Tino Sanandaji, aktuell med boken ”Massutmaning”. Foto: Tore Saetre / TORE SAETRE / WIKIMEDIATino Sanandaji, aktuell med boken ”Massutmaning”. Foto: Tore Saetre / TORE SAETRE / WIKIMEDIA
Tino Sanandaji, aktuell med boken ”Massutmaning”.  Foto: Tore Saetre / TORE SAETRE / WIKIMEDIA
Tino Sanandaji forskar på Handels i Stockholm. Foto: Sven LindwallTino Sanandaji forskar på Handels i Stockholm. Foto: Sven Lindwall
Tino Sanandaji forskar på Handels i Stockholm.  Foto: Sven Lindwall
Massutmaning säljs i omkring tusen exemplar om dagen just nu.Massutmaning säljs i omkring tusen exemplar om dagen just nu.
Massutmaning säljs i omkring tusen exemplar om dagen just nu.

Tino Sanandaji: ”SD var ett gäng skånsk trash med låg IQ”

Publicerad

Tino Sanandaji är nationalekonomen som hyllas av högerextrema och kallas för ”troll” av vänstern.

Hans nya bok ”Massutmaning” kritiserar den svenska invandringspolitiken och toppar försäljningslistorna.

Men få känner till att Tino Sanandaji själv har blivit överfallen av rasister – och att han tycker att sverigedemokrater har lägre IQ.

– Det stämmer att jag även på Twitter har skrivit att SD var ett gäng skånsk trash med låg IQ, säger den 36-årige författaren och ekonomidoktorn i en stor intervju om var han står politiskt och hur en ny invandringspolitik skulle kunna se ut.

Går du in på nätbokhandlarna Adlibris och Bokus försäljningslistor just nu ser du något mycket ovanligt.

En titel utgiven på eget förlag ligger i topp.

Nationalekonomen Tino Sanandajis bok "Massutmaning", som ifrågasätter Sveriges invandringspolitik, säljs i ungefär 1 000 exemplar om dagen.

Tino Sanandajis bok "Massutmaning" säljs i cirka tusen exemplar om dagen.

Biblioteken i Ekerö och Botkyrka i Stockholmsregionen valde nyligen att inte köpa in Tino Sanandajis bok, vilket skapade upprorsstämning på nätet. På biblioteket i Ekerö upplevde man att stämningen var så hotfull att väktare kopplades in.

Expressen ringer upp den kontroversielle författaren till Sveriges just nu mest omtalade och omtvistade bok.

"Massutmaning" höll mig vaken hela natten. Hur har du använt de 632 000 kronor som du fick in via crowd funding ("gräsrotsfinansiering") för att skriva boken?

– Jag har jobbat med boken i åtta månader och även om jag har ett forskararbete (vid EHFF, Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning) vid sidan av så har jag lagt minst tre fjärdedelar av min tid på bokskrivandet. Huvuddelen har använts till kostnader som den grafiska designen som gick på 100 000 kronor och att jag gjorde en stor beställning till tryckeriet, men jag har också konsumerat en del av pengarna som ett slags betalning. Hittills har jag sålt omkring 17 000 exemplar.

Tidigare har du sagt att internationella medier visat större intresse för dina publikationer än vad svenska journalister gjort?

– Ja, men det gäller inte den här boken, den har fått överraskande mycket positiv respons i svenska medier. Vad jag syftade på var att jag har hundratals internationella pressklipp och att det därför är absurt att bibliotek, journalister och kulturvänster säger att "det här är en klåpare vars böcker vi inte ska ta in av kvalitetsskäl".

– Medier från Norge, Danmark, Tyskland och USA hör av sig. Min kritik riktade sig mot bibliotek som inte tar in "Massutmaning".

Nu har ryska medier lyft fram din bok.

– Ryska medier kontaktar mig hela tiden, men jag ger dem aldrig intervjuer för jag stöder inte deras försök att lägga sig i svensk politik. Utöver seriösa medier är det säkert tusentals sajter som citerar mig, men det har de ju alltid gjort.

Ja, hur ser du på det att dina texter används som ammunition i olika sammanhang?

– Det är naturligtvis negativt och skadligt, jag har ingen kontroll över det. Det enda jag kan göra är att aldrig ställa upp på en intervju i sådana sammanhang.

Och detta med att du citeras av många med SD-sympatier?

– Det beror på. Det finns SD:are som inte är rasister, men jag citeras ofta även av den extrema falangen och det tycker jag inte om. Men jag har ingen kontroll över det och som vuxen betraktare måste man förstå att om jag är en effektiv debattör om invandring och om det finns fakta från SCB som visar en negativ bild så kommer naturligtvis SD-anhängare eller rasister att citera det. Å andra sidan citeras jag också av extremt många seriösa medier som BBC, Washington Post, National Review och av andra forskare. De flesta är vuxna nog att förstå det. Den absolut vanligaste kritiken jag ser är att jag skulle skriva på "Avpixlat". Det är fullständigt absurt. Det är orättvist mot mig, men i den emotionella, polariserade kontexten förstår jag att det blir en sådan stämpling och att folk försöker misskreditera mig med de halvt irrationella "guilt-by-association" när jag citeras på den sajten.

Låt oss stanna upp här ett ögonblick.

Tino Sanandaji är doktor i nationalekonomi och har de senaste fyra åren profilerat sig som en frispråkig debattör i invandringsdebatten.

Över 58 000 personer följer honom på Facebook. Där varvas länkar till debatter han själv medverkar i med hårda angrepp på ”kulturvänstern” och ”fejknews” från etablerade svenska medier.

När Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg häromdagen twittrade ut en bild från den statliga ryska nyhetsbyrån Sputnik International med följande text ”Intressant att Tino Sanandaji nu får hjälp av rysk propaganda att lansera sin bok”, svarade Tino Sanandaji med att kalla tidningen för ”ett avlopp som smutsar ner svensk samhällsdebatt”.

Över 2 100 personer har gillat inlägget.

Åsikterna om honom går alltså minst sagt isär. Av vänstertidningen ETC kallas han för "troll" medan den högerextrema hatsajten Avpixlat hyllar hans förmåga att meja ner ”politiskt korrekta argument”.

Själv tycker han att vänstern och rasisterna begår samma misstag. Båda sidor vill att invandrarna ska visa tacksamhet.

2015 skrev han i en mejlväxling med ETC:s grundare Johan Ehrenberg att ”SD är ett gäng skånsk thrash med låg IQ”.

Den åsikten håller Tino Sanandaji fortfarande fast vid.

– Det stämmer att jag även på Twitter har skrivit att SD var ett gäng skånsk trash med låg IQ. Det är ett objektivt faktum - det kommer många att provoceras av - att det finns studier och data som kollar på mönstringsvärden om exempelvis IQ som visar att vissa partiers sympatisörer har lägre IQ. SD har ett starkt subelement - jag säger inte att alla anhängare har det - som är extremt vulgär i sitt beteende. När jag var barn så ringde rasister på vår dörr och skrämde min mamma - en person som de inte kände och som inte gjort dem något illa - och sade rasistiska saker till henne. Jag har själv blivit överfallen många gånger av skinnskallar. Det är trashbeteende och det har sabbat invandringsdebatten lika mycket.

Säger du att du har blivit misshandlad?

– Jag har blivit överfallen fem-sex gånger. Jag har aldrig blivit misshandlad. Jag slog tillbaka eller sprang i väg.

Berätta mer! Var detta då din familj bodde i Nödinge, Bohus eller Norrköping?

”Jag har blivit överfallen fem-sex gånger. Jag har aldrig blivit misshandlad. Jag slog tillbaka eller sprang i väg.”Foto: / WIKIPEDIA

Röster om Tino Sanandaji 1:

"Han driver en politisk tes hämtat från internets djupaste hålor. Det han skriver är inte sant, inte vetenskap och bör inte tas seriöst."


Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg (Aftonbladet, 7/10 2015)

– Det var i Nödinge och i Norrköping. Norra Älvsborg var ju ett väldigt starkt skinnskallefäste. Både jag och min bror var i mycket slagsmål. Jag hade alltid kniv på mig när jag gick högstadiet och gymnasiet, på grund av risken att bli överfallen. Det vet de som växte upp under den här tiden, att invandrare blev utsatta för det här. Det finns no-go-zoner i Sverige också för invandrare, där invandrare inte vågar gå ensamma till korvkiosken för de riskerar att bli överfallna. Det är något som många har svårt att förstå, att det stämmer att det finns problem med invandring och att det finns en minoritet svenskar som beter sig extremt illa mot invandrare.

– ETC och flera andra medier tycker att jag ska vara tacksam för att de tror att jag gått skattefinansierade utbildningar i Sverige och i USA.

Det bemöter du i din bok. Du skriver att det behövs ett ömsesidigt kontrakt och inte krav på tacksamhet?

– Naturligtvis, det är det ena. University of Chicago är för övrigt en privat högskola. Det är ganska roligt att svenska vänsterfalangen kräver tacksamhet av mig för att jag har gått amerikanska privatfinansierade utbildningar.

I och för sig är väl studietiden på Handelshögskolan i Stockholm skattefinansierad...?

– Handelshögskolan i sig är skattefinansierad till ungefär 10 procent och hur få tusenlappar handlar studiemedlet om? Vår grundutbildning på fyra år kostade totalt 200 000 kronor. Jag betalar mer än så i skatt på ett år.

– Det är en ganska intressant inställning som jag noterar från den extrema vänstern och från trashhållet med rasisterna. De kräver invandrare på någon sorts förödmjukande tacksamhet och tror till exempel att det är tack vare dem som jag och många andra har utbildat oss. Det är det naturligtvis inte, det är tack vare oss själva. Vi hade gjort det även i våra hemländer. Det finns en politiskt korrekt rasism från vänsterhåll där man anser att jag ska hålla käften för att jag är invandrare.

Du fick frågan i "Studio Ett" om du inte borde vara glad och tacksam för att du fick chansen i Sverige.

– Den journalistens fråga var respektfullt menad, men det är inte så att Sverige är det enda landet i världen där man kan leva ett bra liv. Folk har en förenklad bild av våra hemländer och säger att "hade du inte kommit till Sverige hade du levt i misär, därför ska du vara tacksam". Den inställningen som svenskarna har - att de konstant kräver tacksamhet - skapar enorm förbittring hos invandrare. Många invandrare bidrar ju till det här samhället och samtidigt får de höra av exempelvis ETC att jag ska vara tacksam gentemot svenskarna. Det blir en härskartaktik. Väldigt många invandrare som är framgångsrika lämnar Sverige och åker till USA och England för att de inte känner sig uppskattade och välkomna.

Hur tycker du att folk läser "Massutmaning"?

– Jag har fått väldigt mycket beröm och är glad att många tar till sig de delar av boken som inte kommer fram i den infekterade debatten, exempelvis om den svenska kulturens oavsiktligt exkluderande effekter. Expressens recension var intellektuell, Anderberg försökte inte att misstolka. Han hade en invändning och den har jag bemött, det är en sådan nivå som jag är van vid från forskarmiljö.

Boken ”Massutmaning” har fått ett blandat mottagande. På Expressens kultursidor skriver recensenten Johan Anderberg att "den Tino Sanandaji som fäktar yvigt på sociala medier och länkar till tidningsartiklar om våldtäkter sällan skiner igenom i boken" och att den är en "gedigen och seriös forskningsgenomgång med ett ärligt uppsåt".

Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson skriver att boken "utförligt redogör för följder av de senaste decenniernas invandring" och "har drag av forskningsöversikt snarare än polemik".

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg har däremot kallat Sanandajis resonemang om "invandrarursprung" för "statistiskt kvacksalveri".

Spännvidden i åsikterna säger något om tillståndet i Sverige just nu, om hur polariserad debatten har blivit.

Själv har Tino Sanandaji en klar bild av hur svensk migrationspolitik borde se ut framöver.

– Jag tycker att alla som är här och har rätt att vara kvar ska få stanna. Rättssäkerhet måste råda. Du kan inte välkomna någon till ditt hus och sedan sparka ut personen. Antingen bjuder du in personerna, eller så gör du inte det. Men bjuder du in personerna ska du agera juste. De som har fått avslag ska lämna och det ska vi helst göra genom att de som inte har asylskäl får en flerdubbling av återvändandebidrag. Det blir en win-win, båda sidorna blir nöjda. Framöver ska man ha en tajtare invandringspolitik. Men för de invandrare man har tagit emot är det viktigt att Sverige - och det gäller både svenskar och den fjärdedel av befolkningen som är invandrare - gör allt för att få det att fungera.

Du har hintat om att du blivit överfallen fem-sex gånger och jag vet att du kom till Sverige från den kurdiska delen av Iran när du var nio år. Vad hade ni för utbildningsmiljö i din familj, apropå att du skriver om vikten av socialt kapital?

– Min familj var iransk USA-utbildad överklass. Jag växte upp i en upplyst och ateistisk miljö i Iran och vi hade tillgång till de västerländska upplysningsidealen. Vi flyttade till Sverige delvis för att min far jobbade med ett svenskt pappersföretag och för att han inte gillade det rituella förtrycket i Iran, islamismen. Det var inte på grund av ekonomiska skäl. Det främsta skälet till att iranier flyttar är att man vill ha yttrandefrihet och vill slippa ta på sig slöja och höra propaganda konstant. I vårt fall skedde en ekonomisk nedgradering, min ekonomiska standard sjönk. Vi hade ett familjesammanbrott i samband med det här.

Röster om Tino Sanandaji 2:

"Det är verkligen så att Sanandaji har en svans av troll som går på varje motdebattör med hatfyllda mejl."


ETC:s grundare Johan Ehrenberg (ETC 5/5 2015)

Familjesammanbrott, hur då? Jag vet att din mamma gick bort för snart tre år sedan och din pappa dog för snart två år sedan.

– Jag vill inte gå in på några detaljer. Integrationen funkade jättebra för mig, personligen. Jag levde tio år på svenskt socialbidrag och hade tillgång till helt okej utbildning. Det var inte sämre än vad jag skulle ha fått det i Iran och jag kom alltid överens med svenskar. Jag var tillräckligt logisk för att inse att den här gruppen som var rasister var en minoritet och att de andra svenskarna inte gillade dem heller. Subkulturen var stark på många håll. Han som mördades i Kode (John Hron, 1995, reds anm) var vän till min bästa vän. Jag tycker att jag har en viss personlig insikt av hur invandrare upplever Sverige och därigenom blir förbittrade och att det leder till antisocialt beteende. Det är en poäng i boken som inte bara bygger på statistik utan lite grann på en insikt från invandrare som jag växte upp med, hur de reagerade.

Hur lyckades du i en trasig eller sargad familj åstadkomma studieresultat nog att komma in på Handelshögskolan? Vad var dina skyddsfaktorer?

Johan Anderberg om boken.

– Då jag kom till Sverige som nioåring hade jag redan börjat skolan ett år tidigare och hoppat över en klass och jag var på väg att hoppa över en klass till. Min bror och jag var födda med tur och vi var studiebegåvade. Jag hade inte en särskilt hög arbetsmoral, det var ett privilegium och en slump att det föll sig så. Därför var det inga svårigheter att komma in på Handels, det var bara att göra högskoleprovet. Jag hade fem fel och kom in. Om hundra människor har svårigheter med integrationen så kommer en del av dem klara sig bra ändå och jag är en av dem, men statistiskt sett kommer en del som skulle ha klarat sig om det varit välfungerande system att falla igenom. Därför kan man inte titta på mig som enskild individ och dra några slutsatser av det.

Martin Borgs recension.

Hur har det gått för dina andra vänner?

– Min brors bästa vän på högstadiet, som var en smart, begåvad iranier, blev av slumpen gangster och yrkeskriminell. Nyligen har han mognat, pluggat på komvux och sökt till högskolan och lämnat det kriminella livet bakom sig. Det finns en kryptofascistisk attityd att de här kriminella bara dödar varandra och att det inte gör någonting. Man förstår inte att de kriminella i många fall från början varit omogna ungar och om de hamnat i Småland i stället för i Rosengård kanske hade blivit vanliga medborgare. Får de tid på sig att växa upp och låta hjärnan mogna, kanske få barn, så lämnar de det kriminella livet. De som skjuter varandra är sällan några hardcore-isis-medlemmar, det är ganska vanliga ungdomar som hamnar i en svår situation. Invandring är en traumatisk process. Man rycker upp människor från deras sociala miljö och så hamnar de i ett främmande land där de varken har familjen eller vännerna omkring sig. De här subkulturerna finns redan och invandringen i sig gör att sannolikheten att en person begår brott i Sverige är högre än vad den skulle vara i personens hemland, skulle jag tro. Det är intressant att notera att även nordiska invandrare begår mycket mer brott här. Det finns någonting med själva invandringen, framför allt för män, som tycks påverka.

