Twitter har blivit ett populärt forum på nätet. Varje dag berättar miljontals människor världen över om sina liv. Men de får inte skriva hur långt som helst. Inläggen får max vara 140 tecken.
– Det påverkar självklart hur man skriver. På Twitter kan man inte brodera ut texten utan tvingas vara effektiv, säger Anders Timell, som är radiopratare och källarmästare på Riche och Teatergrillen i Stockholm.

Flera gånger om dagen

Han har twittrat sedan mars 2009. Flera gånger varje dag skriver han kortfattat om sin vardag. Ibland består inläggen endast av ett ord eller två.
– Jag är inte så bra på att skriva vid tangentbord. Det är svårare att skriva långt, man krånglar lätt till det.
Verbet twittra och den försvenskade versionen kvittra, som har fått ny betydelse, har redan letat sig in i det svenska språket. Men det är inte det enda sättet som Twitter påverkar vårt sätt att uttrycka oss.
– Användarna försöker att komprimera språket så mycket som möjligt. Det ska gå fort, vilket gör att det får en särskild effekt, säger Sture Allén, språkforskare och ledamot av Svenska akademien.

Egna språkliga uttryck

Han säger att Twitter är ett bra exempel på hur olika grupper utvecklar egna språkliga uttryck, som för medlemmarna samman.
– Språket på Twitter är inte enhetligt. Vissa saker kan säkert slinka in i riksspråket. Men vi kan inte ta in allt, säger Sture Allén.
"Ser på klockan att den är kvart i åtta stycken äggmackor med kaviar." Sigge Eklund.

"Dave Gahan. Så. Sexig. Orkar inte." Gry Forssell.

"Käkar ett dåligt ägg. Och läser Voltaire." Alex Schulman.