1981 togs Nasas första rymdfärja i bruk och sedan dess har ytterligare fyra rymdfärjor byggts. Två av rymdfärjorna har havererat med hela sin besättning.
- ”Challenger” brann 1986 upp precis efter start och samtliga i besättningen omkom. Och 2003 förstördes ” Columbia" på väg ner mot jorden igen. En bit isolering lossnade vilket ledde till att vingen smälte, säger Johan Marcopoulos som är informationsansvarig på Rymdstyrelsen.
De tre återstående rymdfärjorna har skickats upp 128 gånger och det är trettionde resan för ” Discovery” som skjuts upp på tisdagsmorgonen med bland andra svensken Christer Fuglesang ombord.

Maktlösa

Skulle problem uppstå under uppskjutningen finns det åtgärder besättningen kan vidta. De första minuterna är de dock ganska maktlösa.
- Det går inte att stänga av sidoraketerna som används under uppskjutningens första minuter. Det går därför inte att ta sig ut rent fysiskt, säger Johan Marcopoulus.
Om rymdfärjan däremot kommit en bit på väg kan besättningen evakuera sig genom att hoppa från rymdfärjan.
- Det går till så att en dörr sprängs upp i rymdskeppet och en bom fälls ut. Astronauterna kan då glida ut på bommen och hoppa. De orangefärgade dräkterna som astronauterna har på sig under uppskjutningen är utrustade med bland annat livvästar, säger Johan Marcopoulos.

Nödflygplatser

Har rymdfärjan kommit ännu längre när eventuella problem uppstår kan den nödlanda på någon av de tre nödflygplatser som ligger i Europa. Ett annat alternativ är att nödlanda på vattnet. Väl uppe i rymden kan rymdfärjan också lägga sig i omloppsbana.
- Men besättningen är inte orolig. Christer har sagt att den som har anlag för att vara överdrivet orolig kanske inte bör bli astronaut. Han har också sagt att han är medveten om riskerna, men på ett mer teoretiskt plan till skillnad från ett känslomässigt, säger Johan Marcopoulos.