Men jag tänker att socialt kapital, som du i boken påpekar är en viktig skyddsfaktor, är något som man naturligt inte har i samma utsträckning när man är ny på en plats?

– Korrekt.

Röster om Tino Sanandaji 3:

"Det gemensamma för personer som Sanandaji, Ranstorp och Gudmundson är att de skriver om känsliga ämnen och berättar precis som det är, utan några omskrivningar (...) Vi borde vårda dem, inte frysa ut dem."


Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg (Expressen 30/5 2015)

Du sade att du och din familj levde på socialbidrag i tio år. Var det rätt, var det bra, kunde samhället ha gjort på något annat sätt?

– Inte i vårt fall, där kunde samhället inte ha gjort annorlunda. Min mamma var psykiskt sjuk, hon försökte arbeta, men det fungerande inte. Det är bra att man har ett socialt skyddsnät. Det finns människor som av de här skälen behöver det stödet. Jag har inga som helst klagomål på det, jag uppskattar det. Min familjs problem är inte Sveriges fel och Sverige kompenserade ju faktiskt och gav mig ganska hög levnadsstandard. Vi hade dator, mat och skola. För mig finns det ett socialt kontrakt att jag ger tillbaka till det här samhället och även till andra som är barn och som av skäl som de inte har någon kontroll över hamnar i svårigheter. Där är den svenska modellen väldigt välgenomtänkt, att man ska ha ett socialt skyddsnät. Det fungerade i vårt fall. Där finns ett väldigt starkt stöd bland många invandrare. Kurder gillar de skandinaviska länderna just av det här skälet. Där har Sverige en positiv image, något man beundrar. Iran säger att man när man utvecklats mer vill kopiera den svenska modellen.

Vilka språk behärskar du?

– Jag talar tre språk bara. Jag kunde kurdiska när jag var barn, men jag växte upp i Teheran så jag har glömt det. Jag talar svenska, engelska och farsi.

En del uppgifter på nätet gör gällande att du är sambo med en kvinna som varit SDU-topp och tolkar det som att du också är Sverigedemokrat. Vad säger du om detta?

– Mina privata relationer är det enda jag inte vill prata om. Jag är inte Sverigedemokrat. Hade jag velat vara det hade jag sagt det.

När jag läste "Massutmaning" tänkte jag på John Rawls verk "En teori om rättvisa" och hans tankeexperiment om "okunnighetens slöja", det vill säga vilket samhälle man skulle leva i om man inte vet vilka förutsättningar man föds med. Har du tänkt någonting på detta när du har skrivit boken?

Handelshögskolan i Stockholm.Foto: Sven Lindwall

Röster om Tino Sanandaji 4:

"Tino Sanandaji visar på sunda och realistiska samhälleliga och politiska förhållningssätt till de tunga samhällsproblem som kräver åtgärder på bred front."


Folkbladets politiska kommentator Widar Andersson (Folkbladet 19/2 2017)

– Ja, det är en rimlig hypotes. Det finns en nationalekonomisk invändning mot det. Med John Rawls logik skulle ett samhälle där alla är jättefattiga vara bättre än ett samhälle där alla är rika men en person är lite fattigare. Jag tror att "okunnighetens slöja" är en rimlig hypotes. Människor styr inte över sina liv på det sättet och jag tror mycket på rationell utilitarism (att maximera nyttan, reds anm), men också en regelbaserad utilitarism. Mycket i min bok handlar om idén hur man ska använda resurser för att hjälpa dem som är på flykt. Då skulle jag inte använda resurserna så att tre promille kommer till Sverige och jag överger resten. Av dessa promille som kommer till Sverige är många för övrigt inte ens flyktingar. Det är mycket bättre att hjälpa på global nivå och försöka lösa de här problemen strukturellt än det lite snäva, att man kollar precis på vilka som är på Öresundsbron nu.

Förut har du ju sagt att du är liberal, men det låter inte jätteliberalt med ditt åtgärdsförslag på 25 punkter där du vill återinföra arvs- och fastighetsskatt, slopa ränteavdrag för bolån och stoppa arbetskraftsinvandring till låglöneyrken...

– Jag är liberal. Det finns nyliberalism och dit hör inte jag. Sedan finns det den klassiska liberalismen som Rawls också tillhör och jag är klassisk, evidensbaserad liberal och tror mycket på yttrandefrihet. Många liberaler som Adam Smith var inte emot staten, det där var något som kom senare som en reaktion på att många tyckte att staten växte för mycket. Jag har inga principiella problem med en stor välfärdsstat. Däremot tycker jag att det är mycket viktigare att man inte har inskränkningar i yttrandefriheten. När det gäller invandringen kan vi använda en rationell nationalekonomisk analys för att försöka lösa problemen, det skulle jag kalla liberalism. Det är upplyst att göra en kostnadskalkyl och försöka vara evidensbaserad. Jag har inga problem med att logiskt tänka att vissa människor hjälper man inte om man inte bedömer att det är nödvändigt.

Vad menar du med det?

– Om det vore en liv- och-död-situation skulle man hjälpa alla flyktingar. Men sanningen är att det nästan aldrig i Sverige är en liv- och-död-situation utan det handlar om människor som flyr säkra länder. Då kan man lugna ner sig och tänka mer logiskt. Det skulle jag kalla liberalt.

Jag har ringt en massa forskare för att prata om dig och din bok och om invandring kontra kriminalitet i stort. Någon varnade för att din vurm för en starkare nationell identitet skulle leda till en assimileringspolitik där invandrare förväntas anpassa sig till den svenska majoritetskulturen?

– Jag är emot assimilering. Jag menar att det i assimilering finns ett inslag av tvång. Jag tycker i stället att man ska ha ett system där invandrare av egen vilja väljer att anpassa sig. Det är inte konstruktivt att kräva att invandrare överger sina länder. Jag är kurd och ser inte mig själv som svensk och om någon skulle kräva att jag överger min kurdiska identitet så skulle jag lämna Sverige, det är inte rimligt.

– Däremot vill jag ha integration, en frivillig process där man anammar de grundläggande värderingarna som får samhället att fungera, men det finns inga krav på att man måste äta samma mat, ha samma danser och så vidare. Människor kan ha en lojalitet mot flera kulturer precis som du kan ha flera vänner, det är inget konstigt med det. Idén att tvinga invandrare att assimileras kommer att skada svenskarna själva, det fungerar inte. Och människor reagerar inte positivt på att någon försöker mobba dem. Svenskarna ska faktiskt försöka vara lite mer empatiska och se situationen från invandrarnas perspektiv också. Jag menar att det är rimligt att kräva lojalitet och att invandrare precis som alla andra följer reglerna, men om svenskarna kräver tacksamhet eller assimilation borde de fundera på om det är smart att ha så omfattande invandring för det funkar aldrig, det leder till etnisk konflikt på sikt. De flesta invandrare inkluderas och det är inget stort praktiskt problem för invandrare som lär sig svenska och skaffar svenska vänner. Bevisligen är det inget oöverstigligt hinder.

Den klassiskt liberala filosofen John Rawls. Foto: Ho / REUTERS X80001

Röster om Tino Sanandaji

”Han driver en politisk tes hämtat från internets djupaste hålor. Det han skriver är inte sant, inte vetenskap och bör inte tas seriöst.”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg (Aftonbladet, 7/10 2015)

”Det är verkligen så att Sanandaji har en svans av troll som går på varje motdebattör med hatfyllda mejl.”

ETC:s grundare Johan Ehrenberg (ETC 5/5 2015)

"Det gemensamma för personer som Sanandaji, Ranstorp och Gudmundson är att de skriver om känsliga ämnen och berättar precis som det är, utan några omskrivningar (…) Vi borde vårda dem, inte frysa ut dem.”

Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg (Expressen 30/5 2015)

”Tino Sanandaji visar på sunda och realistiska samhälleliga och politiska förhållningssätt till de tunga samhällsproblem som kräver åtgärder på bred front.”

Folkbladets politiska kommentator Widar Andersson (Folkbladet 19/2 2017)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag