På DN-debatt skriver du att "arbetslöshetsförsäkringen måste stärkas". Vad betyder det i praktiken?
– Det vi är överens om är att nivåerna måste höjas, vi måste få en omställningsförsäkring som inte gör människor blir ännu mer trängda än vad de blir av själva arbetslösheten av att också få stora ekonomiska problem. Tvingas man börja se över ifall man kan bo kvar, tvingas man att se över sin privatekonomi på ett sätt som gör att man faktiskt blir väldigt orolig för framtiden, då kommer man kanske få ännu svårare att ta den där utbildningen, att ta de där stegen som gör att man kan bli attraktiv på arbetsmarknaden igen, så att man kan finna sitt nya liv och sådant där. Tryggheten är en väldigt underskattad faktor för människors kreativitet och utvecklande av olika egenskaper och jag tror att tryggheten är för liten i dag. Arbetslöshetsförsäkringen behöver omfatta fler och den behöver bli starkare för dem som omfattas av den.
Höjd a-kassa och lika skatt för pensionärer som för dem som jobbar. Och andra skattehöjningar finns ju som ni planerar att genomföra. Hur mycket kostar det att genomföra?
– Bra frågor. Det frågar vi oss själva. Hur mycket kommer att det att kosta och var kommer pengarna ifrån. Vi är inne i en lågkonjunktur som gör att vi har en negativ tillväxt och det gör att vi blir lite fattigare i år jämfört med förra året. Vi ska inte överdriva det heller för vi har haft en obruten följd av år med tillväxt som har gjort att samhällsekonomin har ökat, det totala värdet av det vi producerar i form av varor och tjänster har ökat varje år. Det gör att vi givetvis är mycket, mycket rikare i år än vad vi var för tio år sedan, 15 år sedan, 30 år sedan… Då bör vi också fråga oss varför vi inte skulle ha råd med en bra arbetslöshetsförsäkring, med att pensionärerna har bra villkor. Varför skulle vi inte ha råd med att studenterna får ett studiebidrag som åtminstone är i nivå med det man hade i början av 90-talet. Varför har vi inte råd med det? Det har vi inte råd med om vi accepterar den ojämlika fördelningen. Då har vi inte råd med det. Vi accepterar förmögenhetstillväxten hos vissa, som inte längre är så få men som fortfarande är en mycket liten andel i samhället. Om vi accepterar det, har vi inte råd med det. Om man accepterar att sänkt skatt går före ökad välfärd då har vi inte råd. Vi gör inte det. Vi tror också att människor i allmänhet - och det visar ju en del undersökningar - många visar att människor är beredda att betala skatt om det går till sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg och till skola och så. Därför tror jag att utrymmet kanske är större än vad många tror men jag är inte så naiv så att jag tror att vi kan genomföra allt, framför allt inte på kort sikt. Jag tror att vi kan genomföra allt men jag tror att det tar längre tid. På kort sikt är det klart att vi också måste ta hänsyn till dels opinionen - har man fått sänkt skatt känner man kanske inte i sin egen plånbok att det roligaste i världen är att betala mer skatt… Det är en ganska naturlig mänsklig reaktion på att det man får in vill man behålla. Samtidigt så förstår alla att lite skatt måste man betala och en del förstår att man måste betala ganska mycket skatt för att få ett samhälle som omfattar alla. Det där är en avvägning så vi kommer att behöva höja skatter, det är vi överens om. Men vi är inte framme än vid hur mycket, eller vilka skatter.
Det var precis min nästa fråga: Hur mycket kommer en rödgrön regering att höja skatterna? Men det vet du alltså inte?
– Nej…
Efter jobbskatteavdraget…
– En skatt som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är överens om ska återinföras i någon form är förmögenhetsskatten. Det kommer vi att driva och det hoppas jag att vi kommer att få med oss Miljöpartiet på. Vi är också överens om - fast med olika tidsperspektiv - att pensionärer inte ska beskattas annorlunda än arbetande. Vi är så angelägna att stoppa en så uppenbar orättvisa så den måste vi genomföra direkt, medan Miljöpartiet och Socialdemokraterna talar om att göra det stegvis.
Det kan man ju genomföra på två sätt - eller hur? Antingen kan man slopa jobbskatteavdraget så att det jämnas ut på det sättet eller så kan man sänka skatten för pensionärerna…
– Ja, eller så kan man göra en kombination av dem där en del av skattesänkningen för de arbetande motsvarar en sådan skattesänkning för pensionärerna. Nämligen att man samtidigt får en skattehöjning för många som jobbar som då pensionärerna inte får eftersom de får sänkt skatt, men inte lika mycket, så det finns tre sätt och vi har föreslagit ett sätt som är… just det här tredje sättet. Det innebär att man höjer grundavdraget. Det omfattar alla, det innebär att de som betalar minst i skatt tjänar på affären, de får lägre skatt. Medan de som tjänar en normal inkomst eller uppåt, de får högre skatt. Det här är ett sätt och det vill vi också diskutera med Socialdemokraterna, vi tycker att det är viktigt att pensionärerna inte betalar mer i skatt.
Men det är ju fyra jobbskatteavdrag nu om de genomför det här som de har aviserat… Den här modellen då, hur många steg kommer att slopas så att säga?
– Vi ska inte låsa oss vid om det är tre eller fyra steg i jobbskatteavdragsregleringen utan vi ska utforma en skattepolitik som bekostar den välfärd vi tycker är nödvändig. Skattesystemet har som vi ser det tre funktioner. Det första är att finansiera det vi vill åstadkomma, det andra är att stimulera miljömässigt bättre produktion och konsumtion, det tredje är att utjämna skillnader mellan människor, mellan klasser, mellan kön. På alla de här punkterna ser vi att regeringens skattesänkningar går i fel riktning. De har inte stimulerat en bättre miljö, de har minskat finansieringen av välfärden med nedskärningar, framför allt har det inneburit ett ökande orättvisor till exempel har män fått 12 800 mer per år än vad kvinnor har fått genom den här regeringens ekonomiska politik. Det är fullständigt avskyvärt.