I valet 2002 drev ni frågan om språktest för invandrare och gjorde ett succéval med över 13 procent av rösterna. Då vann Göran Persson valet och förslaget blev aldrig verklighet. Men nu sitter ni i regeringen, och Moderaterna beslutade nyligen på sin arbetsstämma att "Grundläggande kunskaper i svenska är ett rimligt krav att ställa på den som vill bli svensk medborgare". När kommer propositionen?
– Det är ju fyra partier i regeringen, vi tycker verkligen att man ska ha ett språkkrav för att få medborgarskap, men det har hittills inte gått att nå enighet om i regeringen. Vad deras stämmobeslut betyder i fortsättningen får vi se. Men det har inte gått hittills att nå enighet kring ett språktest, tyvärr.
– Jag tror att det vore viktigt, det är oerhört viktigt för integrationen att de som kommer till Sverige och ska bo här under lång tid, som ska bli medborgare och bestämmer sig för att detta är vårt framtidsland - att de lär sig svenska, det är oerhört viktigt. Men det har hittills varit svårt att få igenom.
Var ska ni driva det här?
– Vi lyfter ständigt alla de åsikter som ett parti har på olika områden, lyfter ju det ständigt med jämna mellanrum naturligtvis i regeringssamarbetet, men delar har inte gått igenom
Du har genomfört många reformer i den svenska skolan på kort tid, men det brukar ta tid innan skolpolitik kan utvärderas. När kan man avgöra om dina åtgärder har fungerat?
– Det finns väl två olika svar på den frågan, men tyvärr så är det väl så att det riktiga svaret det är att det tar mycket lång tid. Svenska skolans kunskapsresultat har sjunkit under ett par årtionden. Jag skulle säga att det beror på många faktorer, men också på ett antal politiska beslut som togs på 1970- och 1980-talen, när man lade om lärarutbildningar, läroplaner och så vidare och det ger utslag nu. Sanningen är, förbättrar vi lågstadiet kraftigt nu med att läsa och skriva, läsesatsningar - så är det klart att var och en kan räkna ut, att innan det ger avtryck i samhället eller ens i studentbetyget, så tar det rätt många år. Utbildningspolitik är väldigt långsiktig: både om man höjer kvalitén eller sänker kvalitén i skolan så tar det nästan en generation.
Du vill förstatliga skolan. Varför?
– Jag tycker inte att kommunerna klarar av skolan.
Vad skulle bli bättre med en statlig skola?
– Ett par olika saker. Det ena är att det blir väldigt olika i olika kommuner. Det är kommuner som ofta har en dålig ekonomi på grund av att de har många låginkomsttagare med låg skattekraft som har störst behov av att satsa på skolan, många invandrarbarn till exempel, många socialbidragstagarfamiljer, det finns ingen bildningstradition. Den typen av kommuner har det stora behovet av satsningar, men de är ofta de fattigaste kommunerna och klarar inte av att satsa. Tvärtom, de kommuner där man verkligen har utbildningstradition, där eleverna får mycket pushning hemifrån och stöd, det finns problem i de kommunerna också säkert, i skolan, men relativt sätt, mindre problem, de kommunerna har de stora ekonomiska resurserna. Det gör att det har blivit mera olika mellan behov och satsningar, menar jag på sikt att man ser, det är det.
– Det andra är att det är ingen tvekan om att läraryrkets status har sjunkit och där är kommunaliseringen är en viktig orsak. Det har vi inte råd med, för läraryrket är ett oerhört strategiskt för Sverige i dag.
Fredrik Reinfeldt vill inte förstatliga skolan. Finns det en spricka i regeringen i denna frågan?
– Spricka är ju ett för starkt ord, så fort man tycker olika i en fråga. Vi vet om, vi har tyckt olika i de här frågorna i många år och vi tycker det nu också. De andra partierna, varken Centern eller KD vill det - Folkpartiet är ju det enda partiet i riksdagen som vill förstatliga skolan så det är klart att jag inser att det kommer inte att kunna genomföras nästa månad.
Kommer du att driva detta före valet?
– Ja, jag tänker få väljarnas stöd för detta men det är ju den vägen man måste gå, för att de andra partiernas stämmor har ju sagt nej till detta. Men då står det ju varje parti fritt att driva det gentemot väljarna.
Du är emot religiösa friskolor. Varför det?
– Emot är ett för starkt uttryck, men jag vill ha väldigt stränga regler för religiösa friskolor. Jag tycker att det är, om jag får ta två exempel, att det är absolut helt OK att man har skolavslutning i kyrkan. Jag förstår inte alls dem som säger att man ska stoppa det, men däremot kan man inte i skolundervisningen få stå och undervisa barn om att det är Första Moseboks skapelseberättelse som är den riktiga och att Darwin och de vetenskapliga teorierna - att det bara är snömos. Så kan man inte få ha det. Där finns en gräns att undervisning kan inte få påverkas av religiös tro vi kan inte ha indoktrinering, vi kan inte ha förkunnelse och bekännelse, det hör inte hemma i skolan, i undervisningen.
– Däremot så måste man naturligtvis få ha olika typer av inslag runt omkring i skolan, som är en del av vårt kulturarv och som har en religiös bakgrund. Vi firar ju jul allihop. Och när det gäller friskolorna på en konfessionell grund, så har vi ju enats i regeringen om en linje som jag tycker är väldigt bra. Det betyder att undervisningen får inte påverkas. Men vill en religiös friskola ha en frivillig morgonbön, FÖRE undervisningen, så är det helt OK. Men man får inte plötsligt stoppa in religionen i undervisningen.
Den här utökade kontrollen då, eller översynen, hur ska det fungera?
– Ja, det blir ju Statens skolinspektion som naturligtvis får i uppdrag… och de har de ju redan, men de får också, den nya Statens skolinspektion, som vi har skapat, det är ju betydligt större och en kraftfull myndighet.