Kärnkraftverket i tyska Hamm. Foto: Lars Baron
Kärnkraftverket i tyska Hamm.  Foto: Lars Baron

Tysk kärnkraft avvecklad till 2022

Publicerad
Uppdaterad
Till år 2022 ska Tyskland ha avvecklat kärnkraften. Förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition har enats om en tidtabell för när alla kärnkraftverk ska vara avstängda, sade landets miljöminister natten till måndagen.
- Den avgörande frågan nu för Tyskland är att man högst troligt kommer att öka importen av kärnkraftsel från Frankrike, säger miljöminister Andreas Carlgren (C).
Efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars, till följd av jordskalvet, backade Merkel från ett beslut förra året om att förlänga livslängden för landets 17 kärnkraftverk. Dessutom stoppades de sju äldsta reaktorerna tillfälligt.

Kommer inte starta

Miljöminister Norbert Röttgen sade att de reaktorer som stängdes direkt efter kärnkraftskatastrofen i Japan i mars inte kommer att återstartas.
Beslutet togs vid ett möte med ledarna för partierna i Merkels regeringskoalition, kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti CSU och Fridemokraterna (FDP). Mötet som inleddes på söndagskvällen slutade först en bit in på måndagsdygnet.
Tyskland blir därmed den första stora industrination som överger kärnkraften. Ett av de fyra bolag som driver tyska kärnkraftverk är Vattenfalls tyska dotterbolag.

Kan bli energibrist

Tyskt näringsliv har varnat för att en tidigarelagd avveckling kan leda till energibrist som hotar landets industri. Före mars i år svarade kärnkraften för cirka 23 procent av Tysklands energiproduktion. Senare under måndagen väntas en plan för hur kärnkraftsenergin ska ersättas presenteras.

Regeringsbeslut

Vattenfall uppfattar överenskommelsen som preliminär, meddelar Maria Lidzell på bolagets presstjänst. Ett slutgiltigt regeringsbeslut väntas den 6 juni. Först därefter tänker Vattenfall kommentera enligt Lidzell.

Carlgren tveksam

Miljöminister Andreas Carlgren (C) tycker inte att den tyska vägen är idealisk.
- Att fokusera så starkt på vilket årtal kärnkraften ska avvecklas gör att man riskerar att missa det väsentliga: det vill säga hur vi ska klara den dubbla utmaningen att både minska beroendet av kärnkraft och av klimatutsläpp.
Carlgren tycker att det var bra att man i svensk politik släppte just årtalsfixeringen.
Tyskland medger nu att avvecklingen kommer att ha sina nackdelar, påpekar Carlgren.
- Den avgörande frågan nu för Tyskland är att man högst troligt kommer att öka importen av kärnkraftsel från Frankrike och att man riskerar att inte lika snabbt klarar att avveckla det fossila beroendet – framför allt av kolkraften.
Carlgren tycker inte att den tyska linjen är ett tecken i tiden.
- Andra länder tycks välja en annan väg. Tyskland riskerar nu att hamna i ett läge med en väldigt ryckig energipolitik.
Den svenska linjen ser han som mer långsiktig och därför lämpad för en nation som är så beroende av sin industri.

Risk för säkerhetsarbete

Miljöministern vill invänta exakt vilka lärdomar man kan dra av katastrofen i Fukushima, men säger att man aldrig får kompromissa med säkerhetskraven.
- Utan starka påtryckningar från en mycket bestämd tillsyn och myndighetsgranskning så riskerar man att säkerhetsarbetet undergrävs.
Carlgren vill invänta vad Vattenfall självt säger om följderna för bolaget, men han tror att det finns viktigare saker.
- För Vattenfalls del tror jag att det är en mycket större fråga vilket energiinnehav de ska satsa på för framtiden.

Har Sverige kärnkraft om 20 år?
- Då kommer vi att ha väsentligt mycket mer förnybar energi – jag kan tänka mig klart över två tredjedelar – och jag tror att det är mycket möjligt att vi har valt att stänga av några kärnkraftverk, men det återstår att se. Det viktigaste är hur snabbt vi bygger ut den förnybara energin.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag