Estländaren Tarmo Joover och norrmannen Björn Stensheim arbetar bägge som säkerhetsvakter vid Christopher Hotel, FN-högkvarteret i Haiti. Den 43-årige norrmannen hade änglavakt redan i tisdags.
Klockan 17.51 lämnade han byggnaden för att köpa mat. 17.53 kom skalvet.
Och allt rasade. Kollegan Tarmo Joover blev kvar där inne. Tillsammans med dussintals andra FN-anställda.
Men någon vakade tydligen även över estländaren. Han överlevde, trots att den fem våningar höga byggnaden föll samman över honom.
Räddningsmanskapet hörde hans röst natten mot i går och efter fem timmars arbete lyckades de befria honom ur rasmassorna.
Då hade han själv fått hacka sönder en stol som blockerade vägen.

"Ett mirakel"

Men till slut stod han där på egna ben och sträckte armen i luften till hälsning. Ett litet mirakel, som FN-chefen Ban-Ki-Moon uttryckte det i New York.
På frågan hur det varit där under rasmassorna, svarade Tarmo bara kort:
- Det var inte bra.
TV-bolaget CNN hade bilder på räddningen. Hemma i Norge såg därför Jessica Stensheim hur hennes make hjälpte till med att rädda kollegan ur ruinhögen.
- Han ringde mig klockan tolv och sa att han var okej. Det var fantastiskt. Jag hade trott att han var död.
Annars var det ont om historier med lyckliga slut i går i Haiti. Mer symboliskt talande var nog den fastklämde FN-tjänsteman - någon av Tarmos kolleger - som sa till räddningsmanskapet:
- Gå och hjälp andra människor. Det finns ingen chans ni kan hjälpa mig.

Grävde i betongen

Det var dock ont om räddningsmanskap i Port-au-Prince i natt. Haitierna fick ännu två dygn efter skalvet försöka klara sig själva och med händerna gräva bland betongen i oftast lönlösa försök att rädda anhöriga.
Statsmakten i Haiti verkar ha upphört att fungera. Inga poliser syns på gatorna.
- Se på oss! Vem hjälper oss? Just nu, ingen, sa 19-åriga Jean Malesta till nyhetsbyrån Reuters.
- Vi behöver vatten, mat, skydd, allt. Men vi måste klara oss själva.
Hon och dussintals andra hade slagit upp ett tältläger i parken mitt emot det raserade presidentpalatset. Sådana tältläger fanns överallt i Port-au-Prince i natt.
Haitierna flesta höll sig utomhus, antingen av rädsla för att deras hus ska rasa vid nya efterskalv, eller för att de inte längre har några hus att återvända till.
Röda korset uppskattade i går att mellan 45 - och 50 000 människor dödats i skalvet, men det är fortfarande bara grova uppskattningar. Säkert är att de döda finns överallt i Haitis huvudstad.
Bårhuset fylldes på en gång och kropparna som körts dit lades i går på en öppen plats utanför sjukhuset. Reuters räknade till 1500 kroppar där.

Lik på varje gata

Men det ligger också lik på snart sagt varje gata, i bästa fall med kropparna täckta av vita lakan eller kartong. På sjukhusen ligger de skadade granne med de döda.
En positiv nyhet i går var att hjälpflygningarna kom i gång. Men den glädjen varade inte så länge. Flygplatsen fick stänga igen eftersom kapaciteten snabbt fylldes.
Det effektivaste sättet att få in hjälpen vore att skeppa in hjälpsändningarna men hamnen i Port-au-Prince är delvis raserad. Över 30 hamnarbetare dödades i tisdags under skalvet.
I Port-au-Prince har alla drabbats av tragedin. Alla.