Inge Jansson med "Sjöpigan".
Inge Jansson med "Sjöpigan".

Titta, jag flyger!

Publicerad
Uppdaterad

Biggles i Sverige?

Nej, men bra nära. Inge Jansson som har landat på Rällingens is i Långshyttan. Det är Inge ni ser på bilden här. Med bilden som togs strax efter landningen. I dag är han 84 år och bor i Jakobsberg. Då - 1959 i Långshyttan - var han en av två djärva piloter på DN-Expressens flygavdelning. Den andre hette Stig Lindström och var flygchef. Inge började som mekaniker på Air Taco 1950. Det var ett bolag som redan då flög ut Expressen med hjälp av gamla transportplan från kriget. Som amerikanska Lockheed Loadstar och Hudson. Det gör Air Taco till en av pionjärerna inom tidningsflyget i Sverige. 1956 kom Inge Jansson till DN-Expressen, först som färdmekaniker på en kanadensisk kärra som hette Norseman. Två år senare var han fullfjädrad reportagepilot. Det var nu "Sjöpian" kom in i bilden. Det var ett italienskt amfibieplan av märket Piaggio P 136 med påskjutande motorer och plats för fem. Silverglänsande och med DN-Expressens loggor på sidorna var planet en attraktion varhelst det kom. Kl 14.30 den 31 mars 1959 landade "Sjöpian" i Långshyttan med Inge Jansson vid spakarna. Det vet han bestämt. Han har loggböckerna kvar, starter och landningar, datum, klockslag och passagerare.

Inge var bördig

från Långshyttan. Dessutom hade han sina föräldrar kvar på orten. Det var dem han kom för att hälsa på. Han hade just lämnat av folk inte långt därifrån och en liten avstickare till Långshyttan var därför inget att bråka om. DN-Expressen 1959 var ett företag med luft under vingarna. Fotograf vid tillfället var Lars Eriksson och bilden har jag fått från Håkan Winlöf som har en egen hemsida med bilder från gamla Långshyttan. Adressen www. langshyttan.nu För er som vill se mer från Rällingens is och Bruket. - Det var nästan folkfest när han kom, minns Håkan Winlöf. Hördes gjorde det också. Mannen som står där på isen heter Erik Persson och var gift med Inge Janssons syster. Det var Erik som såg till att det gick att landa och att det inte fanns folk ute på isen, fiskare på spark och andra. - Sen var det bara att titta på skorstensröken, så man såg varifrån vinden kom, förklarar Inge. Det var inga problem. Efter en kopp kaffe hos mamma och pappa flög han tillbaka till Bromma. Det var där planet stod i vardagslag. Från Bromma flög Inge reportrar och fotografer kors och tvärs i Sverige, ibland också till stora evenemang och händelser i utlandet. Ofta var också höjdare som Carl-Adam Nycop, Per Wrigstad, Bertil Norgren och Åke Ahrsjö ute och luftade på sig. - Trevliga killar allihop, minns Inge. Ändå är det någonting helt annat annat han minns bäst av alla sina 7 775 flygtimmar med Expressen. Det var när han den 14 november 1963 fick äran att flyga den svenska världsstjärnan Ann-Margret och hennes föräldrar från Bromma till Östersund. En rubrik i lokaltidningen löd: "Långstapojk" flög Djuret Det var en dag i det blå, en luftfärd han gärna pratar om. Men till sist måste också Inge Jansson landa - i Östersund 1963, likaväl som på Bromma 1980. Och då var det för gott.

I dag lever han

ett stilla pensionärsliv i Jakobsberg, tillsammans med hustru Ragnhild och traven av gamla loggböcker. Fast de flesta flygningarna minns han förstås ändå. Sämre gick det för flygplanet. Det såldes i mitten på 60-talet och fick senare börja transportera färska räkor mellan Hammerfest och Kiruna. Bara för att till slut bli lågornas rov i den stora branden på High chaparall i Småland. Med det stänger vi flyghangaren för i dag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag