I veckan lär även senaten rösta fram den lag som representanthuset i USA antog i fredags.
Lagen ger dels utökade möjligheter att avlyssna personer i utlandet utan rättslig prövning, dels amnesti åt telebolag som lämnat ifrån sig data till den statliga avlyssningsmyndigheten NSA.
"Lagen kommer att hjälpa våra underrättelsespecialister att bli varse fiendens planer för nya attacker", förklarade president George Bush i ett uttalande.
Den nya lagen är en uppdaterad version av Foreign Intelligence Service Act – en lag som stiftades 1978 och kräver en domstols godkännande för avlyssning av kommunikation utanför USA.
FRA-motsvarighet
New York Times avslöjade 2005 att National Security Agency (NSA) – den amerikanska motsvarigheten till Försvarets radioanstalt – med Vita husets goda minne förmått flera telebolag att dela med sig av information i sina kabelnätverk, och att även amerikaners kommunikation med utlandet avlyssnats.
- Detta lagförslag har samma syfte som den svenska FRA-lagen: att ge en rättslig inramning till storskalig uppgiftsinsamling. Båda lider av samma problem – att de egna medborgarna blir avlyssnade på kuppen, säger integritetsexperten Danny O'Brien på Electronic Frontier Foundation (EFF).
- Det är omöjligt att bygga ett system på amerikansk mark som inte gör att även amerikaner blir avlyssnade. Att lagen nu tycks gå igenom gör den inte mer förenlig med Bill of Rights i konstitutionen.
O'Brien är "besviken, men inte överraskad" över att lagen går igenom.
Protester
Den lilla stiftelsen EFF och organisationen American Civil Liberties Union, som har en halv miljon medlemmar, driver ett 40-tal stämningsfall i domstolar.
De försöker bevisa massavlyssning, och tror att det är lättare att driva fallen mot telefonbolagen än mot staten. Bolagen AT&T, Verizon och Sprint stäms på åtskilliga miljarder dollar för att ha lämnat ut sina kunders kommunikation.
Men enligt den nya lagen slipper bolagen åtal. Amnestidelen har varit ett krav från George Bush, som hotat att lägga in sitt presidentveto annars.
Svekdebatt
Att kongressen efter en lång tids kohandel klubbar en lag om avlyssning samma vecka som den svenska riksdagen är givetvis en slump. Men det finns en hel del paralleller. Inte bara vad gäller den svåra avvägningen mellan nationell säkerhet och personlig integritet, utan också vad gäller förhandlingsspelet i slutna rum.
ACLU, EFF och andra som kritiserat de utökade avlyssningsmöjligheterna anklagar demokraterna i kongressen för att under våren ha vikt sig helt för Vita husets krav. Många demokrater, inklusive presidentkandidaten Barack Obama, tycks frukta att bli utmålade som mjukisar i kampen mot terrorismen och stöder lagen.
Obama anklagas av de liberala kritikerna för att spela politisk teater, när han påstår att han möjligen tänker kämpa för att få bort telebolagens immunitet ur lagförslaget, och för att inte bana ny väg i säkerhetspolitiken som han tidigare talat om.
