På ett seminarium i Almedalen fick du frågan om inte regeringens avdrag för hushållsnära tjänster är ett sätt för kvinnor att ta sig bort från grytorna. Då svarade du att ”Det är att spotta mig i ansiktet att påstå att de småpengarna skulle vara en lösning”. Vill du avskaffa systemet eller satsa mer pengar på det?
– Nej, det betyder att jag tycker att det är fel tänkt. Jag har ju aldrig försvarat hushållsnära tjänster, det avdraget. Jag tycker att man ska betala människor för det arbete de gör och om det är något man vill subventionera så ska det gå till verksamheten. Ett väldigt bra exempel på vad som kan hända när man flyttar tjänster hemifrån, är förskolan och barnomsorgen. Det var för inte så hemskt länge sedan något som kvinnor skötte hemma och de kvinnor som inte kunde sköta det hemma hade en barnflicka eller möjligen dagmamma.
– Nästa steg var att flytta det en liten bit utanför. Det skulle vara så hemlikt som möjligt och det skulle vara så nära mamma som möjligt, så det skulle vara en dagmamma. Och sedan kom kravet på att göra verksamheter till det som heter förskola. Att föra in pedagogik och det blev ett yrke och det blev organisering och det blev krav på både arbetsmiljö och på kunskapsutveckling och den här resan från barnpassning till förskolepedagogik, det har ju varit en lyckosaga som dels har varit väldigt bra för barnen, dels har gjort det möjligt för kvinnor att arbeta med andra saker än detta. Det har gett arbete till många kvinnor som arbetar inom förskoleverksamheten, men också gett många av oss kvinnor som inte jobba där, möjlighet att jobba med annat. 
– Det har ju varit en motor i samhällsbygget och är, vill jag säga, inte minst så lägger vi grunden för en pedagogisk utveckling som ju går ihop nu också med skolan och så, som ger en bra start för väldigt många. Så kan det gå när man i stället för att privatisera och låsa in, låter tjänster växa upp. Barnflickan fick växa upp och verksamheten växte upp till förskolan. Det har alla tjänat på, människor med ett ökat kunskapsinnehåll. Och det subventioneras. Inte så att jag gör avdrag i min portmonnä, eller utan det subventioneras genom att vi alla är med och betalar för det.
– På samma sätt skulle man ju då kunna tänka sig, vad finns det mer, hemma, som är osynliggjort och obetalt som vi skulle kunna flytta ut, det pratade vi om på det där seminariet. Är det så givet att vi alla tycker att det är så väldigt kul att stå och röra i våra egna grytor varenda kväll. Vad skulle hända om vi samtidigt som vi hämtade ungarna på dagis eller fritids också hämtade hem middagsmaten så att det bara var att skära upp lite bröd? Hur många skulle tycka att det var en bra idé? Till en så låg penning att det inte skulle vara en ekonomisk fråga. Förstår ni vad jag menar?
– Vad skulle hända om vi kunde lämna tvätten på morgonen när vi går till jobbet och hämta den om två dagar på vägen hem från jobbet eller kanske ställa den i farstun till och med i stället för att alla springer med tvättmaskinen och torktumlaren på nätterna? Det finns många saker där man skulle kunna diskutera att flytta ut och på det viset också kunna få in mer kunskap och professionalism i detta.