Migrationsverket utökar närvaron på asylboendena. Foto: Olle SporrongMigrationsverket utökar närvaron på asylboendena. Foto: Olle Sporrong
Migrationsverket utökar närvaron på asylboendena. Foto: Olle Sporrong
Tre personer har mördats på asylboenden i Sverige bara i år. Foto: Olle SporrongTre personer har mördats på asylboenden i Sverige bara i år. Foto: Olle Sporrong
Tre personer har mördats på asylboenden i Sverige bara i år. Foto: Olle Sporrong

Tredje mordet på asylboenden i år

Publicerad

Mordet på ett asylboende utanför Lindesberg var det tredje bara under 2016.

Det ökade våldet på asylboendena oroar Migrationsverket, och man vidtar nu åtgärder för att komma till rätta med problemet.

– Vår personal utbildas specifikt för att förebygga våldsamma situationer, säger Alexandra Elias, presskommunikatör på Migrationsverket.

Under 2015 blev flyktingströmmarna blev allt mer omfattande och under vintern har oroligheterna på asylboenden runtom i landet ökat.

Antalet våldsamma incidenter har även de ökat, och bara sedan årsskiftet har tre stycken mord inträffat, två stycken på asylboenden och ett på ett HVB-hem.

Det ökade antalet incidenter har nu fått Migrationsverket att skifta fokus. I stället för höstens prioritering, om att alla ska ha tak över huvudet, siktar man nu på att förebygga våldet på boendena.

– Det är jättetråkigt när dessa saker händer och vi ser allvarligt på det. Men man får inte glömma att vi har 100 000 människor på våra boenden, det motsvarar storleken på en medelstor svensk stad. Alla dessa människor lever i stor osäkerhet och handläggningstiderna om uppehållstillstånd blir allt längre. Det skapar frustration, säger Alexandra Elias.

Osäkerhet efter förra året

Den frustration man talar om ska på allvar försöka dämpas.

Migrationsverket ökar nu sin bemanning på asylboendena och personalen utbildas specifikt för att förebygga våldsamma situationer.

– Säkerhetsfrågan är otroligt viktig, så även att vår personal vet hur man ska handskas med den typen av händelser. Det är något vi jobbar med att utveckla, säger Alexandra Elias.

Hon nämner att fjolårets flyktingtillströmning skapade en "extraordinär situation", och att det inte finns mycket man kunde ha gjort annorlunda.

– Fler än 160 000 personer sökte asyl i Sverige under förra året, en dubblering jämfört med 2014. Vi fokuserade då på att ordna tak över huvudet till alla som kom. Men det skapade så klart mycket osäkerhet och många har bott väldigt trångt under den här tiden, säger Alexandra Elias.

"Frågan måste lyftas en nivå"

Migrationsverket söker nu samarbete med andra samhällaktörer, vilket man ser som otroligt viktigt för att hitta en långsiktig lösning på våldsproblematiken.

– Alla aktörer har en viktig del i arbetet, säger Alexandra Elias.

Hon pekar även på vikten av att de senaste incidenterna inte ses som ett problem, bara på grund av att det handlar om flyktingar.

Att mord inträffar är fel, oavsett när och var det sker.

– Bilden av flyktingar får inte stigmatiseras. Den typen av brott vi har sett under den senaste tiden är fel, oavsett vem som begår dem. Men frågan måste lyftas en nivå högre, och fokus måste ligga på hur det här problemet ska lösas, säger hon.

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag