Hur beskriver du läget i svensk ekonomi just nu?
- Sverige är ett av de länder som det just nu lyser en sol över. Det skapar en dubbelhet. Vi har mycket stark tillväxt och sysselsättningen ökar med nästan två procent nu samtidigt som den faller i flera andra länder, säger Anders Borg.
Vad betyder det för hushållen?
- Vi har inte några stora obalanser så vi har goda skäl att tro att hushållen kan fortsätta ha det bra eftersom inhemsk tillväxt och export kan utvecklas starkt de kommande åren.
Vad finns det för risker runt hörnet?
- Grekisk ekonomi står inför stora utmaningar. Spanien har också problem av karaktären att man måste känna oro för banksystemet. Amerikanska hushåll är väldigt obenägna att börja konsumera. Så det finns internationella risker som gör att man måste vara försiktig.

"Muskelpaketet i Europa"

Tror du att det finns risk för en dubbeldipp i USA med en ny kris?
- Jag tror mer att det kan vara så att vi har en lite längre period av anpassning där hushållen inte längre kan låna till konsumtion och att vi därför får se en husmarknad som går trögt. En amerikansk återhämtning handlar ju ofta om tillväxt på 4-5 procent. Nu kanske tillväxten under flera landar på 2-3 procent och det är ju en långsam återhämtning med amerikanska mått mätt.
- Så jag tror inte att vi ska räkna med att det är USA som drar i världsekonomin de kommande åren utan det är mer Asien, Latinamerika, Ryssland och sen är det starkt här och i våra grannländer. Norden tycks ju vara muskelpaketet i Europa.
Vad har EU haft för betydelse för att stabilisera kriserna i Spanien och Grekland?
- Det är lite olika typer av problem. Grekerna har en statsfinansiell härdsmälta, spanjorerna har väldiga problem med sitt banksystem men båda har allvarliga problem. Sen har vi vid sidan av det irländarna med liknande svårigheter.
- I bästa fall stabiliseras det här. Vi har ju gjort breda insatser från EU och då växer de här länderna ur problemet. Samtidigt vet vi att marknader är instabila och har haft tendenser att vi får kriser då och då. För min del känns det som om vi har en beredskap för återkommande kriser.
Euron tog stryk i den svenska opinionen efter kriserna i Grekland och Spanien - hur ser du på det med lite distans?
- Jag tror att man ska ha respekt för att svenskarna har reagerat så. Det är klart att de som jobbar i våra tunga exportföretag som även drabbades av varsel och fallande produktion så var det en lättnad att kronan försvagades. Nu ser det ut som om Sverige, Danmark och Finland utvecklas likartat.
- Det är klart att man måste ha förståelse för att om man har så allvarliga problem som kring Grekland och Spanien känner svenska folket en skepsis mot europrojektet. Jag tror fortfarande att euron vore bra för Sverige men man måste ha respekt för att de här problemen är på allvar.

"Tror inte att det kan ske"

Håller du med Folkpartiet om att vi ska ha en ny folkomröstning om euron?
- En folkomröstning kräver att man har en bredd i stödet för euron och en bredd i den politiska uppbackningen för en ny folkomröstning. I min värld förutsätter det att Moderaterna, våra allianspartier och åtminstone Socialdemokraterna är överens om en ny folkomröstning. Jag tror inte att det kan ske inom kort tid.
På grund av socialdemokraternas inställning?
- Nej, i grunden på grund av att svenska folket är mer skeptiska på grund av de problem som varit i europrojektet. Det måste vi ha respekt för. Dessutom sker det stora förändringar av europrojektet där regelverket ändras. Vi stramar upp och det kan vara klokt att se var det landar.
Tidigare trodde bedömare att arbetslösheten skulle vända ner vid elva procent men nu vänder det tidigare. Vad beror det på?
- Vi trodde att arbetslösheten skulle vända vid elva procent med tanke på den allvarliga kris som vi haft eftersom det hade följt det historiska mönstret. Nu verkar vi vara på väg ner och vi kanske kan komma ner till åtta procent i slutet av året. Det vore glädjande eftersom arbetslöshet är oerhört kostsamt för människor.
- Men det är klart att vi vill pressa ned arbetslösheten ytterligare. Om vi ska tala om rättvisa och sammanhållning måste det bygga på full sysselsättning.
Vad har du för sysselsättningsmål?
- Det är det som är det svåra. I statistiken för sysselsättning ingår alla som är sjukskrivna och därför blir sysselsättningsmål ofta missvisande och arbetslöshetssiffror kan man påverka genom att genom att människor placeras i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller blir förtidspensionerade.
- Vi tycker att man ska ha ett bredare förhållningssätt. Vi ska titta på sysselsättning och arbetslöshet men vi ska också följa hur många som är sjukskrivna, hur förtidspensioneringen utvecklas och hur många arbetade timmar vi har. Och så ska vi göra allt vi kan för att följa alla de här indikationerna framåt.
Den svenska exporten har överraskat positivt efter finanskrisen. Hur ser du på exportsiffrorna?
- Den har överraskat alla bedömare, inklusive oss. De flesta trodde att våra bedömningar var för optimistiska när vi trodde att exporten skulle gå upp tre-fyra procent. Nu hade vi en ökning med 17-18 procent på exportsidan under andra kvartalet så det är en väldig kraft i återhämtningen på exportsidan. Förmodligen mattas ökningen av något med tanke på att USA är en stor del av vår exportmarknad, men det är klart att svenska exportföretag har varit väldigt konkurrenskraftiga på väg ur den här krisen.
Är det ett dukat bord som du eventuellt får lämna över?
- Jag har ju förhoppningen att jag får behålla det här bordet men vi ska inte sticka under stol med att vi har det bättre förspänt än andra länder. Nästan alla mina kollegor inom EU förbereder betydande skattehöjningar och betydande utgiftsnedragningar. Man talar om att frysa löner för offentliganställda och uppsägningar inom vård och omsorg. Det gör inte vi. Vi kan diskutera reformer eftersom vi har tagit ansvar under krisen.
- Men det är klart att med en arbetslöshet som är så hög som den vi har är det ett väldigt omfattande politiskt projekt även för nästa mandatperiod. Vi måste fortsätta att stärka arbetslinjen.

Isländska härdsmältan

Ni har kritiserats för att vara för snåla med reformutrymme av prognosmakare. Varför fläskar ni inte på med mer löften?
- Nu ser det i och för sig ut som om vi har betydligt starkare överskott även på kort sikt men de överskott i ekonomin som vi förväntas få ligger bort mot 2013 och 2014. Det är rätt många år framöver.
- Prognosmakare för ekonomin är väl ungefär lika skickliga som meteoreloger. Om vi är osäkra på utvecklingen de kommande sex månaderna är det klart att vi är väldigt osäkra på vad som händer om tre-fyra år. Det gäller att vi inte tar ut det här i förskott.
Förstår du inte att det finns en otålighet bland exempelvis yngre arbetslösa att ni inte använder några extra miljarder för att skapa fler jobb?
- Det har jag stor respekt för. Men problemet är att när vi haft de här diskussionerna om för lite och för sent, som vi haft i Sverige och Europa, ser vi att de länder som fallit för frestelsen sitter med väldigt stora underskott och där vågar hushållen inte konsumera och då blir det inget drag i byggmarknaden och då vågar inte företagen investera och då får man inget drag i industrin och då går hela ekonomin i stå.
- Ordning och reda i offentliga finanser är nyckeln till en stabil återhämtning.
Har det varit svårt att vara en "bromsminister" med tanke på att ni är fyra regeringspartier?
- Jag tycker att vi kunnat hantera det här bra. Vi från finansdepartementet har presenterat ramarna för ekonomin och sen har vi förhandlat om hur de ska användas.
Vad har varit svårast under de senaste fyra åren?
- Det var givetvis hösten 2008. Vi hade en allvarlig risk för att den isländska härdsmältan skulle komma mot Norden och vi hade Lettland som såg väldigt skakigt ut så det är klart att om vi haft en fullskalig bankkris hade det naturligtvis påverkat Sverige allvarligt.
Var det inte roligare i valrörelsen då ni kunde lova betydligt mer eftersom ni även skulle göra rejäla åtstramningar?
- Nu är vår bedömning att vi inte kan göra några fler omfattande förändringar av sjukförsäkring eller förtidspension. Vi ska starka offentliga trygghetsförsäkringar och vi har förstärkt arbetslinjen där. Vi ser inte att det går att göra några stora åtgärder där och följaktligen kan vi inte lova några breda skattesänkningar.
Hur svårt har det varit att säga nej till slopad värnskatt (fem procent extra marginalskatt för höginkomsttagare)?
- Det vi vet är att sänkta skatter för låg och medelinkomsttagare har större effekt på sysselsättningen. Det är det som gör att folk lämnar utanförskap eller att ungdomar kommer snabbare in på arbetsmarknaden. Värnskatten har större betydelse för att det ska löna sig med utbildning och företagsamhet och enligt min uppfattning har Sveriges huvudproblem varit att vi har ett för stort utanförskap. Då har det varit logiskt att först prioritera det som har störst effekt på sysselsättningen.
- Om man tar bort värnskatten leder det till väldigt sneda fördelningseffekter. Det leder till tiotusentals kronor i skattesänkningar för de som har höga inkomster. Det är svårt att förena med att vi inte har ekonomiskt utrymme för så stora skattesänkningar för låginkomsttagare.

Värnskatten

Men är det inte ett svek mot de alliansväljare som hade trott att ni skulle ta bort värnskatten?
- Men alltså, jag var ju med och skrev Bankerydsmanifestet och valmanifestet och det var ju inte så att vi gav ett löfte om att ta bort värnskatten. Vi sa att vi hade en ambition om det fanns utrymme för det.
Vad väljer du - ett sjätte jobbskatteavdrag efter det femte som ni har som ambition att genomföra efter valet eller slopad värnskatt?
- Jag tänker inte ge mig in och spekulera i något som nu ligger bakom skarpa förslag och reformambitioner. Det går inte att ha ett tredje begrepp. När det gäller arbetsgivaravgifter, bolagsskatt och värnskatt ser vi i dag inte några möjligheter att genomföra lättnader. Det säger vi för att det inte ska uppstå missförstånd.
Ni har fått kritik från Socialdemokraterna för skattesänkningarna under de senaste fyra åren men samtidigt vill de inte ta bort skattesänkningarna. Hur ser du på det?
- Socialdemokraterna ligger ju kvar med många av våra skattesänkningar men samtidigt ska man se att de också lägger tillbaka en del skattehöjningar som exempelvis bensinskatten men också skattehöjningar direkt på hushållen. Socialdemokraterna är ett parti som lätt hemfaller åt skattehöjningar men nu har de märkt att det finns en stark opinion där människor vill ha sänkt skatt eftersom det ger fler jobb. Då har de backat men det är en omvändelse i ett sent skede. Socialdemokraterna är ett skattehöjarparti.
Vad är det som är bäst i det rödgröna valmanifestet?
- Jag tycker att det är bra att de prioriterar förskolan. De flesta föräldrar tycker nog att det är bra om man kan höja kvalitén i förskolan men det skulle vara bra om de också hade en tydligare inriktning mot kunskap i förskolan. Vi har valt att lägga pengarna i själva skolan istället, men det är klart att också förskolan är en väldigt viktig verksamhet.
Vad har du reagerat mest negativt på?
- Vi ser att det finns många åtgärder som slår mot jobben. Det som har den största enskilda effekten är höjningen av arbetsgivaravgifter. Höjs avgiften med 15 procent märks det direkt i ungdomsarbetslösheten. Ett litet företag har inte någon stor lönsamhet till att börja med och kan man inte vältra över det på kunderna måste man dra ned på personalen och då blir det färre ungdomar som får jobb.
- Om du som livsmedelshandlare med tio ungdomar anställda får en skattebelastning på 350 000-400 000 kronor måste du ta det nånstans. Då kan du antingen höja priset eller dra ned på personal. Jag tror att det blir svårt att höja priserna och då får man tyvärr börja titta på personalkostnaderna och det innebär att fler unga kommer att ställas utanför. Det är så stora belopp att det märks.
- Tyvärr är det så att unga tenderar att jobba i samma branscher och det betyder att de företag som drabbas ofta har fem-tio ungdomar anställda.
Finns det en risk för ny girighet inom näringslivet när man glömmer krisen?
- Jag tror att det är ganska tydligt att man glömmer kriser efter några år och då får man den här känslan av osårbarhet och så tar man allt större risker och i takt med att stora risker ger stora vinster släpper man på kontrollen och då får man nya bubblor som till slut smäller. Jag tror att vi måste ha skarpare inspektioner, stramare regelverk och mer medvetenhet om risker i bankerna.
- Det har varit mycket internationellt arbete kring detta, men under nästa mandatperiod måste vi genomföra mycket av det i Sverige.
- Jag tror inte att man kan reglera bort girighet och risktagande. Det här är vinstdriven verksamhet där man gärna tar kortsiktiga risker för att tjäna pengar. Vi har varit tydliga mot bankerna att om de förstör sitt kapital genom risktagande är vi beredda att ta över dem och då är det aktieägarna som får ta smällen.
- I grund och botten har vi en ordning som är stram för bankerna men vi behöver också ställa krav på dem. Jag tror att banker måste ha mer kapital för sin verksamhet än vad vi haft historiskt.
Går det att göra mer för att stoppa bonusar med hjälp av lagar?
- Om vi får tillbaka kulturer där detta blir för vildvuxet får man skärpa regleringen. Men man måste också vara realist - det går inte att reglera bort girighet. Vi kan motverka det och försöka dämma upp det och försöka bekämpa det men det kan komma tillbaka i olika former.
HQ Bank och Carnegie har kollapsat under de senaste åren. Förstår du om banksparare kan känna oro?
- Vi har ju insättarskydd för de som har pengar placerade och fondsparare har också ett omfattande skydd. Vi har ett stramt regelverk och Finansinspektionen ska övervaka det. Om vi ska dra någon slutsats av det som hänt i Sverige är det att vi ska ge Finansinspektionen stöd att övervaka finanssektorn.
Hur ser du på regeringens hantering av Saab och Volvo?
- Jag tror att vi gjorde klokt i att inte gå in och äga industriföretag. Vi har gett vissa garantier och lån mot noggranna säkerheter och kontroll över att pengarna stannar i bolagen. Jag tror att det är rätt att vara väldigt försiktig med industristöd. Vi har som huvudansvar att sköta välfärden. Vi kan inte ta pengar från barnomsorg och skola för att stoppa in i bilföretag.

"Extremt traumatiskt"

Hur har det varit att sitta i regeringen under de här fyra åren?
- Det här är ett intressant och spännande jobb där man sällan kan veta vad nästa halvår för med sig. När jag blev finansminister trodde jag ju inte att vi skulle gå in i den värsta finanskrisen sen depressionen. Det är klart att hösten 2008 var extremt traumatisk. Det var väldigt speciella förhållande att arbeta under och det kommer jag förhoppningsvis aldrig få uppleva igen.
- Sverige som helhet var mer robust tack vare att vi var med om en allvarlig kris på 90-talet var vi beredda att ta i med hårda nypor. Vi släppte inte iväg pengar till bankerna och vi släppte inte iväg pengar till bilföretagen. Vi värnade den offentliga ekonomin och därför har vi nu inte fyra-fem år av nedskärningar framför oss. Vi tog ansvar i den situationen på grund av att vi har en stark ansvarskultur i Sverige.
Hur trivs du i regeringslaget?
- Jag tycker att det fungerar väldigt bra. Vi har fyra partiledare som brinner för de olika värderingar som partierna står för. Det är uppenbart att Jan Björklund har ett starkt kunskapsengagemang, Göran Hägglund vill verkligen att vi ska få en vård som blir bättre och Maud driver miljöfrågorna tydligt.
- Om jag jämför med klimatet med 91-94 har det varit mycket högre grad av hjärtlighet och omtanke och kamratskap. Om jag varit i en debatt är det inte sällan tre-fyra statsrådskollegor som skickar sms och kommenterar och stöttar varandra.
Du och Littorin hade ju känt varandra längst - saknar du honom i laget?
- Sven Otto och jag har känt varandra under många år. Han har ju gått igenom en mycket tuff period under de här månaderna. Jag har tänkt mycket på honom men nu har han valt att vara en privat person och jag respekterar hans privatliv.
Hur ser du på det som han utsatts för?
- Det går inte att för mig gå in och värdera det. Jag kan inte avgöra vad som stått i tidningarna.
Vilka andra politiska frågor brinner du för?
- Jag lever ute på landsbygden och man färgas mycket av sin vardag och umgänge. Jag tycker att landsbygdsfrågorna är väldigt viktiga. Vi som bor ute på landet måste ha tillgång till skolor. Många av mina grannar jobbar inom branscher som skog eller lantbruk där människor jobbar hårt under tuffa villkor med ofta rätt tunna ekonomiska marginaler. Jag tycker att det är viktigt att vi erbjuder landsbygdens folk en vettig utveckling.

"Har en tung arbetsbelastning"

Vad innebär det konkret för dig att bo på landet?
- Jag har exempelvis blivit mer skeptisk till bensinskatt. Där har jag färgats av var jag bor och hur människor lever på landet.
- Jag tycker också att jämställdhet är en viktig fråga. Alla toleransfrågor är viktiga för ett land. Det har med jämställdhet att göra, det har med vår syn på invandring att göra och homosexuellas rättigheter.
- Jag tycker om Sverige, Holland, Danmark - öppna länder som präglas av att vi tar in impulser utifrån och respekterar människors behov av att forma sitt liv.
Men hur jämställd kan du vara själv med tanke på att du har ett krävande arbete?
- Med tanke på att jag har familjen i Katrineholm och jag bor här i Stockholm i veckorna så är det klart att vi lever i en jämställd relation när vi lever tillsammans men jag har en så tung arbetsbelastning att jag bor här i veckorna.
Varför har du inte tagit med dig familjen till Stockholm?
- Vi har nog landat i att det här med att bo på landet är vår trygghet. Vi vill ha tillgång till natur och erbjuda våra barn en uppväxt i den trygghet som man får på landet i form av små skolor och närhet till släkt och vänner och ett annat tempo. Jag tycker också att det är viktigt att vårda min familjs trygghet med tanke på att jag är en offentlig person. Vi lever ju i en mer normal värld ute på landet än vad vi hade gjort i Stockholm.
På Youtube är det mest sedda klippet med dig från din ungdom där du är med hos Robert Aschberg i Diskutabelt - var har den radikale Anders Borg tagit vägen?
- Han har åldrats och blivit tunnhårigare. Det är väl så med unga studenter, de har radikala tankar och även jag var mer vildvuxen när jag var ung. Det är en av charmen med ungdomen.