Bland sommarblommorna i det grunda diket ligger en bit avspärrningstejp kvar.
- Här kom jag med bilen och såg mamma i skenet av lamporna. Jag sprang ut och drog upp henne ur vattnet. Samtidigt som jag ringde ambulansen försökte jag göra hjärt- och lungräddning. Det var kaos, säger Markus Mossberg.
Det har gått fem månader sedan Yvonne Swedberg hittades död i diket en kall och stjärnklar marskväll. Hennes 69-årige sambo hade då kommit hem till Markus Mossberg och sagt:
- Nu kan du åka och hämta din jävla morsa i ett dike.

Anade det värsta

Markus Mossberg anade genast det värsta. Han sprang och hämtade sin digitalkamera eftersom han lärt sig att alla skador måste dokumenteras om en anmälan ska leda till en fällande dom. Samtidigt som han satte sig i bilen på väg ut mot Aspabruk där mamman skulle ligga, ringde han polisen.
- Men jag trodde att hon bara var misshandlad igen, säger Markus som visar platsen där han fann sin mamma.
En bit längre in i skogen visar han också ett av mammans smultronställen, en rastplats, där hon brukade vara med sitt jaktlag och promenera med sina älskade golden retrievers.
- Det var morsan som tog hand om rastplatserna, satte upp sin konst och blommor och så, säger Markus Mossberg och skakar på huvudet åt att hon skulle bli ihjälslagen någon kilometer från den plats där hon kände trygghet och glädje.

Kontrollerades med våld

Yvonne Swedberg blev tillsammans med den 69-årige mannen runt 2000. Snart började han kontrollera henne med våld och hot. Hon fick inte använda telefonen, sönerna fick inte ringa dit och hon sålde sin hund för 69-åringens skull.
2005 dömdes 69-åringen för första gången till fängelse för misshandel av Yvonne. Men han lyckades locka tillbaka henne. Våldet fortsatte. 2007 dömdes han till fängelse för misshandel igen. När han sedan släpptes ut i november tog det bara tre dagar tills nästa misshandel. Men polisen hann aldrig utreda anmälan förrän Yvonne mördades i mars.
Under den här perioden försökte Markus Mossberg få sin mamma att lämna sambon.
- Men hon var alltid rädd och hade massa ursäkter om hur svårt det skulle bli med pengar och möbler och sånt, säger han.

Besviken på samhället

Vid den sista misshandeln tog han henne till socialen. Men i stället för att ge henne stöd gav de henne kraven de hade för att hjälpa henne, bland annat inga hundar och att de hade kontroll över hennes pension.
- När jag frågade om det inte fanns någon form av skyddsboende fick vi en lista på kommunens hyresvärdar, säger Markus Mossberg.
Han tror att samhället hade kunnat förhindra mordet.
- Morsan hade behövt veta att hon skulle få hjälp med ekonomi, möbler och hundarna. Inte få veta vilka krav det fanns, säger Markus Mossberg.
69-åringen nekar till mordet och kommer sannolikt att överklaga tingsrättens dom till 10 års fängelse för mord.