraft och framför allt hur jag har fått anstränga mig för att förnya
Moderaterna.

L: Jag brukar tänka på att du inte är rädd för dem heller. De är så vana vid att mötas med en sådan respekt. Men du är lite respektlös…
– Jo.

L: Och det rubbar dem kanske också…
– Jo, det kan säkert ligga något i det. Och med år av träning så finner jag mig också med ro i tv-mediet och det spelar en väldigt stor roll i det här sammanhanget.


OM ARBETARPARTIET

M: När ni använder begreppet  ”Arbetarparti”, vad menar ni då att ett arbetarparti är?
– Att värdesätta arbete som grund för välstånd. Sedan är vi inte dummare än att vi förstod att vi också namnmässigt utmanade invanda föreställningar.

L: Men hur tänkte du, jag tänker på… Jag kan tycka att det är lite mysigt att du tog strid för kollektivlagstiftningen och läxar upp Svenskt Näringsliv för att vara särintresse, jag tycker ändå att det är lite grand vänsterpolitik. Hur tänkte ni?
– Ja, det fanns ju många inspirationskällor till den väldigt viktiga delen av vårt utvecklingsarbete. Viktigast av allt var att vi ställde oss frågan ”Fungerar det inom den svenska arbetsmarknadsmodellen eller inte?” Och då var vår slutsats att på marginalen finns en del problem, men nej, vi har inte grundläggande stora problem. Och sedan var resten egentligen en väg att berätta detta.

L: Skulle du vilja jobba för tryggheten på arbetsmarknaden också? För jag tycker inte alltid att LAS står för någon trygghet.
– Nej, man kan verkligen sätta fråge-tecken för hur den tryggheten fungerar. Vi har sett massvis med utveckling i arbetslivet som ju kringgår och skapar egen flexibilitet. En liten grupp är anställda av företaget självt och resten av bemanningsföretag. De har mixat ihop en sorts flexibilitet utifrån andra utgångspunkter.

L: Och facket är med…
– Jadå, absolut, så att då är frågan: Hur säkerställer man då den trygghet som
naturligtvis alla eftersträvar, och som människor, när otryggheten knackar på den egna dörren, väldigt snabbt, blir måna om?

M: Du avfärdar en del av den forskningen som menar att kollektivavtal och LAS har en viss negativ effekt. Från borgerligt håll kan man ju tycka att det finns det.
– Absolut, jag tycker att LAS inte har varit beständigt, sedan 70-talet, det har skett förändringar av svensk arbetsrätt. Vi tillförde ju den här visstidsanställningsmöjligheten som är en förstärkt flexibilitet också under våra regeringsår. Men jag var tydlig med i utvecklandet av Moderaterna, när vi begärde vårt mandat 2006, att jag begärde inte mandat för att göra stora förändringar på den fronten.

M: Och det kommer du inte att göra i det här valet heller?
– Det har jag inte för avsikt att göra nu heller.


OM ATT SÄLJA VATTENFALL

L: Kan du tänka dig att sälja ut Vattenfall?
– Vi hade en överenskommelse, våren 2006, då vi sa att vi skulle kunna tänka oss att en minoritetsägare kom in. Nu var inte det möjligt att genomföra. Jag skulle kunna tänka mig någon liknande överenskommelse, men vi har ingen sådan på gång och jag kan inte tänka mig en totalförsäljning av Vattenfall.

M: Det har ju förts en diskussion när man säljer ut saker. Är det rimligt att pengarna ska gå in i statsbudgeten, eller ska faktiskt enskilda individer får dem?
– Nej, min uppfattning är att det ska användas för att amortera statsskulden, så som vi har gjort under vår mandat-
period.

M: Men du tycker inte att det finns något bra i att människor har pengar på banken? Svenskar är ju å ena sidan ett rikt folk, å andra sidan ett ganska utfattigt folk när det gäller att ha tillgång till kapital?
– Men jag tycker att den politik som jag i övrigt har fört har hjälpt svenska folket till historiska disponibla inkomstökningar, de som jobbar. Så jag tycker att jag har hittat andra bättre metoder för det.

L: Kommer ni att behålla ett motstånd till storregionerna?

– Ja. Det finns ingen efterfrågan på detta. Det är skapat av några få heltids-politiker som tycker att det här vore en rolig idé för dem själva.

L: Om man tittar på den ekonomiska krisen så kan jag som är historiker och ser det i ett längre perspektiv, se att hela den här nyliberala politiken har hamnat i kris med budgetunderskott och länder. Euron vacklar. Är det inte dags för ett ekonomiskt skifte…
– Från vad då till vad då?

L: Tycker du att det är kris i den nyliberala ekonomin?
– Jag upplever aldrig att jag har varit en uttolkare av en nyliberal ekonomi. Jag tror i grunden på en marknadsekonomi, omgärdad med bra regelverk och jag tror på viss statlig inblandning.


OM ATT FNYSA ÅT MONA

L: Vi har tittat på dig i debatten med Mona Sahlin. När hon pratar om människor som lever i trygghetssystemen, alltså på bidrag, så fnyser du nästan lite så här föraktfullt: det är arbets-linjen som gäller. Har du ingen för-ståelse för de här människorna som är beroende av välfärdsstaten?
– Jo, det är klart att jag har. Det är inte min mening att det ska uppfattas så. Eller jag känner inte så i alla fall. De är svåra de här debatterna, hur känslor och sådant kommer fram. Jag kanske bara känner en viss skepsis inför vilka svar Mona Sahlin har. Jag tror som sagt att vi i Sverige har varit alldeles för snabba med att hävda att människor saknar arbetsförmåga.

L: Jag tycker att ni har kommit halvvägs. Men sedan blir det på något sätt som att ansvaret går över till den enskilda individen och det är där det haltar.
– Fast det förutsätter ju att det ligger sanning i bilden av att vi inte har byggt ut arbetsmarknadspolitiken, att vi inte har fört arbetsförmedlingens insatser närmre människor, att vi har satt in rehabiliteringsinsatser…

L: Men rehabiliteringen fungerar ju dåligt…
– Ja, vi har exempel på det.

L: Försäkringskassan är ju en katastrof…
– Ja, fast nu är det ju så att säga skissartade påståenden, vi ser exempel på att människor uttalar sig på det sättet. Men det vägs också upp av människor som uttalar sig om att det har blivit bättre, man får nu stöd som man inte fick förut. Vi kanske ska komma ihåg att vi i grunden är väldigt skeptiska till förändring. Jag tror att vi långsiktigt har gjort något väldigt viktigt när vi har brutit med passivitetskulturen.

OM SKOLA OCH UNGAS JOBB


L: Men du, socialbidragen har ju ökat med 90 procent 2009, i kommunerna, är det lyckat? Det är väl också passivt…
– Ja, försörjningsstödet är väl i den
meningen passivt, men det är lite grand att svara på frågan om vi drabbas av den värsta finanskrisen under hela efterkrigstiden. Jag har aldrig påstått att vi kan stå emot. Det kan vi inte.

M: Fyra av tio av dem som får försörjningsstöd är under 29 år. Är inte det ett bevis på att vi har lite för höga trösklar för unga att ta sig in på
arbetsmarknaden?

– Jo, och det var därför jag sa att man måste komplettera det med annat.

M: Vad ska man göra?
– Var fjärde i varje årskull går inte igenom våra skolsystem med godkända resultat, med kunskaper som de måste ha för att klara sig i arbetslivet. Det är så höga tal att – i realiteten – där sitter problemet. Många beskriver hur de söker jobb, men de har liten erfarenhet och de har ofullständiga kunskaper. De blir lätt bortsorterade och de behöver stöd. Vi har satt in individuellt coachstöd, vi har breddat utbildningsalternativen, framförallt för killar, som är överrepresenterade i förhållande till flickor. Vi sagt att vi måste bli mycket bättre på att hedra yrkesarbete i Sverige.
Och en sak kan vi i alla fall inte göra – vi kan inte hålla på och fnysa åt McDonaldsjobb och sådant, för det är
väldigt ofta den tröskeln som sänker sig så att många av de här unga kommer in, och det är bra. Det är bra om man kommer in i ett jobb som ger avtalsenlig lön, det är ofta grunden för att sedan komma vidare.

M: Ni har sänkt skatterna med runt 100 miljarder, och samtidigt säger vi att vi ska ha världens bästa välfärd.

– Det är riktigt att vi har sänkt skatterna, framför allt på arbete.

M: …och det tycker jag är bra, så ingen kritik i det… Men fortsätter ni och hur ska ni, antingen ha mer pengar i välfärden eller få den att bli mer effektiv? Så att den fungerar.
– Konflikterna i valrörelser på 80-talet framstod alltid som att vi hade ett vänster-alternativ som ville ha mycket höga skatter och mot det ett borgerligt alternativ som snabbt ville ändra oss till amerikansk nivå. Det har jag aldrig sagt. Jag har talat om att lätta på beskattningen, framför allt på arbete. Vi har genomfört det. Jag förutser att under överskådlig tid så kommer
vi att ha höga skatter i Sverige, för vi har höga välfärdsambitioner.


OM RYSSHOTET

M: Jan Björklund som vi har intervjuat här också, pratade ju om att det finns en säkerhetsrisk här i vår närhet – som är Ryssland – så om man skulle tolka honom så kan man väl säga att vi har väl snarare ett försvar som är anpassat efter budgetens mål och budgetönskningar än efter rikets säkerhet. Vad skulle du säga om det?
– Vi kan inte hävda att vi har något land i vår närhet som har som militär doktrin att försöka ta och dominera svenskt
territorium. Vi har egentligen en bred enighet om att hoten är
förändrade. Det är mer sönderfallande stater, det är terror, det är andra typer
av problem, organiserad brottslighet, knark, som i sin tur kan skapa otrygghet i Sverige och säkerhetspolitiska hot. Vi har därför omformulerat vår uppgift och sagt att vi ska vara insatsberedda med styrkor som är kvalitativa som kan gripa in med kort varsel, både utomlands och i Sverige.
L: Så du tror att vi kan försvara landet om vi blir angripna?
– Ja, på det sätt som jag förutsätter att vi över överskådlig tid skulle kunna bli angripna, det vill säga med mer diffusa hot.


OM EMU-OMRÖSTNING

L: Om du vinner valet, kommer vi att få folkomrösta om EMU?
– Nej, jag har ju sagt att jag har två olika kriterier innan jag skulle kunna tänka mig att ställa frågan till svenska folket en andra gång. Den ena är att det varaktigt måste finnas en opinion för övergång till euron, och de senaste beskeden går i motsatt riktning. Det andra är att vi måste åtminstone ha med oss hela tänkta ja-sidan i ett sådant beslut, inklusive Socialdemokraterna. Så Mona Sahlins besked om att hon inte vill ha upp frågan under nästa mandatperiod är i det här fallet också styrande.

M: Anders Borg har sagt att han tycker att vi ska gå med i EMU, men inte av ekonomiska skäl utan av ideologiska, håller du med om det?
– Ja, i den meningen att det finns en
politisk tanke med det att vi ska bygga ihop våra folk i Europa i handel och ut-
byte, ett instrument för integration om jag får kalla det för det. Den politiska uppgiften är inte för evigt löst. Det finns en anledning till vår återkommande chauvinism och nationalism. Motmedlet är det europeiska samarbetet, och euron är ett av de instrumenten, så i den meningen så har jag hela tiden delat upp det i politiska argument och sedan ekonomiska.

OM VARGJAKTEN

L: En snabb fråga om vargar: är du nöjd med vargjakten, alltså att vi ska skjuta varg för att få fler vargar?
– Ja, jag har ju varit med om att instifta de lagar och regler som har möjliggjort detta.

L: Tycker du att det var ett bra beslut?
– Vi beskriver det ju som att vi har en nationell vargpolitik som syftar till 200 vargar i Sverige. Det är bra att komma ihåg att huvudparten av dem finns
i Värmland och i Dalarna, så det är inte så att den är så väldigt nationell den här politiken, den är väldigt regional, fördelad på två län, och sätter du 200 vargar i Dalarna och Värmland, då dyker de upp på rätt mycket ställen, och då har befolkningen där, med all rätt, en helt annan känsla för vargar än den som bor i Stockholms innerstad, och som har sett varg på Skansen.

SLUTKOMMENTARER:

LOTTA GRÖNING
Fredrik Reinfeldt höll distans och
talade genomtänkt och långsamt. Han har en genomtänkt politik för moderaternas nisch som det nya arbetarpartiet. Det är
intressant att höra hur han analyserar sina motståndare. Mona Sahlin och Göran Persson har alltid underskattat mig, slog han fast, och det har han rätt i.

MARIE SÖDERQVIST
Fredrik Reinfeldt intervjuades i ett rum som på grund av trasiga fläktar och tropisk hetta nådde bastulik temperatur. Det hindrade inte statsministern från att i sin mörka kostym vara cool och lugn. Det är inte så mycket som får honom att verka stressad eller osäker. Inte ens en av hans närmaste ministrars avgång får honom ur balans.
Annons:
MEST LÄST PÅ EXPRESSEN.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader