Reinfeldt brukar säga att du vill höja skatten för LO-arbetarna med över 1 000 kronor. Stämmer det?
– Nej, vi håller på att diskutera skattepolitiken internt nu. Vi har inte kommit fram till exakt vilka nivåer vi kommer att lägga oss på. I de budgetalternativ där vi har avfärdat regeringens jobbskatteavdrag kan det nog stämma, men det kommer inte att bli resultatet. Dessutom så vad Fredrik Reinfeldt gör, är att han räknar enbart skatten men ingenting av de ökade utgifter som följer med att skattesänkningar innebär minskade intäkter för välfärden. Om man får sämre a-kassa och sämre sjukersättning och kanske sämre pension genom att man har bekostat det med den sänkta skatten för löntagare som genomförs, då kanske man också får räkna med utgiftssidan som ökar. Totalt sätt kommer vi att stå för en politik som är rättvisare och som innebär att människor får bättre möjligheter att leva sina liv, framför allt om de har låga eller medelstora inkomster.

Får LO-arbetarna mer pengar över med din politik? På vilket sätt?
– Ja, nu finns det också väldiga skillnader inom LO. Jag såg för det första att skillnaden mellan kvinnor och män är väldigt tydlig. Kvinnor tjänar i genomsnitt 24 000 drygt i månaden, män tjänar 29 000 i månaden. Den här orättvisan gör att män som tjänar mer inte kan räkna med att få lika mycket av de insatser som samhället står för. Vi ska utjämna den här skillnaden. Det innebär också att män måste stå tillbaka. Det kan ju finnas högavlönade kvinnor som också måste stå tillbaka.
– Det här måste ju utformas så att de med högre inkomst får betala mer, men dilemmat för oss är att det inte räcker att höja skatten för de rika eller dem med högst inkomst. Jag skulle önska att vi kunde brandskatta alla riksdagsledamöter - pang! så hade vi massor att satsa på sjukvård och omsorg, men det har vi inte för de är 349 stycken. Ute i samhället finns det fler, men inte så många, som tjänar lika mycket som riksdagsledamöter 54 500. De är faktiskt väldigt få. Vi hör till ett mycket litet privilegierat skikt i samhället. Det räcker inte att ta ut mer av dem som tjänar mest, för att få ett bra samhälle måste alla vara med och betala, men vi ska göra det solidariskt. Det innebär att det gamla marxistiska talesättet, av var och en efter en efter förmåga åt var och en efter behov, innebär att den som har förmågan att bistå med lite mer till det allmänna ska göra det och att den som har större behov ska få dem tillgodosedda. Det är det synsättet som genomsyrar vår skattepolitik också.

Hur låter Vänsterpartiets lösning för att få Sverige ur krisen?
– Det går inte att svara på kort. Jag är väldigt långrandig i mina svar bara för att ingen jävel ska orka läsa hela intervjun på nätet... Och vad ni ska få problem när ni ska redigera det här till två sidor i Expressen. Det är min taktik (skratt) Nej, jag ska försöka vara kort...
– För det första: vi måste använda den allmänna ekonomin för att få fart på hela samhällets ekonomi. Den offentliga sektorn driver också på den privata sektorn. Det här sambandet brukar en del borgerliga politiker och ekonomer försöka låtsas som att det inte finns men till exempel är den offentliga sektorn den största nettobeställaren av privata företags varor och tjänster. Den offentliga sektorn i Sverige driver på utvecklingen av privata företags varu- och tjänstetillverkning. Om vi då minskar byggandet i en lågkonjunktur så drabbas givetvis den privata företagen och därmed också arbetslösheten på den privata sidan, så om det offentliga drar ner, som Jan Björklund föreslår att vi ska inte bygga simhallar, ishallar och vägar, då kommer direkt arbetslösheten att öka på den privata sidan. Det är ju usel ekonomi.
– Receptet för krisen är tvärtom att vara mycket aktiv som samhälle. Att staten säger att ni ska vi satsa. Nu ska vi bygga mer. Vi har ett stort behov av hyreslägenheter i nästan alla större städer. Vi såg en statistik som visade att i över 100, nästan i 140, av landets kommuner finns det bostadsbrist. Mängder av ungdomar och även andra saknar i dag en bostad. Men sätt då i gång och se till att få i gång en arbetsmarknad som också lyfter oss ur krisen.
– Samma sak med statliga investeringar för ny miljö- och energiteknik. Det är nu vi ska bygga om. Alla talar om klimatfrågan, ja då är det väl läge att satsa. Då säger man: "Ja men det här spär på underskottet", och det är sant, vi har redan höga underskott och vi ska vara aktsamma om att på sikt få en bra balans i ekonomin, men just nu kostar det mer att inte agera.
– Mer investeringar, järnvägar behöver byggas, däremot ska vi vara väldigt restriktiva med motorvägsbyggen av miljöskäl. Det kan ändå finnas några som behöver byggas ut jag är inte en hårdnackad motståndare till alla typer av vägbyggen men det är inte där den stora tyngdpunkten ska ligga. Det ska vara järnvägar, ny energiteknik, bostäder och dessutom gärna simhallar och ishallar i kommunerna, det är både bra för ungdomarna och skapar också jobb för många.