Gårdagens SCB-mätning blev givetvis ett bakslag för alliansen. Länge har de seglat i medvind på opinionsundersökningar gjorda på ett betydligt mindre underlag.
Lyckan var säkert fullständig i det blå kampanjelägret när Novus häromdagen kunde visa att moderaterna var större än socialdemokraterna för första gången sedan 1914.
Men lyckoruset blev kort, SCB är Sveriges pricksäkraste opinionsinstitut och enligt deras undersökning vinner de rödgröna valet.
För den hårt trängda Mona Sahlin torde SCB-undersökningen kommit som en skänk från ovan. Partisekreterare Bayland fick också vind i seglen.

Men valutgången är långt ifrån given. Det kommer att bli ett stenhårt och mycket spännande val. De rödgrönas styrka är att de pratar till vanligt folk, till människor som är ganska maktlösa och inte har någon årslön på banken.
Svagheten i deras politik är att många medelklassväljare kan tycka att det blir dyrt att rösta vänster. Höjda skatter och höjda bensinpriser.
Så pengar till en offentlig sektor som inte är särskilt effektiv och där risken är uppenbar att nya pengar försvinner in i ett svart hål.

Men alliansen har en tuffare utmaning. Det är bara moderaterna som går bra. Både centerpartiet och kristdemokraterna riskerar att åka ur riksdagen och bägge partierna brottas med stora interna stridigheter.
Maud Olofsson är ifrågasatt som partiledare och Göran Hägglund har problem med partiets politik. Väljarna funderar på om kristdemokraterna platsar i 2010-talets samhälle.

De rödgröna har en betydligt stabilare väljarbas, särskilt som miljöpartiet lockar till sig många folkpartistiska väljare. Sådana som har råd att betala för sitt miljösamvete.