Några dagar före EU-valet skänkte Abba-Benny en miljon till FI, och ni spurtade upp till 2,2 procent. Hur många miljoner behöver ni för att komma in i riksdagen?
– Jag är inte säker på att det hänger på pengarna, men de skulle ju inte sitta i vägen. Eller hur? Hur många miljoner, det vet jag inte, men alltså när man tittar på de andra partiernas valbudgetar, också de små, så ligger de ju på 5-6 miljoner så, 7-8 kanske. Alla som känner sig manade, det är bara att komma…
Har ni pratat om ekonomiskt stöd inför riksdagsvalet?
– Nej, det har vi inte gjort. Det var en mycket speciell insats som han gjorde, en stor demokratiinsats. Det handlade om allt strul som var med valsedlarna. När jag, vi berättade om det innan valet, och när han hörde det, så ringde han och sa så här får det bara inte vara. Människor måste kunna träffa fria val. Och det är ju faktiskt vad det handlar om och detta är en viktig demokratifråga. Människor ska ha frihet att välja vilket parti de vill. Det har de inte om det inte finns upplysningar i vallokalen som talar om att det alltid går bra att ta en sådan här vit sedel och skriva namnet. Det var så mycket strul med detta.
– Jag har skrivit till riksdagens talman och bett honom att ta ett initiativ. Han talade med gruppledarna och de beslutade sig för att inte ta något initiativ utan skicka över frågan till konstitutionsutskottet. Man måste ändra vallagarna och det låter sig inte göras innan nästa val. Jag hoppas naturligtvis på att det finns några pigga ledamöter i konstitutionsutskottet som tar ett initiativ, men jag har inte mycket förhoppningar. De etablerade partierna var under valrörelsen fullständigt kalla för det här. Vi hade stora problem.
Om vi bara tar några korta frågor och korta svar…
– Det är svårt med mig.
Vi vet, ha, ha! Om Fi landar på bara någon procent av rösterna i valet, 0,68 procent, hur ser du då på din roll i fortsättningen?
– Ja, jag tror nog att jag ska se på min roll i framtiden oavsett vad vi landar på. Jag har ju hållit på länge, också som talesperson för det här. Valresultatet är inte det som gör att jag kommer att överväga vad jag vill göra i framtiden, utan jag är fullt medveten om att det här är ett långsiktigt arbete och det kommer att fortsätta för det är nödvändigt. Tänk dig om kvinnorna som drev rösträttsfrågan, det tog 15 år i Sverige. Tänk om de efter sju år hade sagt "va fan, nu ger vi upp det här". Då hade vi inte kommit så långt som vi har gjort.

Du jobbar även som konsult åt PR-firman Ideal PR. Vilka är dina kunder?
–Firman, ägs av Amanda Mogensen och de hyr in mig ibland, de har nog som policy att inte prata om vilka kunder de har. Jag vet inte…
Kan du tala om vilka kunder du jobbar för då?
– Nej, jag är ju via den firman. Så det kan jag inte göra. Men JAG arbetar ju direkt själv också och jag är ute och pratar om jämställdhet i en massa olika aspekter. Jag anlitas av universitet, högskolor och länsstyrelser, och privata företag också, med ledarskapsutbildningar och kommunikationsutbildningar. Det är väldigt, väldigt brett.
Vad tjänar du på jobb som PR-konsult?
– Jag är ju inte PR-konsult på det viset, utan det som jag har arbetat med där jag har varit inne via Ideal Kommunikation AB så är det ju utbildningar.
Vad tar du per timme då?
– Det är olika, jag har inte någon fast sådan taxa och den ligger också på agentur och då har de ett pris och så tar de sina avdrag och så. Det är väldigt mycket en förhandlingsfråga. Jag jobbar mycket med verksamheter som inga pengar har, ska jag säga. Skolor har ju väldigt lite pengar, kvinnojourer, ja, föreningar av olika slag har väldigt lite pengar. Jämställdhetsarbete är inte det som premieras när det gäller att avsätta medel i budget för utbildningssatsningar. Det gäller både offentlig sektor och privat sektor. Det är ett problem.