Här kan du läsa Thomas Bodströms inlägg om sitt beslut att lämna politiken:
Jag har nu pratat genom min situation med Mona Sahlin. Jag har också haft kontakt med Göran Person, Ulrica Messing, Jens Orback, Mikael Dammberg och andra kompisar inom partiet. De vill att jag ska fortsätta med politik men att jag också ska tänka på min familj. Jag har förstås också pratat genom situationen med min fru och mina barn, som genom facebook har blivit oroliga över frågan om vi är på väg att flytta hem.

Jag har därför idag bestämt mig för att inte avbryta min vistelse här. Det innebär att jag kommer att begära mitt entledigande från Riksdagen. Med tanke på att jag ställt upp i ett val och många har röstat på vårt parti och på mig har det ändå varit ett svårt beslut. Att sitta i riksdagen är ett förtroendeuppdrag som är oerhört fint. Att människor som till och med har personröstat på mig råder mig att satsa på familjen gör dock beslutet lättare.

Det känns som jag har fattat rätt beslut. Mina barn har alltmera kommit in i livet här med skolan, idrotten och kompisar. Om jag skulle plötsligt skulle rycka upp dem från det här och avbryta deras år här i förtid skulle det få stora konsekvenser för dem. Det här har vi planerat under lång tid och de har anpassat sig väl här.

Jag är lite förvånad över uppmärksamheten kring min resa hit. Redan för ett år sedan berättade jag om det och jag har sedan dess följt den uppgjorda planen. Till en början såg min föräldraledighet ut att vara en ren formalitet, men det visade sig senare vara betydligt mera komplicerat.

Att jag lämnar riksdagen innebär inte att jag avslutar mitt engagemang i politiken. Det är naturligtvis en stor fördel att sitta i riksdagen om man ska ägna sig åt politik, men Jens Orback, Jan Eliasson och Margot Wallström har visat att det går att driva frågor framåt även utanför vårt parlament.

Jag kommer därför fortsätta att arbeta för att socialdemokraterna återvinner regeringsmakten. Med det osäkra politiska läge som vi befinner oss i, där vi har en regering som inte verkar ha insett att de är i minioritet, kan det gå fortare än vad många tror.