Tyskland går till val på söndag. Om förbundskansler Angela Merkel och många andra ledande tyska politiker fått som de ville så hade den tyska insatsen i Afghanistan varit en av valets bortglömda frågor.
Så blev det inte riktigt. Den tyske översten George Klein ändrade på allt det med två ord. Den korta order han gav klockan 02.30 på natten 4 september till två amerikanska F-15-stridspiloter över den afghanska staden Kunduz:
- Release weapons! Släpp vapnen.
I det här fallet två stycken 250 kilos GBU-38 bomber. Det tog två minuter innan bomberna träffade sitt mål.
Den dödligaste tyska attacken sedan andra världskriget var ett faktum. De två explosionerna sprängde samtidigt sönder tystnaden om vad Tyskland gör i Afghanistan.
Tyska militära insatser utanför landets gränser var länge ett tabu för tyskarna. Landets brott under andra världskriget var så förfärliga att tyska soldater i främmande land sågs som något otänkbart.

Konstitutionen förbjuder till och med Bundeswehr - den tyska armén - att utkämpa krig, annat än som försvar när landet eller dess allierade - i Nato - blivit anfallet.
Det var därför en mycket känslig fråga när tyska soldater 1999 sändes till Kosovo efter Natos flygkrig där. Men den insatsen gick bra och inte en enda tysk soldat förlorade livet.
En hel värld slöt sedan upp bakom USA efter terrorattacken 11 september 2001 och Tyskland var ett av många länder som skickade soldater till Afghanistan efter talibanernas fall för att hjälpa till med att bygga upp landet.
För tyska politiker har det alltid varit oerhört viktigt att den tyska insatsen i Afghanistan ses just i det ljuset. Enligt det tyska försvarsdepartementet är det ett "robust stabiliseringsuppdrag". Stabilisering. Inte krig.
Det finns i dag cirka 4 200 tyska soldater, de flesta är placerade i landets lugnare norra del. Det är ingen slump att de hamnat där. Tyskland har gjort allt för att förhindra att tyska soldater ska hamna i strid.

Restriktionerna på vad de kan och inte kan göra har varit många, några av dem har dock lyfts denna sommar sedan talibanerna börjat gå till offensiv även i norr.
Tidigare kunde en tysk soldat exempelvis bara öppna eld sedan han ropat varningsord två gånger på olika tre språk, engelska, pashto och dari. Vapen fick bara användas i självförvar, inte för att jaga talibaner.
De tyska soldaterna vet också att de kan tvingas stå till svars för sina handlingar inför tyska domstolar.
- Vi var mer rädda för våra egna lagar än för strid med fienden, säger en tysk soldat som vill vara anonym.
Allt detta har retat Tysklands allierade, inte minst amerikaner, britter och kanadensare som haft betydligt tuffare uppgifter nere i södra Afghanistan.
- Det finns en utbredd känsla att Nato inte fungerar och Tyskland är en viktig orsak varför, säger Charles Grant, chef för Londons Centre for european reform.

Reglerna har nu lättats något. I juli genomförde tyska förband tillsammans med afghanska soldater en offensiv mot talibanerna i Char Dara-distriktet, väster om staden Kunduz. "Operation Örnen" var det första tyska infanterianfallet sedan andra världskriget.
Tyskland har lidit en hel del förluster i Afghanistan, trots att uppdraget främst bestått i att bygga skolor och hjälpa civilbefolkningen. 35 döda hittills.
Det är en känslig fråga. Men det finns en ännu känsligare:
- I Afghanistan så är det inte i första hand tyska förluster som är problemet för den tyska allmänheten, det är om tyska soldater dödar, och dödar civila, säger Markus Kaim, analytiker vid det Tyska institutet för internationella och strategiska studier i Berlin.
Och det var precis vad överste George Klein gjorde 4 september när han gav order till piloterna att släppa sina bomber. Klein är chef på den tyska basen i Kunduz.
På torsdagskvällen 3 september fick han rapporter om att talibanerna stulit två tankbilar i närheten. Översten bad om hjälp från ett amerikanskt spaningsplan att leta rätt på fordonen.

Planet hittade tankbilarna efter en stund. De stod uppställda i en flodbädd, cirka sex kilometer från basen. Det var en hel del aktivitet runt dem.
Två amerikanska F-15 plan kallades in. Överste Klein kunde på en svartvit skärm se de bilder som stridsplanens kameror sände till honom.
Där syntes tankbilarna och ett hundratal små prickar. Människor. Men bilderna var lite suddiga och det gick inte att urskilja om de var beväpnade.
En afghansk informatör på platsen berättade dock på telefon att det bara var talibaner på platsen.
- Min känsla var att om vi lät de här tankbilarna vara, så skulle de förbereda en attack mot polisstationen eller mot oss, har Klein senare vittnat.
Men informatören misstog sig. Eller ljög. Det var inte bara talibaner. Även en grupp civila fanns där, dittvingade av talibanerna för att hjälpa dem att få loss tankbilarna som kört fast i flodbädden.
- De kom till alla hus och bad om hjälp, berättar Mirajuddin. De började slå oss och hota oss med vapen. Vad kunde vi göra?

Han överlevde explosionerna. Hans sex kusiner gjorde det inte. Cirka 100 personer tros ha dödats av flygbomberna, däribland cirka 30 civila.
En utredning pågår nu om överste Klein gjorde något fel. Varför sändes exempelvis inga tyska soldater till platsen för att spana och inhämta mer information, innan ordern att bomba gavs? Var hotet verkligen så akut?
Attacken kom dessutom olämpligt för USA:s nya befälhavare i Afghanistan, general Stanley McChrystal. Han har betonat vikten att inte skada civila i jakten på talibanerna.
Men överste Kleins bomber kom extra olägligt för förbundskansler Angela Merkel, hennes främsta rival utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och de andra tyska politikerna som in i det längsta försökt låtsas som att tyska soldater bara bygger skolor i Afghanistan.

Merkel använder förvisso inte k-ordet - k som i krig - men hon tvingades veckan efter bombattacken hålla sitt första tal om Afghanistan sedan hon tillträdde.
Av de fem partier som sitter i Bundestag, den tyska riksdagen, så är det bara Vänstern - die Linke - som öppet kräver att de tyska soldaterna ska kallas hem från Afghanistan. Budskapet finns på deras valaffischer.
Men Steinmeier, Socialdemokraternas förbundskanslerkandidat, har nu efter attacken och kritiken i alla fall tvingats ge någon slags tidtabell på när han vill att tyskarna ska vara hemma igen. Han talar om senast 2013.
Angela Merkel har hittills undvikit att ge något datum.
- Vi är i en övergångsfas, säger hon. Vi måste avsluta utbildningen av de afghanska säkerhetsstyrkorna så snart som möjligt.

Säkert är att tyskarna fått nog. Två av tre vill att Tyskland ska dra sig ur landet. Afghanistan verkar dock inte ge die Linke - som har sina rötter delvis i det gamla östtyska kommunistpartiet - någon större skjuts framåt. Partiet ligger på runt tio procent.
- De flesta tyskar kommer att gå till val på den bredare frågan: Vem vågar vi anförtro framtiden åt, säger Jesse Joffe, redaktör på veckotidningen die Zeit.
Men Tyskland kan få betala ett pris för Afghanistan. I alla fall om terrornätverket al-Qaida får som det vill.
Säkerheten har höjts inför valet på flygplatser, järnvägsstationer och liknande. Tyskland minns vad som hände i Madrid 2004. Tre dagar före det spanska valet dödades 191 personer i en serie attentat.

Al-Qaida har den senaste veckan släppt två videofilmer med hot. Den tysk-marrockanske Bekkay Harrach framförde följande varning på tyska i en av filmerna:
- I en demokrati så kan folket beordra sina soldater att återvända hem. Om det tyska folket beslutar att fortsätta kriget, så har ni dömt er själva och visat för hela världen att i en demokrati så är inte civila oskyldiga trots allt.
Det tyska mandatet i Afghanistan går ut i december. Allt tyder i dag på att Bundestag trots allt kommer att rösta för att ge styrkan ett nytt mandat. Men självbedrägeriet är över. Det såg överste Klein och hans två bomber till.
Källor: DPA, Newsweek, Washington Post, Spiegel, Reuters, ABC