Bild från polisens rekonstruktion av mordet på Olof Palme utanför färgbutiken Dekorima i centala Stockholm.Bild från polisens rekonstruktion av mordet på Olof Palme utanför färgbutiken Dekorima i centala Stockholm.
Bild från polisens rekonstruktion av mordet på Olof Palme utanför färgbutiken Dekorima i centala Stockholm.
Kulorna. Foto: Robban AnderssonKulorna. Foto: Robban Andersson
Kulorna. Foto: Robban Andersson
Olof Palme mördades den 28 februari 1986. Foto: Jan DeldenOlof Palme mördades den 28 februari 1986. Foto: Jan Delden
Olof Palme mördades den 28 februari 1986. Foto: Jan Delden
Polisen testsköt omkring 500 Magnum-revolvrar under utredningen.Polisen testsköt omkring 500 Magnum-revolvrar under utredningen.
Polisen testsköt omkring 500 Magnum-revolvrar under utredningen.
Leif GW Persson. Foto: Cornelia NordströmLeif GW Persson. Foto: Cornelia Nordström
Leif GW Persson. Foto: Cornelia Nordström

Teorin kring vapnet efter Leif GW:s fynd

Publicerad

Efter 30 år kan polisen - via Leif GW Persson - ha fått tag i det vapen som användes för att mörda Olof Palme.

Men brister på kulorna som mördade Palme gör att arbetet med analysen kan bli mycket svår anser Ingemar Krusell, tidigare biträdande spaningschef i Palmeutredningen.

– Jag hoppas ju på det bästa, men man ska veta att det är svårt, säger han.

Samtidigt menar SVT-journalisten Lars Borgnäs att mördaren kan ha behållit mordvapnet - som en trofé.

Snart 30 år har gått sedan mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Över 250 hyllmeter utredningsmaterial finns i arkivet - och ännu finns ingen gärningsman i sikte.

Men i helgen före jul tycks utredningen och jakten på gärningsmannen ha tagit en helt ny vändning.

Det misstänkta mordvapnet ska nämligen, under gedigen polisbevakning, ha överlämnats i Göteborg från en anonym tipsare till polisprofessor Leif GW Persson.

Överlämnandet tar egentligen sin början i slutet av 2014, när GW fick en avlossad kula i ett anonymt brev.

Det var en patron av typen 357-kalibrig Magnum Winchester-Western metal piercing. Det är samma patron som ska ha använts vid mordet på Olof Palme.

Troligtvis samma kaliber

Den överlämnades personligen av GW till polisens utredare, som i sin tur skickade den på analys till NFC (Nationellt forensiskt centrum).

Analysen ska, enligt GW, ha visat att kulan har vissa spårkaraktäristiska som hos de två kulor som dödade Olof Palme.

Det innebär att revolverkulan som GW fick troligtvis är från ett vapen av samma typ och kaliber som användes för att skjuta Palme, enligt GW själv.

I slutet av november 2015 efterlyste GW ny kontakt med den anonyma tipsaren - och Expressen erfar att polisprofessorn har fått napp.

Kontakt har skett mellan de två, och i helgen överlämnades ett vapen till Leif GW Persson. Det skedde under stort hemlighetsmakeri i Göteborg. Leif GW Persson ska personligen ha tagit emot vapnet - därefter överlämnades det till NFC där kulan tidigare har analyserats.

Tidigare har Leif GW Persson sagt att om utredarna får tag i mordvapnet är det "ett spaningsgenombrott".

Men det finns en baksida - även om vapnet har hittats, menar flera som Expressen har talat med.

Lars Borgnäs.

– Den stora frågan är om man kommer att kunna fastställa att det faktiskt rör sig om mordvapnet, säger Lars Borgnäs, journalist på SVT som bland annat skrivit två böcker om mordet på Olof Palme.

Hans farhåga är att kulorna som hittades vid mordplatsen är i så dåligt skick att de inte kommer gå att jämföra med det vapen som nu ska ha överlämnats.

– Kulorna som hittades vid mordplatsen var så svårt förstörda och i så dåligt skick när de omhändertogs att det kommer bli svårt att knyta dem till något vapen.

Borgnäs tror att det i slutändan kommer att bli en fråga om olika "sannolikhetsgrader".

– Det kommer aldrig gå att säga med full säkerhet att det här är mordvapnet. Den kan finnas en viss grad av sannolikhet, men så länge det inte är fastslaget till hundra procent är det inte något större steg framåt rent krasst.

"Ett enda stort frågetecken"

Han får medhåll av Ingemar Krusell, som tidigare var biträdande spaningschef i Palmeutredningen och även han ser att kriminalteknikerna har ett tufft arbete framför sig.

Ingemar Krusell.Foto: Anna Rut Höglund

Krusell deltog under sin tid på Palmegruppen i ett sammanträde med de tyska vapentekniker som analyserade de två kulor som hittades vid Sveavägen.

– De konstaterade redan då att även om vi skulle hitta mordvapnet så skulle det bli väldigt svårt.

Även tekniker i USA ska ha dragit samma slutsats - och det var illavarslande för hela utredningen, berättar Krusell.

– Det är de väl medvetna om i gruppen nu också, gissar jag.

Analysen blir mycket svår.

– Det här är ett enda stort frågetecken, faktiskt.

Han berättar att Palmegruppens arbete kommer att gå ut på att provskjuta vapnet.

– Man avlossar ett skott med vapnet med likvärdig ammunition som den man hittade på mordplatsen. Sen undersöker man kulorna i ett elektronmikroskop och ser om det finns överensstämmelser i reporna, i de längsgående spåren, på kulorna som fastnat och de som hittades på mordplatsen.

Men det kan alltså bli problematiskt, eftersom kulorna på mordplatsen var deformerade och i dåligt skick.

– Jag är skeptisk till det här, det är jag. Jag hoppas ju på det bästa, men man ska veta att det är svårt.

"Det är ett svårt arbete"

Även Lars Borgnäs, som intresserat sig mycket för utredningen om mordet på Palme, är kritisk.

– Det är ett svårt arbete. Det mesta talar väl emot att man kommer att kunna göra ett entydigt och definitivt utlåtande.

Om polisens utredare lyckas knyta vapnet till kulorna på mordplatsen, och därmed till mordet på Olof Palme, är inte det heller att betrakta som någon större framgång, enligt Ingemar Krusell.

– Då återstår ju att spåra det här vapnet 30 år bakåt i tiden. Hur många mellanhänder det här vapnet haft sedan mordet går ju bara att spekulera i, det vet vi ingenting om.

Lars Borgnäs gissar att utredarna har mycket möda framför sig.

– Men det är klart att det är intressant ändå. Det är ju bara att börja tänka: "Varför kommer ett mordvapen till polisen, 30 år efter brottet?" Det är väldigt intressant.

Leif GW Persson.Foto: Cornelia Nordström

Han tror att en eller eventuellt flera gärningsmän behållit vapnet som ett slags trofé, och att det nu verkar ha kommit i andra händer.

– Det normala vore annars att man till varje pris skulle försöka förstöra vapnet.

Varför tror du att vapnet finns kvar?

– Det kan vara en krets eller en person som sett det här dådet som en väldigt stor och berömvärd handling, utifrån sina synpunkter. Då kan det kännas som en trofé, som en påminnelse om att man har utfört en historisk handling.

Även Leif GW Persson har fört fram teorin om att mördaren sparat mordvapnet som en trofé. Han har berättat om detta i programmet "Veckans brott" i SVT, under ett av många specialavsnitt om Palmemordet som gjorts där.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag