Foto: Gunno Rask
 Foto: Gunno Rask

Tyra får inte gå ut i solen längre

Publicerad

Statistiken talar sitt tydliga språk - mer än var fjärde boende på äldreboende i Sverige vill kunna få vara utomhus mer.

Läkare vittnar om personalbrist och en vardag där äldre drogas ner i stället för att hjärnan stimuleras.

Uppmaningen från de äldre är nu klar: Vi vill komma ut.

- I stället är det ingen livskvalitet överhuvudtaget, boendet blir en förvaringsplats, säger Christer Jonsson, 68.

Rummet är noggrant inrett.

Ett bord och några fåtöljer är utplacerade på golvet, på väggen hänger tavlor som har hängt med i många år.

Christer Jonsson har gjort sitt bästa att göra de 37 kvadratmetrarna på äldreboendet hemtrevligt för sin mamma.

Utanför fönstret i Östersund skiner solen.

Han minns tillbaka till tidigare somrar.

Gått ner fyra kilo

Hans mamma, Tyra Nyberg Jonsson, 87, bodde i en egen lägenhet i samma fastighet som han själv. Christer kunde gå dit flera gånger om dagen, för att se till så att hon mådde bra, att hon hade allt som hon behövde.

- Hon hade en fin balkong som hon kunde sitta på, där hon kunde njuta av solen. Det fungerade toppen, säger Christer Jonsson.

Förra hösten blev hans mammas sjukdom för svår, hemtjänsten kunde inte längre ta hand om henne. Då fick hon flytta in till ett äldreboende i centrala Östersund.

Sedan dess har hon gått ner fyra kilo.

Och utanför de soldränkta gatorna strosar sommarlediga människor. Men för Tyra är dagarna där hon kunde njuta av solen på balkongen borta.

Enligt sonen får hon knappt komma ut längre.

- Nu sitter hon mest bara inne. Jag har pratat med dem, sagt till att hon vill sitta ute när det är fint väder. Men om man ska vara ärlig, är det verkligen någonting som man ska behöva be om? säger Christer.

- Personalen försöker verkligen, de sliter. Men de är för få och hinner inte med detta. Det måste satsas mer pengar, så att de kan förstärka inom äldrevården.

40 procent ger underkänt

Han är inte ensam i sitt missnöje.

Runtom i landet protesterar boenden på äldreboenden över att de får vistas utomhus allt för sällan.

- Om man kollar demenssjuka på äldreboendena har korna i hagen bättre skydd än dem. De måste enligt lag få vara ute, däremot får många av de demenssjuka inte komma ut ofta alls. Det här är ingenting nytt alls, alla vet detta, men ingen gör någonting åt det, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande för demensförbundet.

En undersökning genomförd av socialstyrelsen visar att 26 procent av de boende anser att möjligheterna att komma utomhus är antingen "ganska dåliga" eller "mycket dåliga".

Samtidigt ger 40 procent av de svarande underkänt till möjligheterna att få hjälp med gymnastik eller träning.

- Man kan uttrycka det så här, jag har själv jobbat inom äldrevården, jag vet hur det är för dem att få komma ut och träffa andra, säger socialstyrelsens Ingalill Paulsson Lütz, en av utredarna bakom undersökningen.

Larmar om följderna

Nu larmar myndigheten om att en livsstil utan gemenskap kan leda till allvarliga påföljder.

Samtidigt som flera rapporter visar på att saknaden av solljus, kan leda till allvarlig brist på vitamin D, skriver socialstyrelsen:

"Frånvaro av sociala aktiviteter och gemenskap kan däremot leda till besvär i form av ensamhet och social isolering, som kan vara direkt skadligt för hälsan."

- Man kan tänka sig själv. Om man är sjuk eller har brutit ett ben, då är det verkligen inte kul att sitta ensam hemma. Man måste komma ut från de fyra väggarna, säger Ingalill Paulsson Lütz.

Jan Marcusson är överläkare på universitetssjukhuset i Linköpings geriatriska klinik.

Han bekräftar bilden som statistiken förmedlar.

För han har sett understimulerade boenden där stressade och överarbetad personal tvingas mata dem med allt fler piller för att försöka dämpa symptomen.

- Det är bara tänka dig själv. Om en frisk person kom in på ett boende där du omhändertas, men där du inte får komma ut om dagarna, du får duscha en gång i veckan, sitta själv i ett vardagsrum med en kanal som du ser och hör men inte förstår. En sådan person tappar gnistan, tappar lusten och börjar må dåligt förstås, säger han och tillägger:

- Och man gör inte någon lycklig om man kastar piller på dem medan de sitter i ett hörn.

Samtidigt menar han att bristen på stimulans kan drabba majoriteten på äldreboendet allt svårare.

Konsekvenserna: Depression, oro och hopplöshet.

- Har man någon form av hjärnskada eller någon grad av demens, något som mer än 70 procent av de som bor på äldreboende har, behöver man stimulans och vägledning ännu mer. I stället lägger man många gånger in fler läkemedel, säger Jan Marcusson.

"Vi vill inte betala"

Men problemet ligger oftast varken hos äldreboenden eller hos kommuner, menar han.

Roten till den dystra verkligheten ligger i stället någon annanstans. Därför skickar han nu en känga till det svenska folket.

- Man kan klaga och se felen, men den stora frågan är: Vad gör vi? Det är väldigt få ställen som har bemanning till att förbättra situationen och det är ingen som vill höja skatterna. I slutändan vill inte skattebetalarna betala för bättre, vi har helt enkelt den äldrevården som vi förtjänar, säger han.

Sover mycket på dagarna

I Östersund sitter Christer Jonsson bredvid sin mamma.

På dagarna sover hon mycket och har svårt att få i sig maten.

- Men när det är fint väder så undrar man, hade de inte kunnat engagera sig för att få ut henne i solen en stund i alla fall? Eller kanske ordnat med aktiviteter, så att hon håller i gång hjärnan, säger han.

Gertrud Björkegren, biträdande enhetschef på äldreboendet, har en annan syn på saken.

- Vi har samma bemanning som andra i Östersunds kommun, det vill säga ganska hög.

Men bör det satsas generellt mer på äldrevården?

- Naturligtvis, jag önskar inget mer än att det skulle vara en högre bemanning inom äldrevården, men det är så här det ser ut i dag.

Christer Jonsson menar att hans mamma får komma ut alldeles för sällan. Vad säger du om det?

- Jag håller inte med. Vi vet hur viktigt det är att de boenden får röra på sig. vi har en stor trädgård där de får vara ute, samt många feriearbetare som är ute med dem under sommaren. Det är jätteviktigt att de får till exempel vitamin D nu när det är soligt ute.

I september fyller Tyra 88 år.

I hennes rum ser sig Christer Jonsson om och suckar.

- I princip hoppas man att man trillar av pinn innan man hamnar i en sådan här situation, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag