Projektledaren Jan Larsson bakom de nya riktlinjerna medger att de blir kontroversiella, skriver Dagens Nyheter. Särskilt gäller det diffusa symtom som utmattningssyndrom och långvarig värk. Sammanlagt 90-talet diagnoser har fått ny sjukskrivningstid och riktlinjer om förväntad arbetsförmåga, något som börjar gälla från den 1 oktober.
- Vi kan inte säga att vi har god vetenskaplig grund för de nya riktlinjerna, säger Larsson som är på Socialstyrelsen.
- Det får vi ta. Om vi duckar för de svåra diagnoserna känns det inte så meningsfullt att ta fram riktlinjer.
Avsikten med projektet är att minska sjukskrivningar som saknar genomtänkt syfte. Den förra regeringen tog initiativ till det och den nuvarande stödjer det.

Noll dagar

I dag är den genomsnittliga sjukskrivningen 119 dagar för utmattningssyndrom. I normalfallet ska den vara noll dagar, vid svåra sömnstörningar kan det bli flera veckors sjukskrivning och riktlinjerna förutsätter en åtgärdsplan. Genomsnittliga sjukskrivningstiden för depression är 341 dagar. Lätt depression ska ge noll dagar och måttlig depression tre månader, medan allvarlig depression kan ge ett halvårs sjukskrivning.
Riktlinjerna har tagits fram i diskussion med grupper av medicinska experter. Dessa har utifrån sin kunskap och kliniska erfarenhet resonerat sig fram till vad som är rimligt utifrån allvarlighetsgrad och vad individen har för arbete, säger Jan Larsson på Socialstyrelsen.
En person med utmattningssyndrom ska i normalfallet inte sjukskrivas, enligt riktlinjerna.
- Sjukskrivning är sällan en bra behandlingsmetod. När det gäller det som man kallar utmattningssyndrom verkar det finnas ganska god enighet inom läkarkåren att sjukskrivning inte är någon bra behandlingsmetod, säger Jan Larsson.
Vem ska inte vara sjukskriven för utmattningssyndrom?
- Det är en person som upplever lätta besvär som egentligen är kopplade till livssituationen, besvär som man kanske får lära sig att hantera men som egentligen inte är sjukdom.
Det betyder inte att personen inte kan få hjälp av sjukvården, enligt Jan Larsson.
- Jag förväntar mig att man säkert kan få stöd att resonera igenom sitt problem, kanske få hjälp med att sova lite bättre.
Har man allvarliga sömnstörningar eller allvarliga kognitiva problem är det klart att man ska kunna bli sjukskriven medan man utreder problematiken, framhåller han.
- Vi är väldigt tydliga till hälso- och sjukvårdens läkare att det här handlar om normalfallet. Den patient de har framför sig kanske inte alls motsvarar normalfallet. Man kan mycket väl göra avsteg från riktlinjerna, men då är det viktigt att man motiverar det och att man har en strategi för vad sjukskrivningen ska leda till. Det saknas väldigt ofta i dag.
Vem ska inte vara sjukskriven för depression?
- Det är när depressionen är mild, du och jag skulle säga att man är ledsen. Det är inte att vara deprimerad.
Riktlinjerna ska börja implementeras i sjukvården i oktober.
- Men det är viktigt att försäkringskassan inte omedelbart börjar ifrågasätta läkarintyg, eller börjar dra sjukpenningen från folk.