Så får du hjälp

Fakta

10 vanliga diagnoser

Bipolär, borderline och panikångest – har du också svårt att hänga med i terminologin?

Här är en guide till tio av de vanligaste diagnoserna för psykisk ohälsa i Sverige.


ADHD

Attention-Deficit/­Hyperactivity Disorder eller Uppmärksamhetsstörning/­hyperaktivitet är en funktionsnedsättning som innebär koncentrationssvårigheter. Den drabbade har ofta problem med att reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser.

ADD

ADD är en variant av ADHD. Den som har ADD blir ofta lätt distraherad men är inte överaktiv. I stället kan man ha svårt att komma i gång med aktiviteter och att få saker gjorda.

Anorexi

Anorexi är en ätstörning som innebär att man bantar så kraftigt att man svälter sig själv. Den drabbade är mycket rädd för att gå upp i vikt och tänker ständigt på vad man ska eller inte ska äta.

Autistiskt syndrom

Autism är en funktionsnedsättning som innebär man har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det gör att man har svårt med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Man har också begränsade intressen och beteenden.

Aspergers syndrom

Aspergers är en lindrigare form av autism. Den drabbade har svårt att ta in, bearbeta och tolka information. Det är dock vanligt att någon med diagnosen har stor uthållighet och ovanligt lätt att koncentrera sig på uppgifter som upplevs intressanta.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att den drabbade i perioder är antingen manisk eller deprimerad. En manisk person kan förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och många förlorar livsglädjen.

Borderline

Borderline är en emotionellt instabil personlighetsstörning. Den drabbade har problem med snabba känslomässiga svängningar, från lugn och glädje till ångest eller nedstämdhet. I samband med stress kan en person med borderline-diagnos reagera med raseri eller ångest med starka självdestruktiva inslag.

Bulimi

Bulimi är en ätstörning som innebär att man hetsäter och inte upplever sig ha kontroll över ätandet. Den som är drabbad av bulimi försöker sedan göra sig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel.

Depression

Om man har en depression känner man sig sällan glad, inte ens när man gör sådant man vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga och tröga att utföra. Man får ofta ångest, svårt att koncentrera sig och sover dåligt.

Panikångest

En form av ångest kallas panikångest eller panikattack. Det är stark ångest som kommer plötsligt och varar minst ett par minuter. Panikattacken kan kännas plågsam och överväldigande. Det är vanligt att den drabbade tror att något farligt eller livshotande ska hända när man får en panikattack.

Källa: Vårdguiden (www.1177.se)


Är du också ung och lider av psykisk ohälsa? Var med och hjälp oss bryta tabut!

Det ska inte vara något att gömma och skämmas för. #vågaberätta – dela dina erfarenheter och din historia.