Olof Palme mördades 1986. Nu förs en ny teori om mordet fram där motivet ska ha varit Palmes arbete för internationell nedrustning. Foto: Tobbe Gustavsson
Olof Palme mördades 1986. Nu förs en ny teori om mordet fram där motivet ska ha varit Palmes arbete för internationell nedrustning.  Foto: Tobbe Gustavsson

Teorin: Hemligt militärt nätverk dödade Palme

Publicerad

Statsminister Olof Palme kan ha mördats av ett hemligt militärt nätverk.

Det hävdar två forskare som Inga-Britt Ahlenius, som tidigare granskat mordutredningen, hänvisar till i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.

Nu kräver hon och flera andra experter en granskning av Stay behind-rörelsen.

– Jag tycker att det är en samhällelig plikt, säger Inga-Britt Ahlenius till Expressen.

Stay behind-rörelsen avslöjades i slutet av 1990-talet av Svenska Dagbladet. Den var en hemlig motståndsrörelse i Sverige med nära kontakter till västliga stormakter.

På DN Debatt kräver Inga-Britt Ahlenius i dag att Stay behind-rörelsen kartläggs. Hon hänvisar till en artikel i "Journal for Intelligence, Propaganda and Security Studies" där forskare undersökt om Stay behind-armén låg bakom mordet på den svenske statsministern Olof Palme.

Rörelsen ska ha bestått av hemliga arméer utanför demokratisk kontroll. Enligt Ahlenius var det inte Sveriges regering som tog initiativ till arbetet - men Tage Erlander och andra stadsråd ska ha varit drivande.

Inga-Britt Ahlenius.Foto: Axel Öberg
Orsakat skada

En av forskarna bakom artikeln som Ahlenius hänvisar till, Mats Deland vid Uppsala universitet, säger till Expressen att Stay behind i ett antal fall legat bakom händelser som skapat stor skada.

– Grupperna var kapabla till den här typen av dåd, säger han till Expressen om Palmemordet.

Deland vill dock inte uttala sig om skuldfrågan i Palmefallet.

Inga-Britt Ahlenius skriver att ett eventuellt motiv för Stay behind skulle gå att söka i Olof Palmes arbete för internationell nedrustning.

Drar paralleller till Kennedy

I debattartikeln nämner hon hans argumentation för internationell kärnvapennedrustning och att han drev frågan om en kärnvapenfri zon i Norden. Ahlenius drar paralleller till John F Kennedy som under tiden strax före mordet genomförde en politik som fick den egna militära underrättelsetjänsten att se honom som en förrädare.

Enligt Inga-Britt Ahlenius har utredningar om Stay behind-rörelsen gjorts i bland annat Belgien, Schweiz och Tyskland. Men inte i Sverige.

– I Sverige har man inte varit intresserade av det, uppenbarligen, säger Ahlenius till Expressen.

Hon vill nu att nätverkets omfattning, karaktär, struktur och finansiering kartläggs.

Inga-Britt Ahlenius diskuterade Palmemordet med justitiekansler Göran Lambertz redan i höstas, och tanken var att de två tillsammans skulle träffa spaningsledningen och diskutera vad som gjordes i mordutredningen.

"Är en samhällelig plikt"

Hon anser därför att det är mycket viktigt att utredningen tar ny fart:

– Jag tycker att det är en samhällelig plikt att det som så länge varit en icke-historia i Sverige blir ordentligt kartlagt och lyfts fram, säger Inga-Britt Ahlenius till Expressen.

– Jag hoppas att andra fortsätter debatten snarare än jag själv.

Hon får stöd av författaren Gunnar Wall, en av Sveriges främsta experter på Palmemordet:

– Ingen myndighet har officiellt tagit ansvar för Stay behind-rörelsen och då finns det utrymme för att saker sker och går väldigt långt utan att någon stoppar det.

– Det är definitivt något som inte har undersökts och som det finns anledning att ta sig en titt på, det tycker jag definitivt, säger Gunnar Wall till Expressen.

Även författaren Anders Jallai har i sin bok "Landsförrädaren" spekulerat kring att en organisation som Säpo skulle kunna ligga bakom mordet på statsministern 1986. Expressen har sökt honom för en kommentar.

Expressen har varit i kontakt med Palmegruppens spaningsledare Dag Andersson samt åklagare Kerstin Skarp. De avböjer båda att kommentera om Stay behind-rörelsen ingår som ett spår i utredningen av mordet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag