"Jag trodde att alla skulle springa förbi mig och rädda sig själva", berättar Papusa Ciuraru, 83, som träffades av ett vältande betonglejon under attacken vid Drottninggatan. Foto: Emil Arvidson"Jag trodde att alla skulle springa förbi mig och rädda sig själva", berättar Papusa Ciuraru, 83, som träffades av ett vältande betonglejon under attacken vid Drottninggatan. Foto: Emil Arvidson

"Jag trodde att alla skulle springa förbi mig och rädda sig själva", berättar Papusa Ciuraru, 83, som träffades av ett vältande betonglejon under attacken vid Drottninggatan.

 Foto: Emil Arvidson
Tjugofyra timmar efter attacken ligger Papusa på St. Görans sjukhus och har precis kommit ur narkosen från en operation Foto: Emil ArvidsonTjugofyra timmar efter attacken ligger Papusa på St. Görans sjukhus och har precis kommit ur narkosen från en operation Foto: Emil Arvidson
Tjugofyra timmar efter attacken ligger Papusa på St. Görans sjukhus och har precis kommit ur narkosen från en operation Foto: Emil Arvidson

Tiggaren Papusa, 83, ett av attackens offer

Publicerad

Strax före klockan 15 på fredagen satt Papusa Ciuraru, 83, på sin vanliga plats på Drottninggatan.

Hon hamnade i vägen för lastbilens vansinnesfärd.

– När jag låg där trodde jag att allt var slut, säger Papusa när Expressen träffar henne på Sankt Görans sjukhus där hon vårdas för sina skador.

Papusa Ciuraru lever på gatorna. Hon sover utomhus på nätterna och tigger på dagarna. På fredagen satt hon på sin vanliga plats på Drottninggatan och bad om mynt när en lastbil tog fart nedför gågatan.

"Jag trodde att alla skulle springa förbi mig och rädda sig själva", berättar Papusa Ciuraru, 83, som träffades av ett vältande betonglejon under attacken vid Drottninggatan.Foto: Emil Arvidson

– Folk omkring mig bara skrek. Jag tänkte att det var krig på gång. Jag försökte resa mig upp och springa, men fick en stor sten över benet.

På Drottninggatan står en samling lejon gjutna i betong, tänkta att stoppa biltrafik. Det var ett sådant gärningsmannen körde på. Lejonet välte över Papusas fotled, som gick av på två ställen.

Ligger på St. Görans sjukhus

Tjugofyra timmar senare ligger hon på St. Görans sjukhus och har precis kommit ur narkosen från en operation. Omkring Papusa står släktingar och vänner och gråter. Själv tar hon det hela med ro.

– Det var en idiot som körde lastbil nedför Drottninggatan. Han körde sönder de där fula betonglejonen. Men mig lyckades han inte träffa. Och jag är ändå över 80.

Papusa Ciuraru växte upp i nordöstra Rumänien. 1942 startades den romska förintelsen, porajmos, av Hitler och hans allierade. Papusas familj fick fly landet till fots, men förföljdes även av rysk militär efter att nazisterna besegrats. De reste efter några år tillbaka till Rumänien - där de blev beskjutna av rumänska soldater. Så startade ett liv på flykt undan Europas mörker.

Sedan några år tillbaka är Papusa, 83, i Sverige för att försörja sig, sina barn och barnbarn genom att tigga.

 

LÄS MER: Detta vet vi hittills om dådet på Drottninggatan i Stockholm

 

Så småningom gifte sig Papusa, fick tolv barn och försökte överleva i Rumänien under den brutale kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu.

"När jag låg där trodde jag att allt var slut"

Sedan några år tillbaka är hon i Sverige för att försörja sig, sina barn och barnbarn genom att tigga. Här har hon och hennes vänner blivit misshandlade, attackerade med frätande syra och fått sina bosättningar nedbrända - men också fått mycket hjälp, vilket Papusa alltid är noga med att påpeka. Nu sover hon på gatorna, men har också medverkat i operauppsättningen ”Förklädd Gud” och har blivit lite av en kändis bland romer i Stockholm.

Papusas syster Luncuta Caldararu gråter vid sjuksängen på St Görans. Själv tar Papusa det hela med ro.Foto: Emil Arvidson

I går fredag hamnade hon alltså mitt i ännu en historisk händelse.

Några av Papusas släktingar var också vid Drottninggatan, och berättar om hur gärningsmannen slet lastbilens ratt fram och tillbaka för att träffa människor i sin väg.

– När jag låg där trodde jag att allt var slut, säger Papusa.

– Då kom två personer emot mig. En hade en cykel, men den lämnade han bara ifrån sig. De plockade upp mig, bar mig till Hötorget och in på ett hotell där jag fick vård. Jag blev förvånad av att de stannade och hjälpte mig. Jag trodde att alla skulle springa förbi mig och rädda sig själva.

Papusa vårdas på St Görans Sjukhus i Stockholm.

Vad händer nu?

– Livet fortsätter. Det finns inget annat alternativ. Jag är otroligt tacksam för all hjälp jag har fått. När jag nu fått turen att leva lite mer, så vill jag hjälpa min familj ännu mer. På måndag skriver de ut mig. Då är jag tillbaka på gatan.

 

Emil Arvidson

redaktionen@expressen.se

Till Expressens startsida

Mest läst i dag