Leopardpälsen ingick i en utställning på Kulturhuset i Stockholm – men var troligen olaglig. Foto: Örjan Hallnäs Länsstyrelsen
Leopardpälsen ingick i en utställning på Kulturhuset i Stockholm – men var troligen olaglig. Foto: Örjan Hallnäs Länsstyrelsen

Utställd leopardpäls var troligen olaglig

Publicerad

Leopardpälsen ingick i en utställning på Kulturhuset i Stockholm – men var troligen olaglig.

Nu utreder länsstyrelsen om konsthallen gjort sig skyldig till artskyddsbrott.

– Vi hade slarvat med att ta reda på om konstnären hade ett intyg på att hon får visa det här verket. Vi antog att hon hade det. Men det var felaktigt från vår sida, säger Marianne Lindberg De Geer, 
chef för konst och design på Kulturhuset.

Konstverket föreställer en byst – gjord av päls från den utrotningshotade leoparden.

Det var på Kulturhusets utställning av Katrine Helmerssons livstidsverk som det kontroversiella konstverket uppmärksammades och anmäldes till länsstyrelsen.

Konstverket togs genast bort, men hade då redan varit en del av utställningen i två månader.

Saknade tillstånd

För att få sälja eller på annat sätt tjäna pengar på utrotningshotade djur krävs tillstånd - vilket Kulturhuset saknade. I och med att entrén till utställningen kostade pengar räknades det som kommersiell verksamhet.

Nu polisanmäls Kulturhuset av länsstyrelsen för artskyddsbrott. Något som kan ge böter och upp till två års fängelse.

Vill skydda de hotade djuren

Britt Forsén på länsstyrelsen berättar att den hårda regleringen är för att skydda de hotade djurarterna.

– De stora prickiga kattdjuren har högsta skyddsklass, säger hon och fortsätter:

– Just handel med djur och växter som omfattas av det som kallas CITES, är ett starkt hot. Tjuvskyttar är väldigt välorganiserade och det kan vara en närmast industriell verksamhet.

Ett CITES-intyg får man genom Jordbruksverket, men först när det säkerställts att föremålet inte kommit in i landet olagligt.

"Vi hade slarvat"

För att få sälja eller tjäna pengar på ett utrotningshotat djur krävs ett sådant intyg.

Marianne Lindberg De Geer, 
chef för konst och design på Kulturhuset beklagar missen.

– Vi hade slarvat med att ta reda på om konstnären hade ett intyg på att hon får visa det här verket. Vi antog att hon hade det. Men det var felaktigt från vår sida, säger hon.

Artskyddsbrott kan ge upp till två års fängelse. Hur ser du på det?

– Vi får ju stå vårt kast när vi gjort fel. Det finns inget att skylla på.

Att äga ett föremål från ett utrotningshotat djur är inte olagligt. Enligt Marianne De Geer hade konstnärinnan ärvt leopardskinnet som hon gjorde konst av.

Utställningen stängde den första februari.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag