Två forskare hävdade nyligen på DN Debatt att det går inflation i gymnasiebetygen? Håller du med?
– Ja, jag tror. Alltså så här: det går inte att riktigt vetenskapligt belägga det, men jag tror det.
Vad ska ni göra åt det?
– En lång rad saker. Det ena är att vi inför nu nationella prov på på långt fler ställen i skolsystemet, i fler ämnen och i fler kurser. Den nya Statens skolinspektion ska nu få till uppgift att gå in och dubbelrätta ett ganska stort urval av dessa prov varje år. För att kolla att rättningen sker med rimliga kravnivåer. Och sedan går man in och jämför med betyg på samma skolor och det ska man göra varje år, det skrivs ju mer än en miljon nationella prov varje år. Skolinspektionen kommer kanske att rätta 100 000 av dem varje år. Dubbelrätta. Lärarna rättar dem först. Jag menar att det här blir en betydande uppstramning i betygssättning. Det är klart att en skola som då systematiskt sätter glädjebetyg kommer Skolinspektionen att ta i örat.
Men skolverket har redan undersökt saken, och skriver i en rapport att "den genomsnittliga betygspoängen har varit i det närmaste konstant de senaste fem åren. Utifrån betygsstatistiken går det därför inte att hitta några belägg för att så kallad betygsinflation existerar i gymnasieskolan". Har skolverket fel?
– Inte på just det som de har granskat, där har de helt rätt, men de har som sagt bara granskat betygsmedelvärde, det finns ett par andra fakta som också är sant, nämligen att för det första så är det i årskurs 9 så har betygsmedelvärdet ökat mycket påtagligt och nästan oavbrutet under en tioårsperiod.
Men det här är ju gymnasiebetyg det handlar om…
– Ja, men sedan är det så att vid gymnasiet så har andelen MVG ökat kraftigt. Betygsmedelvärdet, det är ju alla betyg som sätts över huvud taget, men antalet elever som har 20,0, det vill säga MVG i alla ämnen, har ökat mycket påtagligt.
Då måste IG ha ökat också då om snittet…
– Ja eller andra betyg har sjunkit någonstans. Så det är ju inte bara IG och MVG som räknas utan betygsmedelvärdet. Så att skolverket har ju rätt i det som de har granskat, och forskarna på DN debatt hade också rätt, men de granskade två olika saker. Sedan har skolverket gjort en annan rapport, som också kom i december i fjol, som visade att just i årskurs 9 har det gått upp kraftigt. Om betygen ökar över en period, är det då fel? Det beror ju på. Har elevernas kunskaper ökat under samma period? Då är det ju rätt att de ska ha högre betyg.
– Det är bara det att då blir det konstigt för i de internationella undersökningarna så har ju Sverige snarast sjunkit i kunskapsresultat. Samtidigt så stiger betygen. Då är det något som är konstigt.
– Det går inte att ta gift på att det förekommer betygsinflation, men statistiken väcker tillräckligt mycket frågor för att anta att det kan förekomma betygsinflation. Då frågar vi: "Är det allvarligt?" Ja, det är det, för legitimiteten och trovärdigheten i betygssystemet bygger ju på att alla uppfattar att betyg som sätts är rättvisa och objektiva. Om det finns väldigt många som tror att det är det inte, då är det väldigt skadligt. Det är därför vi går in med de här kontrollåtgärderna.