Foto: Matt CardyFoto: Matt Cardy
 Foto: Matt Cardy
Foto: Matt CardyFoto: Matt Cardy
 Foto: Matt Cardy

Vad som helst är bättre än kriget

Publicerad

Död. Svält. Förödelse.

Ingen flyr från Syrien för nöjes skull, men så länge krigets plågor är enda alternativ kommer människor att fly.

Desperationen vi ser i Budapest sätter fingret på EU:s splittring och nu är det bråttom att enas.

De tusentals flyktingar som sitter fast vid tågstationen Keleti i den ungerska huvudstaden Budapest sitter inte där för att de vill. De vittnar om hunger, törst och trötthet i hettan. De vittnar också en besvikelse över att de tågbiljetter som de kan ha betalat tusentals kronor för inte längre räcker för att resa vidare norrut i Europa. Det krävs ingen större empati för att se desperationen som driver de här människorna, inklusive familjer med små barn, till att trotsa alla risker och söka sig till Europa. Men så är också i princip vad som helst bättre än kriget i Syrien och Irak, som inte alla men de flesta av dem flyr ifrån.

Oavsett vem man flyr ifrån: al-Assad-regimen, den brutala jihadistgruppen Islamiska staten (IS), illdåd begångna av andra väpnade grupper eller någon annan del av krigets fasa så har man gjort bedömningen att den farliga flykten ändå är värd risken. Ingen flyr från Syrien för nöjes skull, och flyktingar vittnar om hemska upplevelser i varje del av deras resa.

 

Men att det nu sitter tusentals människor på Keleti-stationen, under trappor och på smutsiga madrasser, och inte vet vad de ska göra handlar inte bara om vad de flytt ifrån. Det handlar om att europeiska länder inte har klarat av att fatta gemensamma beslut om hur Europa ska kunna hantera migrationsfrågan, och därför uppstår kaos.

Ungern säger sig bara upprätthålla EU:s lagstiftning som säger att asylsökande måste registrera sig i det land de först anländer i. Det är något som få flyktingar och få ankomstländer i dag vill, och flyktingarna vid Keleti kräver också högljutt att få åka vidare till främst Tyskland. Tyskland, redan det land i Europa som tagit emot flest flyktingar, gav förra veckan beskedet att man inte tänker tvinga tillbaka syriska flyktingar, även om det inte är deras ankomstland i EU.

Det har lett till ungerska anklagelser om att Tyskland underblåser migration. Tyska förbundskanslern Angela Merkel avvisade i tisdags uttalandena från Ungern, och sade att hon bara konstaterat att syrier har goda chanser till asyl i Tyskland, vilket inte borde komma som en överraskning. Österrike kritiserar i sin tur Ungern för att låta migranter åka vidare utan visum, och i skuldsnurrans nästa varv så slår Ungern tillbaka kritiken och varnar för att peka ut enskilda syndabockar.

 

I den här spiralen tycks många ha tappat bort det faktum att de flesta av flyktingarna vid Keleti – som paret Manal och Ibrahim som flytt med sina två barn och som intervjuats av Financial Times – planerade sin flykt betydligt längre sedan än så.

Oavsett visar oenigheten med all oönskvärd tydlighet upp splittringen inom EU, och dess paralyserande effekt. EU har nu hotat medlemsländer med juridiska påföljder om de inte upprätthåller EU:s migrationsregler. Exakt vilka länder det handlar om har man inte sagt, men det ska handlar om minst tio stycken.

Om två veckor ska europeiska ledare försöka enas om hur man kan tackla den pågående krisen. Till enighet är det i dag långt men det är också bråttom, eftersom antalet flyktingar knappast kommer att minska. För det första – och det här är det överlägset viktigaste – finns det inga tecken på att de hemska konflikter i Mellanöstern, som främst orsakar läget Europa nu står inför, snart tar slut. För det andra, påpekar journalisten Jenan Moussa, är migrationsströmmarna säsongsberoende och många kommer att försöka att med livet som insats ta chansen innan den kalla vintern kommer.

Samtidigt, påpekar The Economist, motsvarade hela 2014 års asylsökande bara 0,03 procent av EU:s hela befolkning. Den siffran lär komma upp i samtalen om hur ansvaret för de som trots allt tar sig till Europa fördelas. Om ett gemensamt ansvar inte tas, konstaterar politiker och experter, går EU:s fria rörlighet ett osäkerhet öde till mötes. För att inte tala om alla de människor som riskerar allt för att fly undan något ännu värre.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag