I början av 2000-talet kom de första larmen om att lusplågan var på väg tillbaka. Statistik från saneringsföretaget Anticimex visar att den tycks ha kommit för att stanna. Medan företaget i mitten av 1990-talet bara gjorde ett tiotal utryckningar mot vägglus per år i Stockholmsområdet, har det de senaste åren handlat om mellan 250 och 300 stycken. Troligen ser det likadant ut på andra håll i landet.

I bagaget

Samma trend ser saneringsföretaget Nomor, berättar Kenth Gröndahl som har 30 års erfarenhet av skadedjurssanering. - Vi brukar alltid fråga de drabbade varifrån de har fått det. I de flesta fall är det efter resor, säger han till TT. Kackerlackor, mjölbaggar och pälsänger är mycket vanligare skadedjur i Sverige. Men för dem som drabbas av vägglus blir det ofta väldigt plågsamt. - Obehaget med vägglöss är att de är blodsugare på människor. När vi väl blir medvetna om att vi drabbats kan de ha hunnit bli ganska många, säger Jan Jungerstam, biolog på Anticimex. Lössen kommer bara fram för att äta på natten. På dagen gömmer de sig i närheten av sovplatsen, till exempel bakom tavlorna, i eluttagen eller i gardinstängerna.

Pulver och värme

Att bara byta sovrum är ingen bra idé, för då följer lössen efter till andra delar av bostaden. För att sanerarna ska veta var de ska leta rekommenderas de drabbade att fortsätta sova i samma rum under saneringstiden, som kan bli flera veckor. Därför kan lössen inte bekämpas med kemikalier. Det vanliga är i stället att de tas bort med dammsugare. Värmebehandling fungerar också. Då sätts de möbler som ska saneras i ett tält som värms upp till 55-60 grader, vilket tar kål på lössen. Ibland används också ett pulver som när det fastnar på luskroppen gör att djuret torkar ut. Reaktionen efter lusbett varierar mellan människor. Många får små svullnader som liknar myggbett, men extra känsliga kan få smärtsamma svullnader som breder ut sig utanför bettstället. Cecilia Klintö