Det är sen fredagseftermiddag och vänsterns Lars Ohly har ett tal kvar att förbereda inför lördagen.
När han pratar om sina politiska motståndare, säger han inte Alliansen, han säger fortfarande ”borgarna”.

OM MINISTERPOSTER

Marie: Vilken ministerpost satsar du på?
– Jag tänker inte svara på den frågan. Vi vet att Mona Sahlin blir statsminister om vi vinner. Övriga ministerposter får vi fördela efter valet.
LOTTA: Har du ingen dröm?
– Någon dröm har jag inte om att bli minister, jag hoppas att mitt liv är rikare än så. Men det finns ju områden som Vänsterpartiet har större anledning att vara mer intresserade av.

OM PRIVAT VÅRD

L: Hur stor kan offentliga sektorn bli?
– Det är svårt att sätta ett kvantitativt mått. Men alltför mycket av det som borde vara gemensamt ansvar har blivit privata angelägenheter.
M: Det finns flera exempel på att privat vård fungerar bra. S:t Görans akutsjukhus har visat att de är effektivare med kortast väntetid på akuten. Är inte det effektivitet i offentlig sektor som borde vara i fokus?
– Jag tror att S:t Görans sjukhus är ett exempel på hyfsat bra organiserat privat vård, men det är inte ett exempel som går att ta som intäkt för att det privata är bättre, tvärtom. I länder där man har större del privatfinansierad vård kostar vården mer och man vårdar fel sorts sjukdomar. Vårdvalssystemen är tycker jag felaktigt utformade så att de till och med gynnar den typen av vårdproduktion.
L: Om man lyssnar på er så är det ungefär som att det räcker med att vi löser alla problem bara vi höjer skatten…
– Det tror jag är ett misstag som vänstern har gjort, ibland har vi försvarat offentliga verksamheter bara för att de har varit offentliga. Men mitt svar är inte privatisering, mitt svar är att få mer inflytande från dem som använder vården eller omsorgen, eller utbildningen, mer inflytande från dem som arbetar, som vet var bristerna finns.
M: Flera av de privata alternativen har just det du efterfrågar. Det finns en rad exempel som visar på att just när det är i privat regi så blir det högre lön, kvinnor som jobbar där, bättre för patienten, större tillgänglighet. Är inte det en lösning?
– Nej, det är tvärtom faktiskt. Barnsjukhuset Martina i Stockholm finansieras med barnsjukvårdsförsäkringar eller med att människor betalar 1 400 kronor i dörren per besök, det är klart att de kan betala bättre löner, men de tar resurser från den behovsprövade sjukvården.

OM FRISKOLOR

M: Men om det nu är så att det är viktigt med att den är offentligt driven. Varför går dina barn på friskola, varför blev du själv vårdad på privat sjukhus?
– Det är väldigt enkelt. Landstingsupphandlad sjukvård i Stockholm är i stor utsträckning privat. Borgerliga politiker har sålt ut och privatiserat, konkurrensutsatt, jag lever i det samhället.
M: Det fungerar ju bra, det fungerar ju snabbt och…
– Nej, det var inte alls några gräddfiler eller några särskild eller särskilda förmåner.
– Mina barn är nästan vuxna. De väljer själva och de väljer utifrån var går deras kompisar, vilket program kan de läsa, hur nära är det till där vi bor.
M: Tycker inte du att det är bra att dina barn kan välja, skulle du vilja minska deras valmöjligheter?
– Det bästa hade varit om vi hade haft ett större utbud i den kommunala skolan.
L: Det är massor med småskolor och byskolor som har lagts ner i hela Sverige och jag och många föräldrar med mig vill inte flytta på våra barn. Då bildar vi en friskola när den kommunala servicen inte längre finns. Vad säger du om den typen av friskola då?
– Det är inte den typen av friskola som jag reagerar mot.
L: Det kanske är OK?
– Jag tror att där finns det ett problem i kommunal politik att man inte tillräckligt lyssnar på människor, att man inte avsätter pengar för att man ska finna närhet till kommunal service till exempel. Även om det också kan finnas ett problem med detta och det är att när ni, om ni startar en friskola mot kommunen, så kostar det pengar för kommunen och någonstans ska de pengarna tas.

OM FÖRETAGEN

M: Jag läste i DN att du kunde tänka dig att vara fotbollsspelare. Du tycker alltså att fotbollsspelare som Zlatan, som tjänar någonstans mellan 100 och 200 miljoner, behöver sänkt skatt?
– Han betalar ju ingen skatt i Sverige. Han är inte verksam i Sverige. Vad vi pratar om är ju de som är verksamma i Sverige.
M: Du sa att det behövs elit inom idrott, men ska vi inte ha det mer också inom andra sammanhang. Forskare på Karolinska försvinner till USA för att skatterna är högre i Sverige. Och det resonemanget går att överföra även till andra delar av samhället.
– Jo, det tror jag, och det är jag också beredd att diskutera: Hur får vi en forskning i världsklass i Sverige.
M: Men är det inte bättre att sänka skatterna då?
– Det är lite svårt att se den exakta likheten med idrottsvärlden, men det finns likheter och jag är beredd att diskutera skatteregler också.
M: Det vill säga sänkta skatter?
– Knappast höjda skatter om man ska få forskare att stanna längre i Sverige.
M: Men då håller du med om att det ju är en drivkraft som ändå är ganska viktig på den här nivån…?
– Jag tror inte att det är den viktigaste, jag tror att det kan finnas möjligheter att också se över skattereglerna.

OM FIDEL CASTRO

M: Här kommer ett citat: ”Vi får aldrig acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen”, känner du igen det?
– Ja det måste vara från en ungdomskongress från början av 80-talet…
M: Det var 1983. Hur tänkte du när du skrev det och hur ser du på det i dag?
– Jag skulle inte uttrycka mig så i dag, och det var ju en annan tid och det var ett av de tillfällen då jag har haft fel.
M: Men det tog ändå till 2004 innan du kom på att du inte är kommunist?
– 2005!
M: Är inte det väldigt sent?
– Jag kallade mig fortfarande kommunist i den naiva tron att det skulle kunna gå och förklara begreppet på ett annat sätt än vad de flesta lägger i det. Det har jag släppt och det gjorde jag nog rätt i.
M: Du fick någon gång en fråga om vem du skulle rösta på, Fidel Castro eller Tony Blair, då du svarade att du hellre skulle ta Castro (under förutsättning att det faktiskt gick att rösta på honom, om det var fria val). Är Kuba verkligen ett mer demokratiskt samhälle än Storbritannien?
– Nej, men det var just det här som jag lade till som var så viktigt. Att Fidel Castro inte ställer upp i demokratiska val, vilket gör att jag varje dag i veckan väljer Tony Blair.

OM ANDERS BORG

M: Du vill ta bort budgettaket? Är det inte risk att det blir som i Grekland?
– Nej det tror jag inte, men det är en viktig poäng att säga att vi får aldrig hamna i närheten av en ansvarslöshet av ekonomin eller de statliga finanserna.
L: Varför är ni så arga på Anders Borg, han får ju beröm från stora delar av världen och Sverige har klarat sig förhållandevis ganska bra i den här krisen, givetvis med hjälp av de rödgröna och så, men har han inte gjort någonting bra?
– Jo, man får ju vara ärlig och säga att Anders Borg har varit oerhört skicklig. Jag tror att Anders Borg är en väldigt duglig politiker. Min kritik mot honom bygger framför allt på det politiska innehållet. Han har misslyckats med att bekämpa arbetslösheten, han har misslyckats med att minska klyftorna.

OM UTRIKESPOLITIKEN

M: Jag tycker man hör dig prata utrikespolitik rätt ofta. Har de rödgröna släppt fram dig där?
– Det är nog mer en intressefråga än en fråga om fördelning av arbetsuppgifter mellan de rödgröna.
L: Är du nöjd med de rödgrönas utrikespolitiska omsvängning?
– Jag är mycket nöjd med de överenskommelser vi har gjort med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
L: Ni har haft ett väldigt inflytande?
– Ja, men jag tror inte att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har anledning att vara missnöjda.
M: Du trodde verkligen att du skulle få med dig Socialdemokraterna på utspelet om att amerikanska trupper skulle dras tillbaka i hela världen?
– Vi har en överenskommelse som gäller alla tre partier och den är ganska tydlig: Vi tycker att kärnvapen är ett stort problem i världen, och vi anser att kärnvapenbaser bör läggas ned, och det största ansvaret det har den största kärnvapenmakten – USA.
M: Du tycker också att vi ska dra oss tillbaka trupperna från Afghanistan. Betyder det att du tycker att det är OK att talibanerna tar över – det blir ju konsekvensen?
– Det är en fasansfull fråga. Mellan 1998 och 2002 var jag ensam i Sveriges riksdag om att skriva motioner om att Sverige borde uppmärksamma talibanernas brott mot mänskligheten, framför allt mot kvinnorna. Jag är svuren motståndare inte bara till talibaner utan till allt förtryck.
M: Men om man tar bort trupperna så tar talibaner över igen.
– Nej, snarare ser jag risken att talibanerna växer i styrka med en utländsk militär närvaro.
L: Vilket tycker du att den absolut viktigaste utrikespolitiken skulle vara?
– Jag tror att den viktigaste utrikespolitiska frågan skulle vara: förstärk FN-systemet! Det har nästan ingen makt att sätta bakom orden.

OM INTEGRATIONSPOLITIK

L: Vad tycker du att ni inom vänstern har för ansvar för att integrationspolitiken är så misslyckad?
– Det är klart att vi också har ett ansvar, som samarbetade med socialdemokratiska regeringen under åtta år. Det är inget exempel på något av de lyckade områden där vi samarbetade eller där jag kan vara stolt över resultatet.
L: Varför talar ni inte mer om ert eget ansvar? Det känns som att är det inte en väldigt enkel väg att bara skälla på Sverigedemokraterna i stället?
– Det tror jag aldrig att vi har gjort som en lösning på integrationsproblemet. Skäller jag på rasister och främlingsfientliga så är det för att de är rasister och främlingsfientliga, men de har ju inte varit ansvariga för den misslyckade politiken.
M: När det gäller Sverigedemokraterna, finns det något som du tycker att de har rätt i?
– Det finns säkert frågor där de kan hamna rätt, men det är ett parti som jag inte kommer att samarbeta med, även om vi vore överens om någon enstaka fråga.
– Så fort vi börjar samarbeta eller diskutera med dem så kommer vi också att ge dem ett inflytande som jag absolut inte vill ge dem.
– Däremot så är deras väljare viktiga. Det är väljare som ofta lider av att vi har en välfärd som inte är tillräckligt bra och som själva känner att det här samhället inte ställer upp för dem när de är sjuka eller blir gamla. Då är det viktigt att det finns en vänster där som säger att ”nej, vi har samma intressen”.

SLUTORD

"Lars Ohly är alliansens stora skräck. Ju mer det skäller på honom för att vara kommunist, desto lättare har de att mobilisera högerns soffliggare. Men Ohlys stora problem är inte högern utan hans egen oförmåga att tala om problemen inom offentlig sektor. Vi får inte bättre välfärd genom att bara höja skatterna, överbyråkratisering och regelhysteri kostar för mycket." LOTTA GRÖNING

"Lars Ohly och jag träffades senast dagen efter förra valet, i september 2006. Då gav han mig fingret i TV4:s morgonsändning. Efter att vi redde ut den lilla episoden hade vi ett trevligt samtal. Fast Lars Ohly ville hellre se på VM-fotboll än prata politik. Och det är väl det som är Lars Ohly. Hellre skoj än jobb."  MARIE SÖDERQVIST