Norska NRK har granskat tiggerimiljön i staden Bergen. Foto: ColourboxNorska NRK har granskat tiggerimiljön i staden Bergen. Foto: Colourbox

Norska NRK har granskat tiggerimiljön i staden Bergen.

 Foto: Colourbox
Den tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har bytt ståndpunkt. Foto: Anders Wiklund/TTDen tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har bytt ståndpunkt. Foto: Anders Wiklund/TT

Den tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har bytt ståndpunkt.

 Foto: Anders Wiklund/TT

Tiggerisamordnarens vändning om en ny lag

Publicerad

NRK har avslöjat ett omfattande nätverk där rumäner tvingas att tigga, stjäla och prostituera sig.

Den tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har tidigare bytt ståndpunkt i frågan om kriminaliseringen av tiggeri - och NRKs avslöjande stärkte hans uppfattning.

– Det är kanske det grövsta jag har sett, men jag har sett liknande saker i Sverige, säger han.

I två års tid har NRK:s dokumentärredaktion Brennpunkt granskat tiggarmiljön i Norges näst största stad - Bergen.

Där har de kartlagt ett omfattande nätverk där rumänska ligaledare tvingar rumäner att tigga, stjäla och prostituera sig.

Nätverket innefattar 140 centrala personer som styr eller är en del av tiggeriet, narkotikahandeln och gatuprostitutionen. På sina Facebooksidor lägger de upp bilder på exklusiva bilar - och skryter om sin verksamhet.

I ett klipp från dokumentären "Lykkelandet" visas en konversation inifrån en bil där en man som kallas "kungen" konverserar med sina vänner:

– Se på honom, kanske är han hellre storman.

– Se på tiggaren som säljer narkotika.

Vill se ett förbud

I sin utredning i fjol fastslog den före detta tiggerisamordnaren för utsatta EU-medborgare nämligen att kriminalisering av tiggeri inte var lösningen på problemet.

Men Martin Valfridsson har vänt i frågan och vill nu se en kriminalisering av tiggeri.

– Det är motvilligt som jag nu bytt ståndpunkt. Jag tycker inte att ett tiggeriförbud är en elegant lösning men vi kan inte låta det här fortsätta, säger han.

Martin Valfridsson är dock tydlig med att han sedan tidigare bytt ståndpunkt, men att filmen från NRK stärkte hans ståndpunkt.

– Det stärkte mig ytterligare i den uppfattningen jag redan hade bytt till. Det är kanske det grövsta jag har sett, men jag har sett liknande saker i Sverige, säger han.

Den tidigare tiggerisamordnaren Martin Valfridsson har bytt ståndpunkt.Foto: Anders Wiklund/TT

Martin Valfridsson har tidigare sagt till SVT att han inte tror att ett tiggeriförbud "långsiktigt är det som hjälper individer ur djup fattigdom" och att pengarna gör bättre nytta hos organisationer i ursprungsländer.

– Själva kriminaliseringen tror jag inte hjälper mot fattigdom utan det är helt andra åtgärder som gör det. Då är det utbildning, försörjning, hälsa och strukturella åtgärder, säger han och fortsätter:

– Men med det sagt, utifrån vad jag med stigande oro har sett, så ser jag inte hur vi kan låta det här fortgå.

Vändningen får kritik

Martin Valfridssons vändning i frågan har inte gått obemärkt förbi - och han har fått kritik för sitt nya sätt att se på frågan.

"Hans nya förslag skyddar naturligtvis inte tiggarna. I själva verket går de miste om pengar som gör stor nytta i hemländerna: de fattiga romerna kan inte längre bygga hus, skicka sina barn till skolan, köpa mediciner till sina sjuka föräldrar, sätta mat på bordet", skriver Feministiskt initativ-politikern Soraya Post och författaren Irka Cederberg på SVT Opinion.

Feministiskt initativ-politikern Soraya Post.Foto: Anna Svanberg

Men Martin Valfridsson menar att antalet tiggare som faller offer för exploateringen väger tyngre än de tiggare som kan skicka pengar till sina hemländer.

– Det finns några som kan tigga in och finansiera husbygg och annat, men det är allt för många som inte får behålla det de tigger in. Och för att skydda de som är väldigt utsatta så ser jag ingen annan lösning än ett förbud.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag