Expressen i dag.
Expressen i dag.
Charlie Hebdo publicerade en satirteckning på ledaren för IS, Abu Bakr al-Baghdadi, natten mot idag.
Charlie Hebdo publicerade en satirteckning på ledaren för IS, Abu Bakr al-Baghdadi, natten mot idag.
I det senaste numret av Charlie Hebdo publicerades teckningen som föreställer en beväpnad jihadist – och påpekar att inga större terrordåd skett i Frankrike. Figuren, ritad av Stéphane Charbonnier som mördades i onsdagens attentat, påpekar sedan: "Vänta!... du har på dig till slutet av januari för att skicka dina hälsningar för helgerna"
I det senaste numret av Charlie Hebdo publicerades teckningen som föreställer en beväpnad jihadist – och påpekar att inga större terrordåd skett i Frankrike.

Figuren, ritad av Stéphane Charbonnier som mördades i onsdagens attentat, påpekar sedan:

"Vänta!... du har på dig till slutet av januari för att skicka dina hälsningar för helgerna"

Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag, här med en karikatyr av Usama Bin Ladin.
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag, här med en karikatyr av Usama Bin Ladin.
Det här var Charlie Hebdos första Muhammedkarikatyr. Efter att Jyllandsposten publicerat sina omtalade karikatyrer 2006 gjorde tidningen detta omslag. "Muhammed bestört över extremister. Det är jobbigt att vara älskad av idioter", lyder rubriken.
Det här var Charlie Hebdos första Muhammedkarikatyr. Efter att Jyllandsposten publicerat sina omtalade karikatyrer 2006 gjorde tidningen detta omslag. "Muhammed bestört över extremister. Det är jobbigt att vara älskad av idioter", lyder rubriken.
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag, där det står "Därför älskar de Libyen. Det är inte lika jobbigt som i New York".
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag, där det står "Därför älskar de Libyen. Det är inte lika jobbigt som i New York".
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag. "Ni får spöstraff om ni inte dör av skratt", säger karikatyren. Det var efter denna bild publicerades som en brandbomb kastades in i tidningens lokaler.
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag. "Ni får spöstraff om ni inte dör av skratt", säger karikatyren. Det var efter denna bild publicerades som en brandbomb kastades in i tidningens lokaler.
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag föreställer en muslim i rullstol, körd av en ortodox jude. "De orörbara – oss får ni inte driva med" står det i rubriken.
Ett av Charlie Hebdos tidigare omslag föreställer en muslim i rullstol, körd av en ortodox jude. "De orörbara – oss får ni inte driva med" står det i rubriken.
"Men vem vill ha engelsmännen i Europa", lyder det här inlägget i EU-debatten.
"Men vem vill ha engelsmännen i Europa", lyder det här inlägget i EU-debatten.
"Inga händer", säger Bin Laden här på omslaget som publicerades efter terrordåden 11 september 2001.
"Inga händer", säger Bin Laden här på omslaget som publicerades efter terrordåden 11 september 2001.
Ska vi vara rädda för lilla Jesus? frågar tidningen på omslaget här. Det hänvisar till den islamofobi som ledde fram till slöjförbudet i franska skolor.
Ska vi vara rädda för lilla Jesus? frågar tidningen på omslaget här. Det hänvisar till den islamofobi som ledde fram till slöjförbudet i franska skolor.
"Gör som Polanski, gå in i filmindustrin", säger påven till biskopen. Roman Polanski, filmregissören, flydde ju USA och gömmer sig i Frankrike efter att ha utnyttjat en ung flicka sexuellt.
"Gör som Polanski, gå in i filmindustrin", säger påven till biskopen. Roman Polanski, filmregissören, flydde ju USA och gömmer sig i Frankrike efter att ha utnyttjat en ung flicka sexuellt.
"Vi vill sätta en slöja på Charlie Hebdo", säger rabbin, prästen och imamen på omslaget.
"Vi vill sätta en slöja på Charlie Hebdo", säger rabbin, prästen och imamen på omslaget.
"Kärleken är starkare än hatet", lyder rubriken.
"Kärleken är starkare än hatet", lyder rubriken.
"Bin Laden lever", lyder rubriken till bilden där terrorledaren görs om till Elvis.
"Bin Laden lever", lyder rubriken till bilden där terrorledaren görs om till Elvis.
Omslaget var en kommentar till kristendomens inställning till samkönade äktenskap.
Omslaget var en kommentar till kristendomens inställning till samkönade äktenskap.
Jungfru Maria med särade ben blev för mycket för kyrkan
Jungfru Maria med särade ben blev för mycket för kyrkan

Teckningarna som världen måste få se

Publicerad

I dag är Expressens förstasida tecknad.

Gjord för hand som en hyllning till Expressens tidigare medarbetare - tecknaren Philippe Honoré.

I går mördades han, nio kollegor på tidningen Charlie Hebdo och två poliser.

De dog för att de försvarade pressfriheten.

Publicering efter publicering. Till slut fick chefredaktören Gaston Calmette betala det yttersta priset: han sköts ner i tidningens lokaler, mitt i Paris, som en direkt hämnd för sin kontroversiella journalistik.

Det var 1914 och dådet mot Le Figaro var också en attack på yttrandefriheten, den som skyddat Gaston Calmette så att han återkommande kunde ifrågasätta den franske finansministern Joseph Caillaux heder i något som väl idag skulle ha kritiserats som ett så kallat "drev".

Den som höll i vapnet i chefredaktörens arbetsrum var ministerns fru, Henriette Caillaux, som hade gömt en Browning-pistol i sin muff - en sorts stor vante, som överklasskvinnor bar vid tiden.

Nu upprörs världen över en annan attack i Paris på det fria ordet: tio journalister och två poliser mördades i vad som även var ett övergrepp på själva demokratin, som ju förutsätter ett öppet samhälle och i det oberoende - obekväma! - medier.

Charlie Hebdo har minsann sökt sina kontroverser. Satirtidningen gavs först ut 1969-1981, relanserades igen 1992 och har beskrivits som en antireligiös vänsterröst som retat alla - extremhögern, judar, katoliker, muslimer, kultureliten... - men ofta också de egna medarbetarna och cheferna.

På redaktionen har man tidvis bråkat lika mycket med varandra som med omvärlden, och tidningen har därför utkommit under olika namn och ibland inte alls. När president Charles de Gaulle dog kort efter att en brandkatastrof på en nattklubb, Club Sinq-Sept, krävt 146 liv gav redaktionen ut en ironisk drift om hur händelserna skildrats i annan media. Den fick Frankrikes inrikesminister att dra in hela utgivningen av L´Hebdo Hara-Kiri, som Charlie Hebdo då kallades.

Men det är för konflikterna med muslimer som tidningen har uppmärksammats de senaste åren. 2006 hade man på förstasidan en teckning av profeten Muhammed gråtandes och sägandes saker som man visste skulle uppröra.

Charlie Hebdo har också publicerat upprop mot islam och, naturligtvis, återgett danska Jyllands-Postens så kallade Muhammed-karikatyrer som vållade så stor uppståndelse världen över och som tillsammans med den svenske konstnären Lars Vilks tecknade rondellhundar orsakade både våldsamheter och, bör vi påminna oss nu, en relevant debatt om yttrandefriheten.

Den debatten är viktig! För inte sällan hör jag vältaliga argument för rätten till fri åsiktsbildning, ackompanjerade med invändningar om att man väl ändå inte måste söka stöta sig...? Som om den som säger sig vara kränkt skulle ha tolkningsföreträde om före en publicistik som ska vara konsekvensneutral.

Den 3 november 2011 gav Charlie Hebdo ut en utgåva kallad "Charia Hebdo" - med anspelning på islams sharialagar - och där angavs profeten Muhammed som "gästredaktör".

Detta nummer innehöll ytterligare en kritiserad karikatyrteckning av Muhammed, och motsvarande teckningar publicerades även året efter.

Charlie Hebdos sajt hackades och redaktionen utsattes 2011 för ett brandattentat, men franska medier har stått upp för tidskriftens rätt att driva med allt och alla. Det har dock inte alla gjort, ska vi komma ihåg nu när alla från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till USA:s president Barack Obamaoch EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker håller med Frankrikes president François Hollande om det oförsvarliga i att attackera en tidning.

Hollande själv har varit tydlig och företrädaren, den förre presidenten Nicolas Sarkozy, skrev till och med till en domstol för att försvara satir.

Fast utrikesminister Laurent Fabius, en gång republikens yngste premiärminister, ifrågasatte 2012 om det verkligen var förnuftigt att "hälla olja på elden" när Charlie Hebdo publicerade satiriska teckningar på en naken Muhammed?

I natt pekades tre misstänkta män ut för dådet i går och nu börjar förstås jakten på medhjälpare. Motiven tror vi oss veta, men det är viktigt att se de större perspektiven här.

Organisationen Reportrar utan gränser konstaterar att 66 journalister dödades i fjol, och sedan 2005 har hela 720 journalister mördats i tjänsten. Expressen drabbades 1979, när reportern Arne Lemberg sköts i Uganda, men Sverige är på intet sätt förskonat.

I fjol dog ju Sveriges Radios korrespondent Nils Horner när han gjorde en intervju i Afghanistan och de senaste åren har reportageteam, som fotografen Johan Persson och reportern Martin Schibbye i Etiopien eller fotografen Niclas Hammarström och reportern Magnus Falkehed i Syrien, gripits eller kidnappats.

Och glöm aldrig Dawit Isaak, den svensk-eritreanske journalisten och poeten som sitter fängslad i Eritrea sedan 2001.

Det är farligt att vara journalist och det blir farligare också här hemma.

Undersökningar som bland annat Utgivarna och Svenska journalistförbundet gjort visar att hot och våld mot medierna ökar, och under 2013 hölls tre rättegångar för hot eller våld bara mot Expressen-medarbetare.

Alla försök att otillbörligen försöka påverka rapportering är förstås oacceptabla, och i går drabbades en tidigare Expressen-medarbetare.

Nämligen tecknaren Philippe Honoré, då på Libération, den franska dagstidning som filosofen Jean-Paul Sartre grundade, han som 1964 tackade nej till Nobelpriset i litteratur. Honoré sålde sina teckningar också till Expressen och publicerades på våra kultursidor.

Tyvärr är vi i Sverige och våra nordiska grannländer inte heller förskonade från försök att ge sig på redaktioner så som skedde i Paris. 2010 planerade islamister motsvarande attack i Köpenhamn, där danska kollegor skulle halshuggas.

Det var Jyllands-Posten och Politiken som var måltavlor, men svensk och dansk säkerhetspolis grep gruppen innan de hann slå till. Bland de som dömdes för detta var Munir Awad, medborgare i Sverige, som två gånger tidigare hade gripits och utretts för terrormisstankar i Somalia och Pakistan.

Awad uppskattade inte att Expressen redovisade hans förehavanden utomlands och anmälde oss till Allmänhetens Pressombudsman (PO), men innan PO hann slutföra ärendet stoppades han alltså i ett fordon med automatvapen i...

Låt oss hoppas att rättsväsendet i Frankrike reder ut ansvaret nu med, och att man inte ser några förmildrande omständigheter i de påstått religiösa bevekelsegrunder som de misstänkta förmodas ha.

Henriette Caillaux, hon som för 100 år sedan sköt chefredaktören Gaston Calmette, friades faktiskt för att hon var - kvinna. Mordet ansågs vara ett "passionsdrama" och Henriette tillhörde ju det svagare könet, det som inte kunde kontrollera sig, men sådana villfarelser faller nog inte domstolarna för idag.

Charlie Hebdos hade rätt att publicera sina teckningar. För att klargöra det, och förklara bakgrunden till det fruktansvärda, publicerar också Expressen dessa idag.

Je suis Charlie.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida