Om man tar upp några konkreta sakfrågor: I ert partiprogram står det: "Under utredningstiden för anmälda vålds- eller sexualbrott mot barn ska den misstänkte inte ha någon umgängesrätt med barnen”. Kan inte det här innebära att det blir väldigt vanligt med anmälningar i samband med vårdnadstvister?
– Att man skulle använda det som ett tillhygge?
Ja.
– För att på det viset förhindra…
Ja.
– Det stora problemet är att barn används som vapen i vårdnadsstrider över huvud taget. Det kan ju handla om sådana här saker, det kan handla om sabotering av umgängesrätt, det kan handla om väldigt mycket saker. Där är ju det stora problemet, och vill man jävlas på olika sätt så kan man använda…
Skulle inte det här verkligen…
– Att vi har tagit upp den här frågan är ju utifrån den verkligheten som är när barn som har blivit utsatta och ändå tvingas till att träffa den person som har utsatt dem för övergrepp. Det är ju otroligt allvarligt och traumatiskt och skapar mycket, mycket stora problem. Det är därför som vi har tagit upp den här frågan.

För att komma åt de fallen… det väger tyngre än den rättsosäkerhet som det skulle betyda?
– Ja, jag tror att man måste se att hela processen runt vårdnadsfrågor, behöver moderniseras över huvud taget och man behöver få in mycket mer av samtal och rådgivning omkring vårdnadsfrågor för att på det sättet tidigt undvika att det blir en strid med advokater, för barn är inga ägodelar. Det här är ju liksom rester också av ett tänkande som går tillbaka till att kvinnor var ägodelar, när kvinnor var mäns ägodelar, och barnen också på det viset var ägodelar, nu är ju inte kvinnor sedda som mäns ägodel längre, men barnen är då på något sätt sedda som föräldrarnas egendom som man skulle kunna dela rättvist på, precis som när man delar upp en hög med pengar. Det där tänkandet måste förändras och det måste resultera i en annan lagstiftning kring de här frågorna.