Inte sedan Jugoslavienkriget på 90-talet har Sverige tagit emot så många flyktingar som nu.
Nästa år beräknas 40 900 flyktingar få uppehållstillstånd i Sverige. Det är tre gånger så många som i fjol. Och sju av tio beräknas vara arbetslösa ännu efter två år i Sverige.
SKL, Sveriges kommuner och landsting, varnar i ett internt dokument för kraftigt ökade kostnader, och vill se "extraordinära statliga insatser".
Förra veckan var den blodigaste i Syrien sedan inbördeskriget startade. Runt 1 600 människor dödades, inklusive barn, enligt FN. Många flyr nu landet.
Samma vecka, i torsdags, träffades den politiska ledningen för Sveriges kommuner och landsting, SKL. En promemoria delades ut: "Utmaningen inom flyktingmottagandet 2013-2016".
Siffrorna i den interna rapporten berättade om ökande flyktingströmmar. 40 900 flyktingar beräknas få uppehållstillstånd i Sverige nästa år.
Det är i så fall tre gånger så många flyktingar som fick stanna i Sverige 2011, och dubbelt så många som väntas få uppehållstillstånd i år.
Enklare för anhöriga
Inte sedan 1994, då striderna rasade på Balkan och mer än 60 000 flyktingar beviljades uppehållstillstånd, har Sverige gett skydd åt så många.
År 2014-2016 väntas flyktingmottagandet ligga på en årlig nivå på mellan 33 000 och 36 000 nyanlända. Det kan jämföras med att Sverige de senaste femton åren i snitt har tagit emot mindre än 15 000 flyktingar per år.
Syrienkriget är en orsak till att flyktingarna blir fler. En annan anledning är att det blivit lättare för somalier att återförena sig med sina familjer i Sverige. Somalier fick tidigare ofta avslag på sina ansökningar, eftersom det inte kunnat bevisa sin identitet. Nu ska de få bevisa sitt släktskap med DNA-test.
- Det är bra att familjer återförenas. Men för vissa kommuner blir det stora påfrestningar, bland annat när det gäller skola och sjukvård, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.
"Vi uppvaktar regeringen"
Flyktingmottagandet är ett statligt åtagande. Kommuner får ersättning från staten under de två första åren. SKL beräknar dock att många flyktingar - "minst 70 procent" - är arbetslösa även efter den tiden.
"Majoriteten inom det nuvarande flyktingmottagandet har ingen eller kort utbildning och/eller liten yrkeserfarenhet", konstaterar SKL.
SKL:s slutsats: "Kommuner riskerar omfattande kostnader för ekonomiskt bistånd samt för andra insatser för nyanlända".
SKL vill därför att regeringen går in med extrapengar.
- Vi uppvaktar regeringen om detta. Än så länge har vi inte fått tillräckligt gehör, säger Per-Arne Andersson.
