Uppgifter: Greps när de lämnade Ma'loula

Publicerad

Journalisterna Niclas Hammarström och Magnus Falkehed försvann i krigets Syrien efter att de lämnat staden Ma'loula.

Senaste kontakten med Sverige hade de i fredags - två dagar senare fick deras anhöriga veta att journalisterna tillfångatagits.

– Vi fortsätter försöka få reda på vad som hänt, säger Niklas Kebbon, Sveriges Syrienambassadör.

UD hade på tisdagsmorgonen inga nya uppgifter att delge kring ärendet.

För knappt två veckor sedan tog den prisbelönte fotografen Niclas Hammarström emot utmärkelsen "Årets journalist" för ett stort reportage från det brinnande inbördeskriget i Syrien.

Nu befaras han ha blivit fånge i samma land som han ägnat sig åt att skildra i sina bilder.

Tillsammans med frilansjournalisten Magnus Falkehed, rutinerad utrikesreporter med Paris som bas, tillfångatogs han nära en gränskontroll någonstans i Syrien.

Enligt uppgifter till Expressen greps de båda av en ännu okänd grupp personer när de var på väg att lämna Syrien och staden Ma'loula i västra Syrien. Tillfångatagandet skedde under lördag förmiddag vid 11-tiden.

– De var på väg ut ur Syrien när de greps, säger Ursula Åhlén vid UD:s pressjour.

Hördes varannan dag

Svenskarna hade inför resan gjort upp med bildbyrån Kontinents ägare Fredric Alm och Magnus Laupa - som inte är deras uppdragsgivare men som har haft kontakt med journalisterna - att de skulle höras varannan dag. Syftet var att försäkra sig om att de var OK.

När Hammarström och Falkehed inte hörde av sig på söndagen började Fredric Alm och Magnus Laupa misstänka att något inte stod rätt till. Ungefär samtidigt fick de anhöriga ett samtal från flickvännen till journalisternas "fixare" i Syrien som meddelande att de båda svenskarna blivit tillfångatagna och att fixaren skadats vid tillfångatagandet. Vad som har hänt med fixaren efter händelsen är oklart.

Inget visum

Journalisterna hade enligt uppgift till Expressen inga visum när de reste in i landet. Personerna som tillfångatog Hammarström och Falkehed ska ha sagt att de var misstänkta för spioneri.

Kontinents Magnus Laupa var den som larmade UD.

– Sist vi hade kontakten var på fredagen. Vi skulle höras varannan dag. På söndagen hörde jag ingenting och då insåg jag att det var något som inte stod rätt till och varslade UD, säger han.

Journalisterna ska innan de reste varit i kontakt med Fokus och Läkartidningen. Men inga av redaktionerna gav dem uppdrag att fullfölja de föreslagna reportageidéerna.

I en text till Läkartidningen diskuterade journalisterna ett möjligt jobb med chefredaktören Jonas Hultkvist. Enligt deras beskrivning saknar läkare i Syrien kompetens att ta hand om krigsskadorna. Målet med reportaget var att följa med paraplyorganisationen UOSSM när de utbildade läkarna på plats i krigets Syrien.

"Vi tar rygg på läkarna, ser hur de utbildas under mycket speciella förhållanden. Hur de organiserar sig i nätverk, hur de tänker och drömmer", skriver journalisterna.

Men Jonas Hultkvist tackade nej till jobbet eftersom det verkade som att de skulle till ett extremt farligt område.

– Jag sa "åk inte dit", säger han.

Källor

Enligt Sveriges Syrienambassadör Niklas Kebbon arbetar nu UD och ambassaden med att få fram information om vad som kan ha hänt Falkehed och Hammarström via källor i Libanon och inne i Syrien.

– Vad vi har gjort för att ta reda på det här är att kontakta så många av våra olika kanaler som vi bara kan här i Libanon och i Syrien, både officiella och icke officiella kontakter.

– Det är klart att vi inte har särskilt mycket, om ens några, kontakter med väpnade grupper i Syrien. Men vi har ganska mycket kontakter som indirekt kan ge oss information om vad som har hänt, säger han.

Det viktigaste nu enligt Kebbon är att utreda vilka de båda journalisterna blivit tillfångatagna av.

– Vi fortsätter försöka få reda på vad som har hänt. Jag kan inte säga så mycket mer, jag hoppas att vi kan få mer information, säger Niklas Kebbon sent på måndagsnatten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag