Anna Flodell Lindberg, 43, från Bro anmälde redan i april förra året att den runsten som står tio minuter från hennes hem blivit nedklottrad. Men sprejfärgen är fortfarande kvar. Foto: Privat.Anna Flodell Lindberg, 43, från Bro anmälde redan i april förra året att den runsten som står tio minuter från hennes hem blivit nedklottrad. Men sprejfärgen är fortfarande kvar. Foto: Privat.
Anna Flodell Lindberg, 43, från Bro anmälde redan i april förra året att den runsten som står tio minuter från hennes hem blivit nedklottrad. Men sprejfärgen är fortfarande kvar. Foto: Privat.
"Jag blir skitförbannad. De ansvariga har fått kännedom om detta och det är ändå inte är åtgärdat", säger Anna. Foto: Privat."Jag blir skitförbannad. De ansvariga har fått kännedom om detta och det är ändå inte är åtgärdat", säger Anna. Foto: Privat.
"Jag blir skitförbannad. De ansvariga har fått kännedom om detta och det är ändå inte är åtgärdat", säger Anna. Foto: Privat.

Tusenårig runsten i Bro har blivit nerklottrad

Publicerad

Den tusenåriga runstenen i Bro är – ett år efter Anna Flodell Lindbergs anmälan – fortfarande nerklottrad.

– Jag blir skitförbannad, säger hon.

Anna Flodell Lindberg, 43, från Bro anmälde redan i april förra året att den runsten som står tio minuter från hennes hem blivit nedklottrad.

Men sprejfärgen är fortfarande kvar.

– Jag blir skitförbannad. De ansvariga har fått kännedom om detta och det är ändå inte är åtgärdat, säger Anna Flodell Lindberg.

I Uppland där den vandaliserade stenen står finns mer än 1 300 stenar, skriver Riksantikvarieämbetet på sin hemsida. Det är fler än i något annat landskap. De tidigaste stenarna är från 200-talet men flertalet restes under 1000-talet.

– Jag blev jätteledsen när jag såg att man har förstört en sten som har stått där i tusen år. Det är fruktansvärt tycker jag. Det är en sak om man klottrar på en betongvägg eller någonting, då går det ju att ta bort det. Men det går ju inte bara att ta bort det från en sådan här sten, säger Anna Flodell Lindberg.

Stenkonservatorn: "Man provar sig fram..."

Riksantikvarieämbetet var de som tog in Anna Flodell Lindbergs anmälan om den skadade stenen, men de har inte ansvar över dem.

De skickade därför vidare ärendet till länsstyrelsen som ska ta hand om skadade runstenar.

Men Riksantikvarieämbetet kan dock hjälpa till vid en eventuell restaurering. Helen Simonsson arbetar som stenkonservator där och tror att det finns goda chanser att restaurera stenen.

– Det finns alltid ett lösningsmedel som kan lösa upp de olika sprejfärgerna, kritorna eller vad det är folk använder sig av. Man börjar alltid med den snällaste rengöringsmetoden och sedan provar man sig fram till vilken som fungerar, säger stenkonservatorn Helen Simonsson vid Riksantikvarieämbetet.

Brukar vänta in våren

Hon menar att det bara går att restaurera stenar mellan maj och september och att det kan ha bidragit till att stenen inte rengjorts än.

– Det är sådant som många missar, att man tycker att det inte är någon som gör något under vinterhalvåret. Men det gör man inte. Man brukar vänta tills det är vår, säger hon.

Åtgärder är på väg

Länsstyrelsen fick också de in en anmälan om vandaliseringen. Att åtgärderna har dragit ut på tiden beror på att det samtidigt också kom in en anmälan till polisen, och att de därför inte kunde agera innan polisen var klar. Själva upphandlingen har också tagit tid.

– Vi har nu en kostnad och ska ta beslut. Så de ska ut och åtgärda den här stenen. Men man gör ju inga åtgärder på vintern, säger handläggaren Sofia Andersson på Länsstyrelsen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag