En man skottskadades i närheten av en bensinmack i Fittja efter att ha deltagit i en kurdisk demonstration. Foto: Stefan ReinerdahlEn man skottskadades i närheten av en bensinmack i Fittja efter att ha deltagit i en kurdisk demonstration. Foto: Stefan Reinerdahl
En man skottskadades i närheten av en bensinmack i Fittja efter att ha deltagit i en kurdisk demonstration.  Foto: Stefan Reinerdahl
Helin Sahin. Foto: PalmecentretHelin Sahin. Foto: Palmecentret
Helin Sahin.  Foto: Palmecentret

Turkar och kurder i konflikt i Sverige

Publicerad

Tumultet och skjutningen i samband med den kurdiska demonstrationen i Fittja på lördagen är inte de första händelserna i sitt slag.

Det handlar om mordförsök, explosioner och misshandel.

Men varken polis eller forskare tror på en upptrappning av konflikten mellan turkiska och kurdiska grupper.

– Jag tror att det är en spegling av vad som händer i Turkiet, säger Helin Sahin, Turkietkännare vid Olof Palme International Center.

Demonstranterna gick från Södertälje till Fittja centrum i Botkyrka söder om Stockholm under lördagens kurdiska manifestation.

I Fittja uppstod tumult i samband med demonstrationen, och någon timme efter att manifestationen avslutats besköts en bil. En 52-årig man träffades och skadades allvarligt. En poliskälla säger till Svenska Dagbladet att motivet kan ha varit politiskt.

– Hade vi stannat hade han vänt tillbaka och skjutit mer mot oss. Jag tror att deras plan var att vi skulle stanna och att de skulle komma tillbaka och skjuta oss alla fyra i bilen, säger Aram Alipour, bilens förare, till Expressen.

När samma kurdiska organisation på söndagen demonstrerade på Medborgarplatsen i Stockholm togs inga risker. På plats fanns ett 20-tal poliser, flera av dem med förstärkningsvapen, och omkring fyra piketbussar.

"Bedöms i varje enskilt fall"

Men polisen i Stockholms län har ingen särskild beredskap efter den senaste tidens händelser.

– Vi fanns där i går, och vi har följt det som hände i dag, säger Eva Nilsson, kommunikatör vid Stockholmspolisens regionledningscentral, på söndagen.

– En bedömning av säkerheten görs i varje enskilt fall. Vi har ingen särskild beredskap.

TT uppgav på lördagen att Säpo informerats om skjutningen av den 52-årige mannen i Fittja, men Säpo säger sig inte ha någon ökad beredskap för våldsamma händelser relaterade till konflikter mellan turkiska och kurdiska grupper.

– Det är för tidigt att säga vad en sådan händelse betyder, säger Fredrik Milder vid Säpo och fortsätter:

– Det hamnar inte under vårt verksamhetsområde. Först när det är ett konkret hot mot demokratin.

Konflikten mellan turkiska staten och kurderna har pågått sedan republiken grundades 1923. Nu har den flammat upp igen, menar Umut Özkirimli, forskare vid Center för Mellanösternstudier i Lund.

– Den har trappats upp sedan sommaren 2015. Jag är inte förvånad att detta har hänt, jag är med förvånad att det inte har hänt tidigare, säger han.

"Inte ett bra tecken"

I slutet av juli lämnade president Tayyip Erdogan fredsprocessen mellan regeringen och PKK som pågått sedan 2009. Kurdistans arbetarparti, PKK, bildades 1978 under ledning av Abdullah Öcalan med målet att bilda en kuridsk stat. PKK är efter 11 september terroriststämplat av både EU och USA. Och 2009 öppnade Erdogan alltså för dialog med kurderna. En fredsprocess påbörjades – med flera våldsamma avbrott. Hösten 2012 togs fredssamtalen upp igen. Men efter juni 2015, då kurdiska HDP gick starkt framåt samtidigt som Erdogans AKP tappade röster, bröt fredsprocessen samman. Parterna står nu, efter flera våldsamma attentat, extremt långt från varann.

Frågan är om den senaste tidens händelser i Stockholmsområdet kommer att följas av fler. Forskaren Umut Özkirimli tror inte det.

– Jag ser inte det som ett problem. Men det beror delvis på hur Turkiet agerar den närmaste tiden, säger han.

Explosionen och skjutningen är "inte ett bra tecken", menar han, men han tror trots allt inte på några gängkrig mellan kurdiska och turkiska grupper. I så fall är ett troligare scenario, anser han, att en ensam person ur någon av grupperna agerar.

– Jag är säker på att Säpo håller ögonen på sådant.

Men Helin Sahin, Turkietkännare vid Olof Palme International Center, tror att det kan bli fler sammanstötningar i Stockholm och andra europeiska städer.

– I Sverige finns en stark kurdisk diaspora och samtidigt föreningar som företräder AKP. Jag tror att det finns en fara för framtida händelser. När det är hårda tongångar i hemlandet, så speglas det här, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag