Tittar man på vilka frågor du drivit i din politiska karriär så är det tre som dominerar starkt: utbildning, kärnkraft och Nato.
I de frågorna har ni samma åsikter som Moderaterna. Varför ska man rösta på Folkpartiet i stället för Moderaterna?
– Jag tror att väljarna ser var de olika partierna har sina tyngdpunkter. Jag är absolut inte orolig för att vi i den här Alliansen är väldigt överens i det stora.
Är det ett problem att ni är för lika Moderaterna?
– Nej, jag tycker att det var ett stort problem när borgerliga regeringar på 70-talet ständigt sprack därför att man inte kom överens. Att vi är lika Moderaterna på ett antal punkter beror delvis på att Moderaterna har rört sig mot mitten.
Folkpartiet är väldigt förknippat med utbildningsfrågorna. Två av era fyra ministrar jobbar med det. Finns det risk att ni anses vara ett smalt parti när bilden av er är så fokuserad på en fråga?
– Jag tycker inte att risken finns i verkligheten, men risken finns ju att bilden blir så, naturligtvis.
Upplever du den här bilden av er som ett problem?
– Nej, jag upplever det inte men jag hör ju att en del säger det ibland.
I valet 2002 drev ni frågan om språktest för invandrare och gjorde ett succéval med över 13 procent av rösterna. Nu sitter ni i regeringen och Moderaterna beslutade nyligen på sin arbetsstämma att ”Grundläggande kunskaper i svenska är ett rimligt krav att ställa på den som vill bli svensk medborgare”. Så när kommer propositionen?
– Vi tycker verkligen att man ska ha ett språkkrav för att få medborgarskap, men det har hittills inte gått att nå enighet om det i regeringen.
Du vill förstatliga skolan. Varför?
– Jag tycker inte att kommunerna klarar av skolan.
Vad skulle bli bättre med en statlig skola?
– Det är ofta kommuner som har en dålig ekonomi som har störst behov av att satsa på skolan. Dessutom har läraryrkets status sjunkit och kommunaliseringen är en viktig orsak till det.
Fredrik Reinfeldt vill inte förstatliga skolan. Finns det en spricka i regeringen här?
– Spricka är ett för starkt ord. Folkpartiet är det enda partiet i riksdagen som vill förstatliga skolan, så det kommer inte kunna genomföras nästa månad.
Kommer du att driva detta före valet?
– Ja, jag tänker få väljarnas stöd för detta.
Du är emot religiösa friskolor. Varför det?
– Emot är ett för starkt uttryck, men jag vill ha väldigt stränga regler för religiösa friskolor. Det är helt ok att man har skolavslutning i kyrkan. Men däremot kan man inte i skolundervisningen få undervisa barn om att det är Första Mosebokens skapelseberättelse som är den riktiga och att Darwin är snömos.
Socialdemokraterna ville ha ett blocköverskridande samarbete om skolpolitiken, men det blev aldrig så. Varför inte?
– Vi tyckte för olika.
Har inte du som utbildningsminister ett ansvar för att att skolpolitiken blir långsiktig, i stället för att rivas upp var fjärde år?
– Mitt ansvar är ju att genomföra den skolpolitik som den här regeringen har gått till val på. Mitt uppdrag är att lyfta Sveriges undervisningsresultat. Utbildningspolitiken är väldigt blockskiljande i dag.
Fanns det någon fråga som ni var beredda att kompromissa om?
– Jag uppfattar att vi har en uppgörelse med Socialdemokraterna när det gäller betygsreformen. När det gäller gymnasiereformen så får vi ju se, jag har hört tongångar från Socialdemokraterna, där de närmar sig oss. Problemet är ju att Vänstern och Miljöpartiet vill ju ha en helt betygsfri skola.
– Jag tycker att det är helt ok i en demokrati att väljarna på valdagen får välja skolpolitik.
Du vill slopa möjligheten att läsa upp betyg, om man redan har fått godkänt. Varför det?
– Att väldigt duktiga elever ska gå ett extraår mellan gymnasiet och högskolan för att höja sina betyg ännu mer är ett misslyckande. Plötsligt har skolväsendet förlängts med ett extra år.
En 25-åring som jobbar som målare, men som vill vidareutbilda sig, han får inte göra det om han har Godkänt i sina gymnasie-ämnen?
– Jo, det får han göra, men om han läste svenska A på gymnasiet och fick godkänt, då kan han inte be att få läsa Svenska A en gång till på skattebetalarnas bekostnad.
Men den här målarens kollega, som struntade i skolan och har flera IG, han får göra det. Är det rättvist?
– Om man misslyckas med gymnasiet fullständigt, då får man en andra chans. Men att man ska kunna gå samma utbildning gång på gång tills man får högsta betyg är inte rimligt.
Du vill införa ett nytt lärlingssystem, där ungdomar mellan 16 och 21 år jobbar för en lägre lön. Finns det inte risk att företagen utnyttjar billig arbetskraft under en period och sedan inte anställer den?
– Det stora problemet i dag är att en väldigt stor grupp ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är bättre att den som är 20 år och inte har någon arbetslivserfarenhet får ett jobb med en lägre lön än att personen går arbetslös och får socialbidrag. De höga svenska ingångslönerna är en viktig förklaring till ungdomsarbetslösheten.
För att genomföra detta krävs undantag från las. Innebär inte detta att man luckrar upp las?
– Det krävs väl inte. Jag ser framför mig att parterna tar det avtalsvägen.
Behöver ni lagstifta?
– Kanske, men direkt efter att jag hade lagt fram förslaget i Almedalen tog Teknikföretagen och Metall initiativ om att börja förhandla om introduktionslön för ungdomar.
Din partisekreterare Erik Ullenhag säger att han vill ha en uppluckring av las och hårdare regler för stridsåtgärder. Är ni överens om detta?
– Det finns en arbetsgrupp inom Folkpartiet som har lagt fram det här förslaget. Det finns problem med dagens arbetsrätt. Men jag ska redogöra exakt vad jag tycker när förslagen kommer.
Både du och Maud Olofsson tycker att las bör luckras upp medan Reinfeldt inte vill röra las. Om ni får med er KD, måste Reinfeldt ge med sig då?
– Det funkar ändå inte så. Jag förstår att utifrån er utgångspunkt så tycker ni att det här är intressant, med tre mot en. Men för mig så är det viktigaste om detta är ett stort problem i Sverige eller inte. Jag tycker att det finns tillräckligt mycket som visar på att det är för stela regler i Sverige. Sedan får vi ju diskutera om vi bör göra just så här.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger att ni har en överenskommelse i Alliansen att las inte ska röras, och att den överenskommelsen håller.
– Överenskommelserna som vi träffade 2006 gäller ju denna mandatperiod. Det förslag som den här arbetsgruppen tar fram handlar om nästa mandatperiod.
Du har varit en stark förespråkare för elitutbildningar på gymnasiet för studiebegåvade elever. Men åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. Är du mer intresserad av elitutbildningar än vad eleverna är?
– Inom något eller några år tror jag att de kommer vara överfulla. Första året sjösattes detta med mycket kort varsel.
Tycker du att lärare har den lön de förtjänar?
– Det är oerhört känsligt att som utbildningsminister, med en kommunaliserad skola, uttala en åsikt om det, men... jag tycker inte det.
Vad ska du göra åt det då?
– Jag kan inte göra annat än att påtala det. När jag var skolborgarråd i Stockholm så höjdes lönerna under de fyra åren väsentligt mer än vad avtalet föreskrev.
Folkpartiet kritiserades under Leijonborgs ledning för att vara toppstyrt och präglat av en tystnadskultur. Partiets egen etikkommission konstaterade att ”det har framkommit att det under senare år har växt fram en oro för att yttra sig mot ledningens uppfattning”. Håller du med?
– De som har sagt så har naturligtvis upplevt det så. Jag var ju en i ledningen då också, så vem är jag att säga att de har fel?
Hur har ni arbetat för att lyfta taket?
– Vi har infört partiråd, där varje länsförbund får utse representanter och fatta beslut i viktiga frågor, till exempel hela vårt EU-valsprogram. Förut hade styrelsen och ledningen gjort det.
Du får dåliga betyg av väljarna. 51 procent har litet eller inget förtroende för dig, enligt Sifo. Och var tredje som röstar på Folkpartiet känner likadant. Din kommentar?
– Opinionssiffror går upp och ner, mitt delprov kommer i min första valrörelse.
Samma undersökning visar att Folkpartisterna känner mycket större förtroende för Reinfeldt (93 procent mycket stort eller stort) än för dig (65 procent). Har du svårt att nå ut med din politik?
– Jag har också ett väldigt stort förtroende för Fredrik Reinfeldt, så jag är inte förvånad.
Vissa folkpartister har klagat på att Moderaterna har en för stark dominans, att de måste släppa in de tre andra partierna.
– Om vi nu talar om statsrådsindelningen i politiken, så styrs den av matematikens hårda lagar, det är valresultatet som gäller.
Vad finns för faror med Lars Ohly i en regering?
– Förutom kommunist så är han en stor populist. Lars Ohly har en totalt ansvarsbefriad inställning till statens finanser. Mer till alla, alltid, oavsett om det går att betala.
Om Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarroll efter valet, hur agerar Folkpartiet?
– Inget av de borgerliga partierna kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna.
Men kan ni tänka att göra er passivt beroende av Sverigedemokraterna?
– Om den borgerliga regeringen fälls i riksdagen av Sverigedemokraterna och de tre rödgröna partierna, då får väl de vinna då.