Sture Bergwall, alias Thomas Quick, hoppas på att vara en fri man nästa år.
Resningsansökningar har lämnats in för samtliga mordfall han dömts för och tidigare har erkänt.
– Det växte hela tiden, och sedan blev det för svårt att erkänna att jag ljugit, säger han i en exklusiv intervju med
$(document).ready(function() {
$('.b-social-box__mail').css('position', 'relative');
$('.b-social-box__mail').css('left', '-8px');
});
Sture Bergwall föddes år 1950 i Falun. Han uppvisade tidigt tecken på ett avvikande beteende och dömdes för första gången när han bara var 19 år gammal, för övergrepp på fyra pojkar han träffat när han arbetade på Falu lasarett.
Sedan började Bergwall åka in och ut ur den psykiatriska vården.
Under 1990-talet erkände Bergwall inför vårdpersonal ett flertal mord som skulle ha begåtts i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I samband med att han började erkänna brotten bytte Bergwall namn till Thomas Quick.
Ingen teknisk bevisning
Han dömdes till sluten rättspsykiatrisk vård för åtta mord, trots att ingen teknisk bevisning eller några vittnen direkt band honom till något av morden. Han placerades på Säters sjukhus.
År 2002 återtog han namnet Sture Bergwall. I en dokumentär av journalisten Hannes Råstam år 2008 tog Bergwall tillbaka alla sina morderkännanden.
Nu har resningsansökningar lämnats in för samtliga åtta mordfall som han är dömd för. I en exklusiv intervju med Svenska Dagbladet säger Sture Bergwall att han erkände mord han inte hade begått för att få uppmärksamhet.
– Jag blev någon, en viktig person både för läkarna och för de andra intagna. Man var tvungen att ha något ”bra” att komma med för att bli erkänd. Sedan blev det en belöningskarusell där jag fick mer uppmärksamhet och ännu mer bensodiazepiner ju vidrigare detaljer jag berättade, säger Bergwall till SvD.
Hallucinationer
Den tunga medicineringen grumlade dessutom hans omdöme, uppger Bergwall. Läkemedlen som han fick har kända biverkningar som vanföreställningar, psykos och hallucinationer. Därtill uppmuntrade terapeuterna honom att plocka fram bortträngda minnen av övergrepp och mord.
Sture Bergwall är i intervjun med SvD mycket kritisk till behandlingen han har fått på Säters sjukhus, och vill att det ska skapas en haverikommission som ska granska både vården och rättsväsendets hantering av hans fall.
Bergwall beskriver för SvD hur polisen hjälpte honom på traven i hans erkännanden genom att komma med antydningar om vad han borde säga, och genom att ge ledtrådar till vapen och mordplatser.
Friad i tre fall
Vändningen kom enligt Bergwall när en ny överläkare började på Säters sjukhus och avgiftade Bergwall från alla mediciner. När Bergwall sedan i nyktert tillstånd mötte journalisten Hannes Råstam rann sanningen bara ur honom och han tog tillbaka alla sina erkännanden.
– Att tala sanning har befriat mig kan man säga, säger Sture Bergwall till SvD.
Han har redan friats i tre av de åtta mordfall han dömts för. De övriga fem fallen återstår för rättsväsendet att behandla.
Förhoppningen är att Bergwall ska kunna lämna Säters sjukhus som en fri man nästa år.
De skulle innebära att de egentliga gärningsmännen i samtliga åtta mordfall fortfarande går fria. Sture Bergwalls falska erkännanden har lett till att polisutredningarna kring morden avslutades, och nu har så lång tid gått att det är svårt att ta upp utredningarna igen och ta fast de riktiga mördarna.
"Ett ok jag får leva med"
Bergwall är medveten om den skada han har tillfogat de anhöriga till mordoffren.
– Att jag varit med och orsakat så mycket lidande för så många är ett ok jag kommer att få leva med, det känns mycket svårt. Det är ju också min egen familj som drabbats, mina syskon och syskonbarn som hade ett helvete med att Thomas Quick var deras släkting, säger han till SvD.
